Publicerat 2010-08-26 20:30

Det omätbara:

Huvudvärk, magont,

konstant trötthet.

ATA:s fel eller

individproblem?

Vad krävs för en

intervjuundersökning?

Docent Göran Kecklund har på uppdrag av Rikspolisstyrelsen gjort en utvärdering av Polisens nationella arbetstidsavtal ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv.

Jag uppfattar att Kecklunds utvärdering kommer fram till att ATA/Polis inte innebär risker för arbetsmiljö och hälsa. Kecklunds ”analys” av ATA/Polis visar att arbetstidsavtalet är väl förenligt med långsiktig god hälsa och bra arbetsmiljö” (sid 9, utvärderingen).

Utvärderingens slutsatser grundas på läsning av själva avtalet som relateras till befintlig forskning på området.  Slutsatserna är öppet hållna, med reservationer för brister i analysen, då underlaget och forskningen som finns på området är liten.

Svagt underbyggda

Kecklunds utvärdering uppger bland annat att data saknas, t.ex. i form av enkätundersökning från medarbetarna, för att kunna relatera medarbetarnas missnöje till eventuell ohälsa och olycksrisker. Kecklund saknar även information om hur införandet har gått till i praktiken i myndigheterna, till exempel hur stor påverkansgraden har varit. Slutsatserna blir därför svagt underbyggda.

Teorin är en värld, praktiken är verkligheten som vi arbetar i. Sällan är det likhetstecken där emellan.  

Långvariga hälsoeffekter

Jag uppfattar att utvärderingen relaterar till upplevd hälsa som ett subjektivt värde och mätbara hälsovärden som objektivt värde. Det finns ett uppenbart underskott av objektiva värden att relatera till för att kunna dra tydligare slutsatser hela linjen från det teoretiska avtalet till yrkesutövande kollegors hälsoeffekter och verksamhetseffekter.

Våra kollegor i Stockholm, framförallt skiftesarbetarna och småbarnsföräldrarna, upplever tillämpningen av ATA/Polis som en kraftig försämring med ökad stress och minskad återhämtning som följd. Detta trots att avtalet ger en bra pensionslösning. Finns det även mätbara långvariga hälsoeffekter i Stockholms län?

Arbetsskador och tillbud

Tillbud och arbetsskador strömmade in i Stockholm inför och i början av införandet av den nya arbetstidsförläggningen. Kecklunds utvärdering hänvisar just till risk för ökad stress vid införandet/organisationsförändringen; en tillfällig puckel av negativ effekt som senare sannolikt lägger sig.

En knäckfråga är just om det föreligger risk för ohälsa ur ett långvarigt perspektiv med ATA/Polis. Vid en sammanställning som jag har gjort av tillbud och arbetsskador relaterade till ATA/Polis i Stockholm ett halvår efter införandet av ATA/Polis, dvs efter införandepuckeln, och 13 månader framåt ser jag följande bild:

Mellan den 1 april 2009 och den 30 april 2010 har 18 arbetsskador och 23 tillbud upprättats.

Utarbetad, ofokuserad

Anmälningarna är ganska jämt fördelade över året. Yttre verksamhet i skift samt länskommunikationscentralen står för merparten av anmälningarna. Män skriver mest tillbud, kvinnorna leder arbetsskadestatistiken.

Effekter enligt tillbuden: Försämrad hälsa, återhämtningsproblem, sömnstörningar, huvudvärk, psykisk överbelastning, stress, minskad motivation, ofta sjuk, konstant trött, sliten, onormal glömska, magkatarr, sämre humör, utgjorde säkerhetsrisk p.g.a. man var utarbetad, ofokuserad, ej möjlighet lägga in fysisk träning på arbetstid, tidsförskjutningar, sociala livet påverkat, arbetar flera pass i sträck.

Effekter enligt arbetsskadorna: huvudvärk, magont, konstant trötthet, magkatarr, värk axlar, nacke, sömnstörningar, yrsel, förhöjt blodtryck, sjukskrivningar, krisreaktion, trötthet, stress, allmänna magproblem, utmattningssymptom, psykosociala problem, humörsvängningar, omotiverad, gråtattacker, susningar i öronen, värk i kroppen, tandgnissling, migrän.

Risk att informationen blir vinklad

Som orsak till besvären uppges återkommande otillräcklig återhämtning. De främst återkommande effekterna av den undermåliga återhämtningen är sömnstörningar, magkatarrer, sjukskrivningar, konstant trötthet och slitage med humörspåverkan och säkerhetspåverkan som effekt.

Är det underlag omfattande nog att reagera på och att agera för kollektivet, eller är det att klassa som problem på individnivå? Arbetsskade- och tillbudsbilden behöver till exempel sannolikt jämföras med motsvarande situation och tid innan ATA/Polis införande, samt ur ett generellt verksamhetsrelaterat perspektiv, d.v.s. andra möjliga påverkande faktorer. Annars är risken stor att informationen blir vinklad och svår att dra slutsatser av.  

Vad krävs för medarbetarenkät?

Jag håller med Kecklunds utvärdering om att en enkätundersökning och annan behövlig koppling till effekterna i verksamheten och verkligheten behövs för att kunna dra säkrare slutsatser. Utifrån vårt perspektiv vågar jag inte skriva under att ATA/Polis inte innebär långvariga risker för arbetsmiljö och ohälsa. Än är frågetecknen för många.

Vad krävs för att arbetsgivaren ska vilja genomföra en enkät bland medarbetarna?

Emma Cronberg
Huvudskyddsombud Stockholms län

Blåljus gjorde en intervju med Göran Kecklund tidigare i somras.