Publicerat 2005-02-16 00:33En pigg hundraåring med fackligt förflutet firades av lika pigg kvinnlig pionjär väl över de åttio när Stockholms polisbefälssällskap möttes för sin årliga sammankomst i Gamla Polishuset, som sig bör.

Polisbefälssällskapet bildades den 4 februari 1905 som en rent facklig organisation för att tillvarata polisbefäls intressen. Den första polisfackliga föreningen i Stockholm, Kamraterna förening för Stockholms poliskonstaplar, bildad 30 juli 1903 var nämligen bara öppen för obefordrade. Den dominerades dessutom i början av de yngre patrullerande.

Vid tiden runt andra världskriget sedan mycket hunnit hända på den fackliga horisonten i huvudstaden  upphörde Stockholms polisbefälssällskap att fungera som facklig förening. Den övergick till en vänsammanslutning för angenäm samvaro mellan dem som är eller varit polisbefäl i Stockholm från länspolismästare ner till yttre befäl.

- Vi träffades på dagen 100 år efter sällskapets bildande, berättar Lennart Granberg, länspolismästarens stab, för Blåljus. Vi firade enkelt med en god buffé och trevlig musik av en grupp ur Polisens musikkår.

- Vi drog oss till minnes några av orsakerna till att sällskapet bildades utöver de fackliga, fortsätter han. På den tiden hade en polis eller ett polisbefäl egentligen inte råd att dö. Få hade möjligheter att spara till sin begravning från den magra lönen. En av sällskapets uppgifter var att förvalta en begravningskassa.

- På den tiden var det inte heller så trevligt för en polis att hamna på allmän sal på ett sjukhus. Risken att bli trakasserad var överhängande. Sällskapet hade därför en sjukvårdskassa som lämnade bidrag till sjuka poliser så de kunde ligga på enskild sal.

- En av de vänner vi verkligen gladde oss åt att se i kretsen i år, förklarar Lennart, var Hildur Juhlin-Stahlin. Hon och fyra andra kvinnliga poliser blev sällskapets första kvinnliga medlemmar den 1 april 1959. De fyra andra finns inte längre men Hildur är i fin form fortfarande trots sina 81 år. Sällskapet har för övrigt 30 kvinnliga medlemmar och det är ungefär tio procent. Vi skulle önska att det var fler.

---------------------------------------------------

BREV TILL BLÅLJUS:

”Det är inte aktuellt att begå mened för en kollega”

”Jaha!

Så har då polishataren Gert Svensson släppts lös i DN:s spalter igen.

Artikeln med M.Lundh härrör från 20 år gamla händelser.

Artikeln med E.Kallai härrör från 9 år gamla händelser.

  Hur relevant är detta? Det har ju dessutom valsat runt i medierna redan när det hände.

Mannen från Lund måste ha haft en dålig dag, först träffar han fem poliser på stan som misshandlar honom och sen ljuger allihop. På arresten träffar han arrestpersonal som alla förnedrar honom och som grädde på moset så är läkaren han får träffa helt ointresserad av honom. Är det någon mer än jag som ser ett mönster...

Det är säkerligen inget problem att hitta massor av liknande anmälningar som den ovan.Det beror på att vi i vårt arbete vidtar åtgärder som upplevs som integritetskränkande av den som blir utsatt för dem. Folk anmäler oss för att de vill hämnas, för att de vill lyfta fokus bort från sina egna brottsliga handlingar eller för att de helt enkelt är psykiskt sjuka. En hel del ärenden beror säkert på att folk är okunniga i lagstiftningen om vad vi faktiskt får vidta för åtgärder.

Kåranda är för mig något positivt som står för god gemenskap och en stolthet över att vara polis.

För mig och alla poliser som jag känner så kan jag lugnt säga att det är inte aktuellt att begå mened i tingsrätten för att skydda en kollega som har gjort fel.

Skulle jag riskera min familjs försörjning för en kollega som jag inte ens skulle vilja jobba med?

Jag finner det kränkande med alla dessa insinuationer om att vi skulle ha någon form av "gräddfil" i rättssystemet. Majoriteten av alla "vanliga" polisanmälningar torde göras av hederliga medborgare som utsatts för en brottslig gärning.

Majoriteten av alla "anmälningar mot polis" torde göras av människor som gripits eller omhändertagits av polis som ett led i en tjänsteåtgärd.

Jag finner det inte ett dugg konstigt att procenttalen för anmälda brott som leder till åtal skiljer sig kraftigt åt.

Det hade väl varit betydligt värre om procenttalen hade liknat varandra för det hade ju inneburit att det funnits substans i alla anmälningarna mot polis, vilket det enligt min uppfattning inte gör i många fall.

Fredrik Nylén

Yttre befäl Norrmalmspolisen

”INOM POLISEN FINNS MEST

VÅLDSVERKARE OCH LAGÖVERTRÄDARE”

Gert Svenssons fjärde artikel i en serie som han kallat ”Poliskultur” har nu publicerats. Som i de föregående dominerar de negativa synpunkterna om poliser. Vi anses strunta i lagarna och bestraffa buset med övervåld. Bland storstadspoliserna finner man ofta de notoriskt våldsamma poliserna som återkommande gör sig skyldiga till övergrepp.

Det är häpnadsväckande att en tidning som Dagens Nyheter, som menar sig stå för en fin publicistisk tradition, så ensidigt kan tillåta sig att svärta ner en hel yrkesgrupp som Gert Svensson fått fritt utrymme att göra i sina fyra artiklar om ”Poliskultur” – en kultur som enligt denne domineras av osund och brottslig kåranda, övervåld och övergrepp. Gert Svensson måste ha ansträngt sig ordentligt för att sålla bort de intervjupersoner som skulle kunna ha något gott att säga om polisen.

I den fjärde artikeln citeras Rolf Granér som om man får tro citaten har en mycket mörk syn på dagens polis. Han står för påståendena ovan i Gert Svensson fjärde artikel. Rolf Granér är forskare och lärare i polispsykologi vid polisutbildningen i Växjö. Det är synd om Rolf Granér. Han upplever sig uppenbarligen huvudsakligen utbilda våldsverkare och lagöverträdare. Hur står man ut med sig själv i den rollen?

Jag undervisar själv på PHS och ser en helt annan bild. Jag VET hur polisen såg ut i början av 1960-talet och jag gläds varenda undervisningsdag åt de unga människor som om några år helt kommer att utgöra ryggraden i svensk polis. Vi har kommit ljusår från det förra århundradets polisattityder och polispraktik. Att det inte passar Gert Svensson att notera det är lätt att förstå. Att Rolf Granér som ändå träffar poliseleverna inte uppmärksammat förändringen är häpnadsväckande. I ljuset av det får man en ny syn på hans forskningsresultat.

Red/cc

---------------------------------------------------

”Dags för etikkommission

och storstädning på länskrim”?

”Vad är det för sorts himla lekstuga på länskrim? Om det är sant det man läser i tidningen (DN tredje februari) så har man släppt på alla gränser för ett etiskt och lagligt polisarbete på den här enheten. Jag läser att man lurat ordningspoliser att ”hitta” pistoler i en papperskorg för att på det sättet få in vapnen i ”systemet” som ”lagliga”.

Undras om nån på länskrim tänkte på vad som kunde ha hänt ordningspoliserna? Anta att nån hade blåst hela upplägget och hela eländet hade hamnat på CU? Där vet vi att Christer Ekelund är pigg på att delge poliser misstanke innan han ens bekvämat sig att höra deras version. Det hade lätt kunnat drabba de här ordningspoliserna. Och hur mycket hade Ekelund trott på deras försäkringar att de var i god tro? Hade det inte varit etiskt att fråga de här kollegerna om de ville vara med på sådana upptåg?

Läser också att man planerat att dra en salva med en Uzi i Lill-Jansskogen för att genom ett ”upphittande” få in den i systemet helt ”lagligt”. Bilar skulle skickas till ”skottlossningen”. Sanningen är att kpisteld skulle dragit bilar från hela City. På en hopkokad story! Hur skulle man förklarat det för misshandlade och rånade personer i City som blivit utan polishjälp?

Sedan kommer det verkligt upprörande! Operationen ställdes in och istället lämnade man TILLBAKA Uzin till en rånarliga. Läs på mina läppar. Poliser från länskrim lämnade TILLBAKA den. En spanare från länskrim fick frågan från åklagaren om denne inte reagerade över att vapnet riskerade att användas mot poliser eller allmänhet. ”Nej, inte om det gagnar en högre sak”, påstår DN att han svarat. Måtte han vara felciterad. Ska han annars åka hem till polisbarn och förklara för dem att mamma eller pappa inte finns mer men de kan trösta sig med att offret gagnade en högre sak? Det måste vara dags för en etikkommission och en rejäl storstädning på länskrim!!!”

Det här rasande inlägget från signaturen ”Sven, läsande polis” publicerar vi med det senare tillägget från författaren att han anser att återlämnandet av Uzin bör prövas av JO. Signaturen ”Bosse G” tar upp tråden i ”Svens” insändare och spinner vidare på den med en del intressanta frågor:

”Jag håller helt med Sven och tycker det ska bli väldigt intressant att höra vad länskrim har att säga om det här. Vi vanliga poliser i ingripandeverksamheten har CU flåsande i nacken så fort vi missar ett kommatecken i en anmälan. Men länskrim kan överlämna ett livsfarligt vapen som en Uzi till en rånarliga! Jag antar att jag inte behöver undervisa mina kolleger på länskrim om vad som skulle kunna hända ifall en vanlig ingripandebil där poliserna bara har pistoler kör in i ett värdetransportrån där rånarna har en Uzi. Det är som alla begriper en helt livsfarlig situation för ordningspoliserna. Jag undrar hur länskrimspanaren skulle känna sig om det visar sig att just den Uzi som dödade en eller båda poliserna var den han en vecka tidigare försett rånarna med? Skulle den ”högre saken” fortfarande kännas tillräckligt viktig?

Jag har en annan undran. Det är en brottslig handling att hantera en icke lagligen beslagtagen Uzi som man inte har licens för. Det är en brottslig handling både att lämna över den till någon annan och av denne andre att ta emot den. Hur fixar länskrim det här? Rent pappersmässigt, menar jag. Har någon – och i så fall vem – givit någon sorts rullande amnesti för grova vapenbrott både för spanare och kriminella? Och var i lagen finns en sådan amnesti sanktionerad?

Är det inte i själva verket så att Carin Götblad som rimligen måste veta om att det här pågår ytterst är ansvarig för att det får pågå? Är det inte så att om någon börjar rota på allvar i det här så lär hon få det betydligt mera hett om öronen än i ett simpelt litet tryckfrihetsmål?”

"Det var en del som tyckte att jag tog i för hårt då jag 2004-03-28 skrev:"Länskrim har tappat sin gloria!" Sedan dess har det framkommit ytterligare fullständigt häpnadsväckande saker som gör att man undrar om vi verkligen har grävt oss ner till botten, eller finns det mera kvar ?”

Den frågan ställer sig Anders Bergstedt en ny insändare.

”Så var vi igång igen med LKP, som "vanligt". Men detta är väl bara en början, det finns ju så mycket, mycket mer. Känt av så många, så många på LKP. När ska de tvätta sin byk själva, särskilt på Span och KUT?

Nu sägs det att det finnas en förmyndargrupp över LKPc för fortsatta befordringar: Katastroferna hittills räcker - det blir t o m alltför mycket över! Vi är ett stort distrikt där alla får bära eländet av vad LKP skapar i sin lekstuga för helt oansvariga individer utan något som helst perspektiv framåt och dessutom helt utan något som helst omdöme. En Uzi hit och dit, lite Kalashnikov´s på drift någonstans i den undre världen. Lurade, utnyttjade uniformerade! Finns något slut på listan eller är det toppen av toppen på isberget? Nog var man lite mera klok som indian eller cowboy vid 10-11 års ålder än man är i denna LKP-brottssoppa.”

Det här skriver signaturen ”Icke häpen alls”.

KOMMENTAR (?)

FRÅN LÄNSKRIM

Länskriminalpolisen vill kommentera den här insändaren men har av skilda skäl inte hunnit ännu. Så skrev Blåljus för en vecka sedan. Nu först kom kommentaren:

”Redan i inledningen av utredningen, där en kommissarie vid Länskriminalpolisen delgivits misstanke om narkotika- och vapenbrott, beslutade ledningen att inte kommentera ärendet förrän lagakraftvunnen dom fastställts i ärendet.

När det gäller hanteringen av automatvapnet har chefen för Länskriminalpolisen i vittnesmål sagt att ett beslut om återlämnande eller utlämnande av vapen aldrig skulle kunna medges.

Det finns anledning att återkomma till det här ärendet när dom fastställts i målet.

K-G Sjödin

Tf chef för Länskriminalpolisen”

Inte förrän då? frestas man utbrista. En spanare från länskriminalpolisen har inför sittande rätt uppgivit att en Uzi kulsprutepistol av poliser på enheten överlämnats till en rånarliga. Han försvarade åtgärden. Hur man än vrider och vänder på det måste handlingen innebära misstänkt brott. Nu får vi dessutom läsa – vilket inte var någon nyhet – att Leif Jennekvist inför samma rätt sagt ”att ett beslut om återlämnande eller utlämnande av vapen aldrig skulle kunna medges”.

Rätt många poliser inte minst på fältet och i ingripandeverksamheten känner nog behov att få klarlagt om det här är normal praktik på länskrim. Och de anser sig nog inte kunna vänta tills den fjärran dag då det finns en lagakraftvunnen dom mot kommissarien.

KRIMINALKOMMISSARIEN FÖRSATTES PÅ TISDAGEN PÅ FRI FOT AV SVEA HOVRÄTT: DOM AVKUNNAS OM NÅGRA VECKOR, BERÄTTAR ABC-nytt.

---------------------------------------------------

FRÅN NOBELFESTEN

TILL NÖJDA POLISKUNDER

På några veckor har Sandra Ullvig gjort den långa resan från den ”ultimata festen” med vals i Gyllene salen i Stockholms stadshus till utredningar av skadegörelse i Lindesberg.

- Jag vann lottdragningen, berättar Sandra för Blåljus. Studerandeföreningen vid Polishögskolan i Solna ingår i Stockholms studenters centralorganisation, SSCO. Eftersom studenterna spelar en roll vid Nobelfesten fördelar SSCO varje år inbjudningar till den bland medlemsföreningarna. Polishögskolan fick en plats 2004 och den lottades ut. Jag fick köpa en balklänning men det gjorde jag gärna för jag tyckte det var en fantastisk chans.

- Vi åkte till Blå hallen en vecka före och hade genrep, förklarar Sandra. Jag hade en fana från skolan som jag skulle bära och vi gick igenom allt så det skulle fungera perfekt. Fakulteterna går i ordning efter hur gamla de är så jag kom långt bak. Men det var bara bra för då såg jag så mycket bättre.

- Vi kom med dom övriga gästerna och var med på festen ända till kaffet. Då gick vi i vårt tåg i samband med Nobelpristagarnas tal. Efteråt dansade jag vals med min bordsherre, en kille från Teknis. På Teknis blev det efterfest sedan med Nobelpristagarna där vi fick äta bl a från ett svenskt midsommarbord och ett julbord.  Det känns helt osannolikt att ha fått vara med om det här.

Vid årsskiftet var Sandra klar med utbildningen och placerades som polis i Örebro län.

- Vi var 18 elever som fick placering i Örebro, säger Sandra. Dom är väldigt glada för den förstärkningen här och jag känner mig mycket väl mottagen. Vi började med en veckas introduktion och fick bl a gå igenom sånt som PHS inte tar upp så mycket – radio, data och ordningsbot och en del saker som är speciella i Örebro län. Sedan placerades jag på utredningar i tre veckor i Lindesberg.

- Här får jag jobba självständigt men har en instruktör i rummet bredvid som jag kan fråga. Jag har hittills jobbat med en skadegörelse, en stöld på ett vårdhem och ett narkotikabrott. Det är intressant och givande. Det är härligt att målsägarna är så nöjda med att polisen tar itu med deras ärenden så fort.

För utredare vid polisen i Stockholms län kan det vara intressant att veta att Sandras tre brott anmäldes från mitten av december (2004!) till början av januari (2005!).

- Jag inser att det var utmärkt att jag fick börja med utredningar, fortsätter Sandra. Det har givit mej en bra förståelse för vilka uppgifter det är särskilt viktigt att jag får med i min anmälan sedan när jag börjar jobba på utryckningen. Dit kommer jag rätt snart men först ska jag göra en vecka civilklädd med två narkotikaspanare.

---------------------------------------------------

STOCKHOLMS STAD

OCH MYNDIGHETEN BJUDER!

Du har en fin chans att få göra en resa eller att ta dig tid att fördjupa dig i något som intresserar dig. På betald arbetstid! Läs mer om detta under ”Notiser” till vänster. Rubrik: ”POLISSTIPENDIER 2005". SISTA ANSÖKNINGSDAG 11 MARS!

---------------------------------------------------

NYBLIVNA STUDENTER PÅ PHS

(OCH ÄLDRE SOM MISSAT DETTA)

Nu kan du teckna Polisförbundets studentförsäkring som är anpassad till studentlivets budget och behov. Försäkringen ger ett ekonomiskt skydd för både dig och ditt hem, vid allt ifrån stöld och överfall till brand- och vattenskador.

Ladda ner foldrar om studentförsäkringen på Polisförbundets hemsida www.polisforbundet.se.

---------------------------------------------------

Vad finns i medierna av särskilt intresse för poliser utöver den vardagliga brottsrapporteringen? Du behöver inte surfa runt bland en lång rad sajter för att ta reda på det. Blåljus.nu gör jobbet åt dig på avdelningen ”Aktuella artiklar av intresse” under rubriken ”Länkar” på den grå linjen ovan. Använd Blåljus.nu för att kolla vad som är på gång!

---------------------------------------------------

HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 15 feb 2005 kl 2300.

blaljus.nu uppdateras normalt var tredje dag. Håll alltså ut den 18 feb.

De första serietillverkade bilarna vid maskinfabriken Scania i Malmö visades för allmänheten den 16 februari 1903. Vabis, som under lång tid tillverkat järnvägsvagnar, byggde sin första bil 1897. Det var en personbil med en egen motor utvecklad av Gustaf Erikson. Scania, som började som cykelfabrik, presenterade sin första bil 1901. År 1902 kom de första lastbilarna från både Vabis och Scania. År 1911 gick de båda tillverkarna samman och bildade Scania-Vabis AB. Motorer och personbilar kom att tillverkas i Södertälje, lastbilar i Malmö. Den 16 februari 1960 avseglade atomubåten Triton på sin världsomsegling under havet. Fartyget var uppkallat efter havsguden med samma namn i den grekiska mytologin. Triton var son till Poseidon och Amfitrite och styrde över havens rörelser. Triton är också beteckningen på atomkärnan hos väteisotopen tritium som bildas vid kärnreaktioner.

Den 17 februari 1753 måste ha varit en omskakande dag för svenskarna. Nästa dag vaknade man upp till den 1 mars. Tideräkningen ändrades. Den julianska kalendern lämnades och man valde istället den gregorianska, en mycket tidig anpassning till det övriga Europa. Man slapp tidskrångel vid utländska kontakter.  Sydstatsubåten Hunleys genomförde den första lyckade torpedattacken på Nordstaternas USS Housatonic i amerikanska Charlestons hamn den 17 februari 1864. Uppdraget lyckades och Housatonic sänktes. Smällen blev dock så kraftig att även Hunley gick under med man och allt. Uppsala studentkår antog den 17 februari 1939 en resolution som avvisade att Sverige ska ta emot akademiskt utbildade flyktingar. När man tittar bakåt är det en hel del i vår historia som många helst skulle vilja dölja.

Michelangelo Buonarroti avled den 18 februari 1564. Han var ett av de absolut största konstgenierna genom tiderna. Hans marmorskulpturer står helt i en klass för sig. Hans takmålningar i Sixtinska kapellet i Vatikanen tog fyra år att fullborda och räknas till renässansens och världskonstens främsta verk. Säkert också ett av de mest avbildade vid sidan av Mona Lisa. Även inom arkitektur och diktning satte Michelangelo rejäla avtryck. Den 18 februari 1908 invigdes Dramaten i Stockholm med premiären av August Strindbergs pjäs "Mäster Olof". Pjäsen var hans första mästerverk skrivet 1872 och tryckt 1881. Vardagsspråket i dialogen förnyade det svenska dramat. Strindberg var den störste svenska författaren.