Publicerat 2004-08-01 00:25- Den här förundersökningen har framförallt visat att vi behöver en tydlig reglering av begreppet brottsprovokation, säger Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län. Det är hans slutsats kring åtalet i Eskilstuna mot en polis vid länskriminalpolisen i Stockholms län. Brottsprovokation förekommer redan inom svensk polis, fortsätter han. Det är anmärkningsvärt att Rikspolisstyrelsen inte tagit något initiativ för att skapa tydliga regler för arbetsmetoden.

Lars vill inte kommentera själva åtalet. Han håller sig till sin tidigare linje att avvakta med det tills dom fallit.

Vad ärendet i grova drag handlar om är frågan – har polismannen med alla de ifrågasatta åtgärder han vidtagit haft det allmännas bästa (gripa grova brottslingar) eller sitt eget (tjäna pengar) för ögonen? Polisen och hans försvarare hävdar det förstnämnda – åklagaren det sistnämnda.

Problemet är att det inte finns någon reglering av det här området, inte i lag, inte i föreskrifter.

- Polisförbundet har inte ens haft anledning att ta ställning till brottsprovokation ännu, förklarar Lars. Det har inte kommit några propåer från Rikspolisstyrelsen. Ändå ställs poliser dagligen inför det här problemet. Ska man låta en ”kabbe” passera för att komma åt ett hekto?

För våra läsare utanför polisen behövs kanske en förklaring. Att låta en ”kabbe” (liten viktenhet narkotika) passera betyder att en polis skulle välja att inte ingripa mot ett litet innehav av narkotika vilket han eller hon egentligen är klart skyldiga att göra. Det goda syftet med underlåtenheten skulle vara att den ska leda fram till en kugge i langarmaskineriet där möjligheten finns att göra större narkotikabeslag. Ser man enbart till det allmännas bästa (bekämpa narkotikalangningen) kan man inte invända mot den här metoden. Att betala ut tipspengar till uppgiftslämnare i syfte att få fram underlag för att lagföra brottslingar förekommer i mindre skala inom svensk polis. I andra länder är det vanligare och handlar om större belopp.

Problemet är att brottsprovokation i flertalet fall än så länge är lagstridig i Sverige. Och att poliser ger sig ut  på den andra sidans område och börjar begå brott kan vara farligt både ur principiell och mänsklig synpunkt. Kan det någonsin försvaras att begå brott för att bekämpa brott? Finns inte risken att det här spårar ur och missbrukas? Ur mänsklig synpunkt är det också riskabelt att utsätta poliser för det här. De flesta har rimligen gått in i yrket med en ambition att hjälpa människor och bekämpa brott. Att låta någon med den grundinställningen arbeta i en gråzon där gränserna mellan rätt och fel blir otydliga kan få tragiska följder.

Ändå vet vi att många bra poliser hela tiden klarar att med bibehållen integritet och moral balansera på slak lina och med hjälp av oreglerade metoder lyckas lagföra mängder av langare som annars skulle fått vara fria att förstöra vår ungdom.

Det behövs, som Lars säger, en reglering så poliserna vet var gränserna går, vem som fattar besluten och hur hela arbetsmetoden ska redovisas för att rättssäkerheten inte ska äventyras. Om vi nu alls ska slå in på den här vägen.

-----------------------------------------

- Jag vill gratulera våra medlemmar, hälsar Lars Ericson alla poliser i som deltagit i sökandet efter de fyra Hall-rymmarna. Snabbt och utan att någon kommit till ytterligare skada har dom gripit fyra farliga rymmare. För allmänheten måste den proffsiga insatsen känts väldigt betryggande.

Ur facklig synpunkt  tycker Lars att myndigheten skött sig bra. Visserligen glömde man helt bort att förhandla om insatsen under de första timmarna men detta rättades snabbt till och fungerar nu bra. Lars vill särskilt nämnas att servicen på fältet till de poliser som jobbat med spaningarna varit bra.

- Stressituationer kräver förberedelser, betonar Lars och ser rymningen i ett längre perspektiv. Våra medlemmar utsätts dagligen för mer eller mindre farliga situationer. Det aktualiserar debatten kring kontinuerlig vidareutbildning. Det är självklart att man hantererar stressiga situationer bättre när man är trygg i sin yrkesroll.

För att kunna snabbt kunna fatta välavvägda beslut i stressiga situationer krävs kontinuerlig träning i samtliga moment, något som Polisförbundet vid upprepade tillfällen efterlyst hos arbetsgivaren.

En satsning på kompetensutveckling skulle bidra till att upprätthålladenna trygghet. Polisutbildningen innehåller kurser i konflikthantering och psykologi. Dessa moment är lika viktiga som exempelvis vapenhantering.

- Det är avgörande för allmänhetens förtroende för poliskåren, slutar Lars, men också för våra medlemmar. Vårt mål är alltid att bidra till ett tryggt och demokratiskt samhälle.

-----------------------------------------

ÄR ANTAGNINGEN ETT LOTTERI?

Det vore mycket intressant att höra synpunkter från andra som sökt PHS eller som bett om råd inför ansökan. Hur har ni hanterats, hur har det gått? En del har gjort gällande att antagningen är ett lotteri, att det saknas en klar linje i den. Värt att belysa!

”Jag visste att det skulle bli svårt att komma in med så många sökande men jag tyckte mig kunna konkurrera ganska bra gentemot de övriga sökanden som var där och genomförde fystesterna. Idag fick jag ett brev med följande text: "Du har för närvarande inte kunnat konkurrera om en plats till de centrala testerna och intervjun"”.Så skriver signaturen Rickard ganska dystert i en insändare som kom till Blåljus idag. Han är bland annat förvånad över att hans militära meriter inte tycks ha vägt tyngre. Utan insyn i hur Rickards ansökan behandlats går det inte att svara säkert på vad som vägt mer eller mindre. Men generellt vågar man nog påstå – som Peter Frisell här ovan - att meriter från omsorg och föreningsliv är sådant som tillmäts stor betydelse. Det gäller inte lika självklart för militära meriter. Våra verksamheter har färre beröringspunkter än många tror. Jämför gärna meriterna i Rickards insändare med de som räknas upp i texten här ovan.

Men säkert behöver du inte ge upp, Rickard. Sök igen – många kommer in först efter att ha prövat flera gånger. Om det finns ett särskilt skäl till att du inte kunde konkurrera så vet du nog det bäst själv. Det är troligen inte något du sagt eller gjort vid tidigare kontakter med Pliktverket som du antyder.

Rickard får svar på tal av Martin som bland annat skriver:

” Officersutbildningen, som jag själv också har gått (RO), må ha vissa små likheter med polisutbildningen inom de fysiska delarna, men på det stora hela ser jag inte större likheter mellan den utbildningen och polisutbildningen jämfört med någon annan utbildning.”

Niklas svarar också Rickard och tycker bland annat att han borde träna på ödmjukhet. Rickard svarar och medger att han kanske förhastat sig med sin insändare.

-----------------------------------------

Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!

-----------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 31 juli 2004 kl 2330. Trevlig fortsättning på sommaren tillönskas alla läsare.

Vid den här tiden 1971 – nämligen den 1 aug – var astronauterna Scott och Irwin från Apollo 15 ute och åkte på månen i en liten eldriven bil. Kan de ha spelat golf också? Skämt åsido – du minns förstås när den första månlandningen ägde rum? Visst, den 20 juli 1969 klev Armstrong och Aldrin ner på månytan. Den 1 augusti 1940 var ingen höjdare för polismyndigheten. Då lät man sig styras av politiska hänsyn och utfärdade ett förbud för Karl Gerhard att uppföra ett inslag i en revy. I revyn ”Gullregn” fanns nämligen en kuplett som hette ”Den ökända hästen från Troja” och den misshagade tyska legationen i högsta grad. Polisen föll undan och beordrade Karl Gerhard att stryka visan.