Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-09-24 19:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN SENASTE 14-DAGARSPERIODEN
(INGET NOTISBLOCK FÖRRA VECKAN FRÅN PITEÅ):
Skulle du vilja köpa den nya upplagan av ”Myndigheternas skrivregler” i tryckt form, kontakta Fritzes offentliga publikationer. Bara att klicka HÄR! Men för de flesta duger nog Blåljus pdf som du kommer rakt in igenom att klicka HÄR!
När Myndigheternas skrivregler gavs ut första gången, 1991, var den ett efterlängtat redskap för den offentliga förvaltningen. Gemensamma basskrivregler för staten var ett förslag från Språkvårdsutredningen redan 1985 i rapporten Klarspråk - en grund för god offentlig service. (Ds C 1985:3). På regeringens uppdrag tillsattes sedan en arbetsgrupp, som utarbetade den första upplagan av Myndigheternas skrivregler.
Sex upplagor senare har en del förändrats, både i skrivreglerna och i myndighetsstrukturen. Numera finns en myndighet med ansvar för att bedriva språkvård: Institutet för språk och folkminnen. Institutets avdelning Språkrådet blir därför en naturlig förvaltare av den offentliga förvaltningens gemensamma skrivregler, från och med nästa upplaga.
I den nya upplaga har några nödvändiga justeringar gjorts, bl.a. i avsnitt 4.2.2 om ska eller skall, 5.3 om stor eller liten bokstav i myndighetsnamn, 5.6 om liten bokstav i EG:s grundfördrag och 8.7.2 om initialförkortningar av partinamn. Ett nytt avsnitt om stavningen av personnamn, 1.4, har tillkommit. Avsnitt 7.1, som tar upp sär- och sammanskrivningar, är omarbetat. Adressuppgifter och litteraturlistor är uppdaterade. De ändrade rekommendationerna har utarbetats efter samråd med bl.a. riksdagens språkvårdare och Språkrådet. Allt detta berättar Christina Weihe som är rättschef i Statsrådsberedningen.
Hur kommer du direkt till svaret på frågan som Blåljus ställde på första sidan? Jo, du öppnar pdf:en ovan och går direkt till sidorna 38 och 39.
Europeana:
4,6 miljoner digitala böcker, kartor, fotografier, filmklipp och tidningar är nu tillgängliga för Internetanvändare på Europeana, Europas flerspråkiga digitala bibliotek. Samlingen på Europeana har mer än fördubblats sedan den lanserades i november 2008. I ett policydokument från Europeiska kommissionen anges i dag att målet för 2010 är 10 miljoner digitaliserade objekt. Inte illa för den som gillar att rota i arkiven.
Läs mer om detta genom att klicka HÄR!
Eller gå direkt till Europeana genom att klicka HÄR! En fantastisk värld, faktiskt. Engelska är grundspråk.
En särskild utredare ska göra en genomgripande analys av behovet av att ändra lagstiftningen om skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer.
Utredaren ska undersöka om befintliga bestämmelser, till exempel i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller 23 kap. 6 § brottsbalken om underlåtenhet att avslöja eller hindra brott, bör förtydligas, utvidgas eller ändras på något annat sätt, exempelvis genom att bestämmelserna samlas. Utredaren får också pröva om ändringar bör göras genom att nya bestämmelser införs.
I svensk rätt finns ingen generell skyldighet att agera vid fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom. Det finns dock en plikt att handla i vissa situationer. I lagen om skydd mot olyckor föreskrivs till exempel en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp för den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Enligt brottsbalken kan straffansvar bland annat åläggas den som underlåter att anmäla eller annars avslöja vissa allvarliga brott, till exempel mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt och rån, som är å färde, dvs. som ännu inte är avslutade. För ansvar krävs att anmälan kan ske utan fara för den anmälningsskyldige eller dennes närmaste. Det finns även andra bestämmelser som innefattar en plikt att agera i vissa fall.
Under senare år har det inträffat ett antal uppmärksammade fall där personer har bevittnat våldsbrott utan att vidta någon åtgärd. Regeringen anser därför att möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att efter förmåga ingripa när någon är i nöd behöver utredas.
Utredaren ska föreslå de lagändringar som han eller hon anser påkallade. Om utredaren gör bedömningen att det saknas behov av lagändringar, ska detta redovisas. Förslag till lagändringar ska dock presenteras.
Utredaren ska överväga föreslagna lagändringars förhållande till annan lagstiftning.
Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2011.
Vill du läsa direktiven i sin helhet hittar du en länk HÄR!
Nedanstående är ett grundtips om du t ex är polisstuderande och söker en aspiranttjänst i Stockholms län. Mycket kloka ord!
Ha lagom ögonkontakt
Genom att du har lagom ögonkontakt visar du intresse samt respekt för den som du kommunicerar med. Om det är fler som intervjuar dig samtidigt gör inte misstaget att bara titta på ”chefen” det vill säga den du tror är den som har mest makt. Försök skapa kontakt med alla på så sätt känner sig alla sedda och bekräftade . Det kan dessutom vara den som du minst anar som har den största inofficella makten att bestämma över vem som får jobbet. Det är inte alltid den formella chefen som har sista ordet…
Så sant, så sant, vill Blåljus intyga. Vill du ha ännu flera tips för intervjun klickar du HÄR!
Offentlighets- och sekretesslagen, som trädde i kraft den 30 juni 2009, innehåller bestämmelser som kompletterar tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar, t.ex. bestämmelser om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar, överklagande av myndigheters beslut m.m.
I en ny broschyr redogörs kortfattat för offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling 2009:400). Broschyren innehåller också en information om tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar.
Den är superviktig för poliser. Här finns en hel värld av fällor att ramla i om man inte skaffar sig kunskap.
Blåljus har naturligtvis en pdf på broschyren. Det är bara att klicka HÄR! Vill du köpa är det hos Fritzes. Länk till förlaget i notisen högst upp i denna artikel.
Konjunkturinstitutet, KI, vill se låga löneökningar de närmaste tre åren, enligt en lönebildningsrapport redovisad nyligen. Säkert såg eller hörde du den illavarslande nyheten för en tid sedan. Men vad menar egentligen KI? Du läser hela TT-artikeln genom att klicka HÄR!
– Det är vår bestämda uppfattning att det behövs en undre gräns för sjöfylleri – av rena säkerhetsskäl. Båtar kan liksom bilar vara livsfarliga, säger folkpartisten Johan Pehrson, ledamot i justitieutskottet, till DN.se. Regeringen vill införa en undre promillegräns för sjöfylleri, med största sannolikhet på 0,2 promille precis som för rattfylleri.
Vill du läsa mer om vad DN skriver om detta klickar du HÄR!
"Ett väl fungerande rättsväsende är kärnan i en fungerande demokrati. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett vem man är eller var man bor. Regeringen har sedan den tillträdde målmedvetet arbetat för att stärka brottsbekämpningen, hävdar den i ett pressmeddelande. Det sägs handla om både en upprustning i form av resurstillskott och åtgärder för ökad effektivitet och förbättrat resultat i hela rättskedjan.
För att minska brottsligheten och öka människors trygghet fortsätter regeringen nu satsningen på rättsväsendet. I budgetpropositionen föreslås ett tillskott till rättsväsendet på sammanlagt 4 miljarder kronor i år och nästa år. Redan under 2009 föreslås ett extra tillskott om 1,4 miljarder kronor och för 2010 höjs den årliga ramen till rättsväsendet med nära 2,6 miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att regeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendet med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare drygt 2,5 miljarder i engångsvisa medel tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Detta resurstillskott saknar motstycke i modern tid, om man får tro regeringen.
20 000 poliser 2010
För innevarande år får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för nästa år ökas budgeten med 1,1 miljarder kronor. Genom dessa tillskott säkerställs löftet om 20 000 poliser 2010. Därmed kan antalet poliser i yttre tjänst öka ytterligare vilket väsentligt förbättrar polisens kapacitet. Det gör det möjligt att öka andelen uppklarade brott. Dessutom leder detta till att fler brott upptäcks. Även satsningen mot den grova organiserade brottsligheten kan intensifieras. Därtill möjliggör detta en förstärkning av arbetet med tidiga och tydliga reaktioner mot ungdomsbrottslighet.
Ökade resurser till Åklagarmyndigheten
Förstärkningen av polisen ökar trycket på övriga delar av rättsväsendet då fler utredda brott leder till fler åtal och att fler brottmål ska avgöras. Regeringen förstärker därför resurserna till åklagarna. Åklagarmyndigheten tillförs ytterligare 20 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 50 miljoner kronor.
Ekobrottsmyndigheten stärks
Ekobrottsmyndigheten måste ha kapacitet att hantera ett ökande antal finansmarknadsbrott. Som en följd av regeringens satsning mot grov organiserad brottslighet måste myndigheten också kunna ställa resurser till förfogande för att hantera de ärenden som följer av satsningen. Ekobrottsmyndigheten tillförs 10 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 10 miljoner kronor.
Förstärkning av domstolarna
Satsningarna på polis och åklagare har redan medfört att antalet mål som kommer in till domstolarna ökat. Trots detta har domstolarna kunnat minska antalet mål och ärenden som ännu inte färdigbehandlats. Detta genom att domstolarnas handläggningstakt ökat. För att kunna upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning tillförs domstolarna 100 miljoner kronor för 2009 och anslaget höjs med 150 miljoner kronor för 2010.
Upprustning av Kriminalvården
Genom att polis och åklagare klarar upp fler brott och domstolarna avgör fler brottmål ökar även trycket på Kriminalvården. Kriminalvårdens arbete med att minska risken för återfall ska fortsätta. Kriminalvården ska även fortsätta arbetet med att säkerställa kvalitet, effektivitet och säkerhet i verksamheten. Som ett led i arbetet med att se över Kriminalvårdens resursbehov kommer regeringen att noga följa utvecklingen av antalet klienter. För att säkerställa att Kriminalvården ska kunna möta behoven sker en satsning om 300 miljoner kronor för 2009 och en anslagshöjning för 2010 på 700 miljoner kronor.
Tillskott till Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket tillförs ytterligare 4 miljoner kronor 2009. För 2010 höjs ramanslaget med 5 miljoner kronor. Anslaget för rättsliga biträden höjs med 200 miljoner kronor i år och 500 miljoner kronor nästa år. Tillskottet beror på att utgifterna för framförallt offentliga försvarare har ökat.
Krav på effektivitet
Det pågår ett omfattande arbete med att se över effektiviteten inom hela rättsväsendet. Myndigheternas kostnader och resultat ses över liksom kriminalpolitiska och strukturella åtgärder. Det handlar om åtgärder som kan effektivisera brottsmålsprocessen, exempelvis en effektivare mängdbrottshantering och att minska andelen inställda förhandlingar. Ett annat exempel är att effektivisera rättsväsendets informationsförsörjning. Regeringen förutsätter att rättsväsendets myndigheter vidtar nödvändiga åtgärder för att öka effektiviteten och avser att noga följa detta arbete.
Vill du läsa utförligare om detta, vart pengarna går och vilka belopp det är? Då klickar du HÄR!
Kanske vill du rentav läsa hela budgetpropositionen ”Jobba Sverige ur krisen”? Då klickar du HÄR!
Efter en rad händelser senaste året när poliser påstås ha fällt kränkande omdömen, ska hela poliskullar följas. För första gången ska polisstudenternas attityder och värdering kontrolleras när de börjar och slutar utbildningen och efter flera år i yrket.
Vill du läsa hela SvD:s artikel om detta? Klicka HÄR!
FRÅN DEN SENASTE 14-DAGARSPERIODEN
(INGET NOTISBLOCK FÖRRA VECKAN FRÅN PITEÅ):
Polismyndigheten -
eller polismyndigheten?
Skulle du vilja köpa den nya upplagan av ”Myndigheternas skrivregler” i tryckt form, kontakta Fritzes offentliga publikationer. Bara att klicka HÄR! Men för de flesta duger nog Blåljus pdf som du kommer rakt in igenom att klicka HÄR!
När Myndigheternas skrivregler gavs ut första gången, 1991, var den ett efterlängtat redskap för den offentliga förvaltningen. Gemensamma basskrivregler för staten var ett förslag från Språkvårdsutredningen redan 1985 i rapporten Klarspråk - en grund för god offentlig service. (Ds C 1985:3). På regeringens uppdrag tillsattes sedan en arbetsgrupp, som utarbetade den första upplagan av Myndigheternas skrivregler.
Sex upplagor senare har en del förändrats, både i skrivreglerna och i myndighetsstrukturen. Numera finns en myndighet med ansvar för att bedriva språkvård: Institutet för språk och folkminnen. Institutets avdelning Språkrådet blir därför en naturlig förvaltare av den offentliga förvaltningens gemensamma skrivregler, från och med nästa upplaga.
I den nya upplaga har några nödvändiga justeringar gjorts, bl.a. i avsnitt 4.2.2 om ska eller skall, 5.3 om stor eller liten bokstav i myndighetsnamn, 5.6 om liten bokstav i EG:s grundfördrag och 8.7.2 om initialförkortningar av partinamn. Ett nytt avsnitt om stavningen av personnamn, 1.4, har tillkommit. Avsnitt 7.1, som tar upp sär- och sammanskrivningar, är omarbetat. Adressuppgifter och litteraturlistor är uppdaterade. De ändrade rekommendationerna har utarbetats efter samråd med bl.a. riksdagens språkvårdare och Språkrådet. Allt detta berättar Christina Weihe som är rättschef i Statsrådsberedningen.
Hur kommer du direkt till svaret på frågan som Blåljus ställde på första sidan? Jo, du öppnar pdf:en ovan och går direkt till sidorna 38 och 39.
Europeana:
4.6 miljoner
digitala dokument
4,6 miljoner digitala böcker, kartor, fotografier, filmklipp och tidningar är nu tillgängliga för Internetanvändare på Europeana, Europas flerspråkiga digitala bibliotek. Samlingen på Europeana har mer än fördubblats sedan den lanserades i november 2008. I ett policydokument från Europeiska kommissionen anges i dag att målet för 2010 är 10 miljoner digitaliserade objekt. Inte illa för den som gillar att rota i arkiven.
Läs mer om detta genom att klicka HÄR!
Eller gå direkt till Europeana genom att klicka HÄR! En fantastisk värld, faktiskt. Engelska är grundspråk.
Skyldighet att agera
eller att bistå nödställda
En särskild utredare ska göra en genomgripande analys av behovet av att ändra lagstiftningen om skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer.
Utredaren ska undersöka om befintliga bestämmelser, till exempel i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor eller 23 kap. 6 § brottsbalken om underlåtenhet att avslöja eller hindra brott, bör förtydligas, utvidgas eller ändras på något annat sätt, exempelvis genom att bestämmelserna samlas. Utredaren får också pröva om ändringar bör göras genom att nya bestämmelser införs.
I svensk rätt finns ingen generell skyldighet att agera vid fara för liv eller hälsa eller omfattande förstörelse av egendom. Det finns dock en plikt att handla i vissa situationer. I lagen om skydd mot olyckor föreskrivs till exempel en skyldighet att, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp för den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Enligt brottsbalken kan straffansvar bland annat åläggas den som underlåter att anmäla eller annars avslöja vissa allvarliga brott, till exempel mord, dråp, grov misshandel, våldtäkt och rån, som är å färde, dvs. som ännu inte är avslutade. För ansvar krävs att anmälan kan ske utan fara för den anmälningsskyldige eller dennes närmaste. Det finns även andra bestämmelser som innefattar en plikt att agera i vissa fall.
Under senare år har det inträffat ett antal uppmärksammade fall där personer har bevittnat våldsbrott utan att vidta någon åtgärd. Regeringen anser därför att möjligheten att införa en lagstadgad skyldighet för var och en att efter förmåga ingripa när någon är i nöd behöver utredas.
Utredaren ska föreslå de lagändringar som han eller hon anser påkallade. Om utredaren gör bedömningen att det saknas behov av lagändringar, ska detta redovisas. Förslag till lagändringar ska dock presenteras.
Utredaren ska överväga föreslagna lagändringars förhållande till annan lagstiftning.
Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2011.
Vill du läsa direktiven i sin helhet hittar du en länk HÄR!
Det är inte alltid
flest ränder
som har makten!
Nedanstående är ett grundtips om du t ex är polisstuderande och söker en aspiranttjänst i Stockholms län. Mycket kloka ord!
Ha lagom ögonkontakt
Genom att du har lagom ögonkontakt visar du intresse samt respekt för den som du kommunicerar med. Om det är fler som intervjuar dig samtidigt gör inte misstaget att bara titta på ”chefen” det vill säga den du tror är den som har mest makt. Försök skapa kontakt med alla på så sätt känner sig alla sedda och bekräftade . Det kan dessutom vara den som du minst anar som har den största inofficella makten att bestämma över vem som får jobbet. Det är inte alltid den formella chefen som har sista ordet…
Så sant, så sant, vill Blåljus intyga. Vill du ha ännu flera tips för intervjun klickar du HÄR!
Färre fällor att
ramla i om du
läser denna skrift
Offentlighets- och sekretesslagen, som trädde i kraft den 30 juni 2009, innehåller bestämmelser som kompletterar tryckfrihetsförordningens bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar, t.ex. bestämmelser om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar, överklagande av myndigheters beslut m.m.
I en ny broschyr redogörs kortfattat för offentlighets- och sekretesslagen (Svensk författningssamling 2009:400). Broschyren innehåller också en information om tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingar.
Den är superviktig för poliser. Här finns en hel värld av fällor att ramla i om man inte skaffar sig kunskap.
Blåljus har naturligtvis en pdf på broschyren. Det är bara att klicka HÄR! Vill du köpa är det hos Fritzes. Länk till förlaget i notisen högst upp i denna artikel.
KI vill se tre års
låga lönelyft
Konjunkturinstitutet, KI, vill se låga löneökningar de närmaste tre åren, enligt en lönebildningsrapport redovisad nyligen. Säkert såg eller hörde du den illavarslande nyheten för en tid sedan. Men vad menar egentligen KI? Du läser hela TT-artikeln genom att klicka HÄR!
Regeringen vill införa
promillegräns till sjöss
– Det är vår bestämda uppfattning att det behövs en undre gräns för sjöfylleri – av rena säkerhetsskäl. Båtar kan liksom bilar vara livsfarliga, säger folkpartisten Johan Pehrson, ledamot i justitieutskottet, till DN.se. Regeringen vill införa en undre promillegräns för sjöfylleri, med största sannolikhet på 0,2 promille precis som för rattfylleri.
Vill du läsa mer om vad DN skriver om detta klickar du HÄR!
Ytterligare 4 miljarder
för bättre brottsbekämpning
"Ett väl fungerande rättsväsende är kärnan i en fungerande demokrati. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett vem man är eller var man bor. Regeringen har sedan den tillträdde målmedvetet arbetat för att stärka brottsbekämpningen, hävdar den i ett pressmeddelande. Det sägs handla om både en upprustning i form av resurstillskott och åtgärder för ökad effektivitet och förbättrat resultat i hela rättskedjan.
För att minska brottsligheten och öka människors trygghet fortsätter regeringen nu satsningen på rättsväsendet. I budgetpropositionen föreslås ett tillskott till rättsväsendet på sammanlagt 4 miljarder kronor i år och nästa år. Redan under 2009 föreslås ett extra tillskott om 1,4 miljarder kronor och för 2010 höjs den årliga ramen till rättsväsendet med nära 2,6 miljarder kronor. Sammantaget innebär detta att regeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendet med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare drygt 2,5 miljarder i engångsvisa medel tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Detta resurstillskott saknar motstycke i modern tid, om man får tro regeringen.
20 000 poliser 2010
För innevarande år får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för nästa år ökas budgeten med 1,1 miljarder kronor. Genom dessa tillskott säkerställs löftet om 20 000 poliser 2010. Därmed kan antalet poliser i yttre tjänst öka ytterligare vilket väsentligt förbättrar polisens kapacitet. Det gör det möjligt att öka andelen uppklarade brott. Dessutom leder detta till att fler brott upptäcks. Även satsningen mot den grova organiserade brottsligheten kan intensifieras. Därtill möjliggör detta en förstärkning av arbetet med tidiga och tydliga reaktioner mot ungdomsbrottslighet.
Ökade resurser till Åklagarmyndigheten
Förstärkningen av polisen ökar trycket på övriga delar av rättsväsendet då fler utredda brott leder till fler åtal och att fler brottmål ska avgöras. Regeringen förstärker därför resurserna till åklagarna. Åklagarmyndigheten tillförs ytterligare 20 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 50 miljoner kronor.
Ekobrottsmyndigheten stärks
Ekobrottsmyndigheten måste ha kapacitet att hantera ett ökande antal finansmarknadsbrott. Som en följd av regeringens satsning mot grov organiserad brottslighet måste myndigheten också kunna ställa resurser till förfogande för att hantera de ärenden som följer av satsningen. Ekobrottsmyndigheten tillförs 10 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 10 miljoner kronor.
Förstärkning av domstolarna
Satsningarna på polis och åklagare har redan medfört att antalet mål som kommer in till domstolarna ökat. Trots detta har domstolarna kunnat minska antalet mål och ärenden som ännu inte färdigbehandlats. Detta genom att domstolarnas handläggningstakt ökat. För att kunna upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning tillförs domstolarna 100 miljoner kronor för 2009 och anslaget höjs med 150 miljoner kronor för 2010.
Upprustning av Kriminalvården
Genom att polis och åklagare klarar upp fler brott och domstolarna avgör fler brottmål ökar även trycket på Kriminalvården. Kriminalvårdens arbete med att minska risken för återfall ska fortsätta. Kriminalvården ska även fortsätta arbetet med att säkerställa kvalitet, effektivitet och säkerhet i verksamheten. Som ett led i arbetet med att se över Kriminalvårdens resursbehov kommer regeringen att noga följa utvecklingen av antalet klienter. För att säkerställa att Kriminalvården ska kunna möta behoven sker en satsning om 300 miljoner kronor för 2009 och en anslagshöjning för 2010 på 700 miljoner kronor.
Tillskott till Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket tillförs ytterligare 4 miljoner kronor 2009. För 2010 höjs ramanslaget med 5 miljoner kronor. Anslaget för rättsliga biträden höjs med 200 miljoner kronor i år och 500 miljoner kronor nästa år. Tillskottet beror på att utgifterna för framförallt offentliga försvarare har ökat.
Krav på effektivitet
Det pågår ett omfattande arbete med att se över effektiviteten inom hela rättsväsendet. Myndigheternas kostnader och resultat ses över liksom kriminalpolitiska och strukturella åtgärder. Det handlar om åtgärder som kan effektivisera brottsmålsprocessen, exempelvis en effektivare mängdbrottshantering och att minska andelen inställda förhandlingar. Ett annat exempel är att effektivisera rättsväsendets informationsförsörjning. Regeringen förutsätter att rättsväsendets myndigheter vidtar nödvändiga åtgärder för att öka effektiviteten och avser att noga följa detta arbete.
Vill du läsa utförligare om detta, vart pengarna går och vilka belopp det är? Då klickar du HÄR!
Kanske vill du rentav läsa hela budgetpropositionen ”Jobba Sverige ur krisen”? Då klickar du HÄR!
Polisers attityder ska
utvärderas långsiktigt
Efter en rad händelser senaste året när poliser påstås ha fällt kränkande omdömen, ska hela poliskullar följas. För första gången ska polisstudenternas attityder och värdering kontrolleras när de börjar och slutar utbildningen och efter flera år i yrket.
Vill du läsa hela SvD:s artikel om detta? Klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september