Publicerat 2004-07-30 14:38- Den här förundersökningen har framförallt visat att vi behöver en tydlig reglering av begreppet brottsprovokation, säger Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län. Det är hans slutsats kring åtalet i Eskilstuna mot en polis vid länskriminalpolisen i Stockholms län. Brottsprovokation förekommer redan inom svensk polis, fortsätter han. Det är anmärkningsvärt att Rikspolisstyrelsen inte tagit något initiativ för att skapa tydliga regler för arbetsmetoden.

Lars vill inte kommentera själva åtalet. Han håller sig till sin tidigare linje att avvakta med det tills dom fallit.

Vad ärendet i grova drag handlar om är frågan – har polismannen med alla de ifrågasatta åtgärder han vidtagit haft det allmännas bästa (gripa grova brottslingar) eller sitt eget (tjäna pengar) för ögonen? Polisen och hans försvarare hävdar det förstnämnda – åklagaren det sistnämnda.

Problemet är att det inte finns någon reglering av det här området, inte i lag, inte i föreskrifter.

- Polisförbundet har inte ens haft anledning att ta ställning till brottsprovokation ännu, förklarar Lars. Det har inte kommit några propåer från Rikspolisstyrelsen. Ändå ställs poliser dagligen inför det här problemet. Ska man låta en ”kabbe” passera för att komma åt ett hekto?

För våra läsare utanför polisen behövs kanske en förklaring. Att låta en ”kabbe” (liten viktenhet narkotika) passera betyder att en polis skulle välja att inte ingripa mot ett litet innehav av narkotika vilket han eller hon egentligen är klart skyldiga att göra. Det goda syftet med underlåtenheten skulle vara att den ska leda fram till en kugge i langarmaskineriet där möjligheten finns att göra större narkotikabeslag. Ser man enbart till det allmännas bästa (bekämpa narkotikalangningen) kan man inte invända mot den här metoden. Att betala ut tipspengar till uppgiftslämnare i syfte att få fram underlag för att lagföra brottslingar förekommer i mindre skala inom svensk polis. I andra länder är det vanligare och handlar om större belopp.

Problemet är att brottsprovokation i flertalet fall än så länge är lagstridig i Sverige. Och att poliser ger sig ut  på den andra sidans område och börjar begå brott kan vara farligt både ur principiell och mänsklig synpunkt. Kan det någonsin försvaras att begå brott för att bekämpa brott? Finns inte risken att det här spårar ur och missbrukas? Ur mänsklig synpunkt är det också riskabelt att utsätta poliser för det här. De flesta har rimligen gått in i yrket med en ambition att hjälpa människor och bekämpa brott. Att låta någon med den grundinställningen arbeta i en gråzon där gränserna mellan rätt och fel blir otydliga kan få tragiska följder.

Ändå vet vi att många bra poliser hela tiden klarar att med bibehållen integritet och moral balansera på slak lina och med hjälp av oreglerade metoder lyckas lagföra mängder av langare som annars skulle fått vara fria att förstöra vår ungdom.

Det behövs, som Lars säger, en reglering så poliserna vet var gränserna går, vem som fattar besluten och hur hela arbetsmetoden ska redovisas för att rättssäkerheten inte ska äventyras. Om vi nu alls ska slå in på den här vägen.

-----------------------------------------

- Jag vill gratulera våra medlemmar, säger Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län. Snabbt och utan att någon kommit till ytterligare skada har dom gripit fyra farliga rymmare. För allmänheten måste den proffsiga insatsen känts väldigt betryggande.

Ur facklig synpunkt  tycker Lars att myndigheten skött sig bra. Visserligen glömde man helt bort att förhandla om insatsen under de första timmarna men detta rättades snabbt till och fungerar nu bra. Lars vill särskilt nämnas att servicen på fältet till de poliser som jobbat med spaningarna varit bra.

- Stressituationer kräver förberedelser, betonar Lars och ser rymningen i ett längre perspektiv. Våra medlemmar utsätts dagligen för mer eller mindre farliga situationer. Det aktualiserar debatten kring kontinuerlig vidareutbildning. Det är självklart att man hantererar stressiga situationer bättre när man är trygg i sin yrkesroll.

För att kunna snabbt kunna fatta välavvägda beslut i stressiga situationer krävs kontinuerlig träning i samtliga moment, något som Polisförbundet vid upprepade tillfällen efterlyst hos arbetsgivaren.

En satsning på kompetensutveckling skulle bidra till att upprätthålladenna trygghet. Polisutbildningen innehåller kurser i konflikthantering och psykologi. Dessa moment är lika viktiga som exempelvis vapenhantering.

- Det är avgörande för allmänhetens förtroende för poliskåren, slutar Lars, men också för våra medlemmar. Vårt mål är alltid att bidra till ett tryggt och demokratiskt samhälle.