Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2007-10-05 14:23
Blåljus publicerar alla insändare som kommer in i relevanta polisfrågor. Insändarna prövas endast tryckfrihetsrättsligt före publicering. Åsikterna som uttrycks i insändarna prövas inte och därför behöver de inte alltid sammanfalla med de åsikter som omfattas eller uttrycks av styrelsen i polisfacket i Stockholms län.
Komplicerat gripa
”Under drygt 10 års tid har jag varit med och spanat mot värdetransportrånare. Ett par år höll vi nästan uteslutande på med dessa spaningar. Vi grep också ett stort antal rånare på förberedelsestadiet, ett faktum som tyvärr inte uppmärksammats varken inom polisen eller massmedia. Spaningarna var ofta långvariga och mycket svåra då rånarna var mycket försiktiga i sitt agerande. Att nå fram till slutpunkten, då rånarna körde fram sin stulna bil och var fullt beväpnade var inte alltid lätt. Att sedan slå till i rätt sekund var också mycket påfrestande. All bevisning skulle ju hålla i domstolen också. Risken för skador var också stor om något skulle gå snett. Tack vare ett lysande samarbete med främst piketen, kunde vi ändå nå goda resultat.
Problemet har i alla år sedan kommit då gärningsmännen dömts. Domarna har i nästan alla fall legat på mellan skyddstillsyn upp till max två års fängelse. Detta trots att rånarna aldrig har backat ur situationen och att dom varit beväpnade med allt från pistoler till automatvapen. Naturligtvis är det samma personer som även gör dom "lyckade" rånen.
Dom korta straff rånarna får för förberedelsebrotten avskräcker naturligtvis inte. Väljer samhället att inte oskadliggöra dom här personerna fortsätter dom naturligtvis då vinsten är enorm då det går bra. Frågan om straffen har varit uppe på hög nivå, men inget händer. Självklart kommer rånen att fortsätta då dessa våldsbrottslingar inte får kännbara och avskräckande straff.
Stefan Edström, LKP-span.”
”Förnämligt
- Stefan Edström lämnar exempel på ett förnämligt polisarbete som besparat många människor svårt lidande och kanske även fysiska skador. Det arbetet måste fortsätta och vara och kännas meningsfullt, säger Rickard Wessman, pressekreterare hos justitieminster Beatrice Ask, till Blåljus.
- Den nuvarande regeringen har tidigt signalerat en skärpt syn på påföljder för grova våldsbrott och arbetet med att bereda de frågorna pågår inom departementet, slutar han.
Av en tillfällighet kom ett pressmeddelande från justitie idag (4 oktober) där just de här frågorna berörs:
Översyn av
”Den 29 mars i år tillsatte regeringen en utredning vars huvuduppgift är att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som markerar en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Utredningen antog namnet Straffnivåutredningen.
Regeringen har i dag beslutat tilläggsdirektiv till Straffnivåutredningen. Utredningen ska med förtur i ett delbetänkande se över straffskalan för mord i syfte att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning och därigenom också en höjd straffnivå för detta brott.
En översyn av straffskalan för mord är av stor principiell betydelse. Frågan är också angelägen för rättstillämpningen med hänsyn till den förnyade aktualitet som den har fått till följd av ett antal nyligen avgjorda mål där påföljden för mord har bestämts till fängelse i tio år. Det finns följaktligen behov av att utreda frågan så snabbt som möjligt. Straffnivåutredningen har därför getts i uppdrag att redovisa sina redan påbörjade överväganden i denna fråga i ett delbetänkande.
Utredningen ska överväga om ett förslag som har diskuterats tidigare, nämligen en utvidgning av straffskalan för mord på så sätt att den skulle omfatta till exempel fängelse i lägst tio och högst sexton år eller på livstid, kan vara en framkomlig väg att uppnå syftet med översynen. Det står också utredningen fritt att överväga andra alternativ, till exempel en höjning av minimistraffet för mord. Det ingår inte i uppdraget att överväga frågan om att avskaffa livstidsstraffet som sådant.
Delbetänkandet om en översyn av straffskalan för mord ska lämnas senast den 30 november 2007. Tiden för redovisning av utredningens uppdrag i övrigt har förlängts till den 31 juli 2008.” (Beatrice Ask har även tagit upp frågan på DN Debatt 4 oktober)
Blåljus har sökt den på justitie som kan berätta om hur man jobbar med påföljder för förberedelse till grovt rån men han är just nu på tjänsteresa. Blåljus återkommer i frågan.
Tunt underlag
”I landet pågår en polisuniformsdebatt. En ny ”snällare” uniform med ljusare färger, rakare byxor och smidigare skor, föreslår en utredning från Rikspolisstyrelsen.
Förslaget är inte anpassat till verkligheten, det vi behöver är praktiska kläder, menar många poliser. 1 900 poliser har skrivit på en protestlista och även polisernas eget fackförbund riktar skarp kritik mot förslaget. Att utredningens förslag berör märks tydligt på polistidningarnas insändarsidor, där frågan om den nya uniformen dominerar debatten.
Det vi menar måste vara det självklara är att poliserna har ändamålsenliga kläder - med bra material och passform - och att förändringar sker i samarbete med personalen. Uniformen är en skyddsutrustning som ska fungera på olycksplatser och i många andra situationer. Det ska också vara möjligt att gå direkt från en uppgift till en annan, som kanske ställer helt andra krav. Då kan en mörkare tröja vara en klar fördel. ”Det är inte så kul att åka hem till en målsägande i till exempel ett misshandelsärende med blodfläckar på tröjan”, som en polis sade i en intervju i Svenska Dagbladet (den 21 september).
Ett gott och professionellt bemötande är samtidigt det som har betydelse för den som möter polisen, då är kläderna underordnade. Självklart viktigt är även en synlig och tillgänglig polis. Den besvikelse som finns över en frånvarande polis råder alliansen nu bot på. I höst har rekordmånga studenter börjat på Polishögskolan. Vi ska år 2010 ha 20 000 poliser, 3 000 fler än då vi fick en ny regering. De flesta ska dessutom arbeta i yttre tjänst. Brottsligheten ska minska och antalet uppklarade brott bli fler. Fokus är att vi alla ska känna större trygghet i vår vardag och veta att vi har ett samhälle som reagerar mot våld och brott.
Det är därför viktigt att uniformfrågan inte fortsätter att ta tid och kraft från polisens huvuduppgift. Att döma av åsikter som poliser framfört i debatten är många nöjda med dagens uniform, det är då kanske inte nödvändigt med några större förändringar. Det kan också ifrågasättas om delar av det underlag som lagts fram i Rikspolisstyrelsens utredning är relevant. Bland annat refererar man till flera undersökningar från USA. En undersökning hade visat att NHL-lag som dragit på sig många straffpoäng (till exempel många utvisningsminuter) var lag som hade svarta spelardräkter. En annan undersökning hade visat att de som bar Ku Klux Klanliknande kläder delade ut högre elchocker till personer som gjort fel i ett test än vad de som bar nunneliknande kläder gjorde. Detta kan inte ha någon betydelse för hur svenska polisers uniformer ska se ut!
Vi förutsätter att Rikspolisstyrelsen nu löser frågan om en ny polisuniform på ett bra och snabbt sätt och tillsammans med dem som faktiskt ska bära uniformen.
Hillevi Engström (m), Justitieutskottet i Riksdagen och ledamot i RPS styrelse
Maria Stockhaus (m), ordförande i Polisnämnden i Norrort”
STYRELSENS KOMMENTAR: Polisfacket i Stockholms län uppskattar att politiker nu engagerar sig i uniformsfrågan med sakliga synpunkter. Det kan bidra till att man från Rikspolisstyrelsens sida kommer till insikt om att uniformsfrågan för svensk polis kräver en mycket djupare förankring än som hittills presterats.
Dålig service
”Har nu jobbat några år i Roslagens, och tidigare Täbys, polisdistrikt. Den service som vi idag lämnar till allmänheten är, enligt min mening, inte speciellt imponerade jämfört med tidigare. I Täby utgick det sällan mindre än tre radiobilar, oftast 4-5. Danderyd hade en egen bil(minst) och i Norrtälje fanns det ett par bilar. I både Täby och Norrtälje fanns det dessutom en hundförare i varje turlag. Hundarna arbetade alla kväll- och nattpass. I våra distrikt. I granndistrikten Märsta och Solna fanns det också hundförare.
När man som radiobilsbesättning åkte på ett jobb kändes det tillfredsställande att kunna ta den tid jobbet behövde, prata med de drabbade, visa omtanke, dvs göra ett bra polisjobb. Man visste att det fanns resurser som tog de andra jobben. Trots att vi då gick på 5-turslista, utan överlappning var det sällsynt med sk avrapporteringsövertid. Hur kunde det bli så här?
Är det tack vare, eller på grund av, alla omorganisationer och omfördelningar av resurser? Är det tack vare eller på grund av, en ökande mängd nisch-poliser, som det inte finns personal till att fylla radiobilarna med. Funderar över vad allmänheten önskar. Är det en myndighet fylld av fyndiga förkortningar och vältaliga företrädare eller är det en röst i telefonen som svarar: "Polisen" och att det strax efteråt dyker upp en polisbil när man behöver hjälp. I Roslagen hinner vi inte sitta ner och samtala med brottsoffer, vi hinner inte fram till jobben eftersom vi är få och avstånden är stora. Vi vill ändå kunna lämna allmänheten den hjälp som den har rätt att förvänta sig.
Tänk om folk visste............ Hur kunde det bli så här?
”Roslagen””
Tre bilar
”Tre bilar i Roslagen - ett skämt!
Sex kommuner och 1/3 av Stockholms län. Övertid är som tidigare sagts mera regel än undantag, speciellt på kvällar och helger. Stressen är påtaglig. Känslan av att inte hinna med och räcka till finns där hela tiden. Sällan finns tid att ägna några längre stunder åt målsägare eller att göra de så viktiga förstahandsåtgärderna ordentligt. LKC jagar poliserna i Roslagen trots att man sitter inne med frihetsberövat och kräver att man ska åka ut på nya jobb. Dags att göra något.
”M””
Vi måste
”Jag jobbar på utryckningen i City och jag har 13 timmars avrappövertid på 9 pass. De timmarna beror på att vi antingen fått långa case som måste avrapporteras grundligt, eller att vi under passet inte har haft tid att åka in och avrapportera.
Att vi måste hugga på jobb strax innan nästa tur går på är ju inte så mycket att göra åt, även om man tycker att LKC kunde prioritera bättre ibland. Det ingår på något sätt i jobbet och det måste man vara medveten om.
Men att vi inte får åka in och avrapportera under passet beror ju på att vi är för få. Sedan kanske vi måste bli bättre på att planera själva också. Den "polska bokföringen" är förkastlig. Det är inte vårt jobb att sy ihop verksamheten på det sättet. Det måste få skita sig för att problemet ska uppmärksammas. Tyvärr är det ju så att tredje man kan drabbas och poliser är lojala mot sin uppgift, sen får media vinkla det hur de vill.
”Pernilla””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Ja, ni signaturerna ”Roslagen”, ”M” och ”Pernilla”, visst kan man undra hur saker egentligen hänger ihop. Vi har å ena sidan en rikspolischef som på vårt representantskap säger: ”Vi måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009.” (se längre ner på hemsidan) Å andra sidan har vi era vittnesmål om arbetssituationen. Vilket svängrum har ni för att lösa problemen genom att ”bli väsentligt bättre”? Ni verkar i själva verket hårt trängda, lojala mot arbetsuppgiften som ni är. Hur kommunicerar vi den insikten till Rikspolisstyrelsen. Är väggarna för tjocka och fönster och dörrar obevekligt stängda där?
-----------------------------------------------------------------
Ekonomi och personalläge
Vid måndagens (1 oktober) sammanträde uppehöll sig polisstyrelsen i Stockholms län i över en timme vid en fråga från ersättaren i styrelsen Lennart Kalderén (m): ”Begäran om principdiskussion om tillstånd för decembermanifestationerna i Salem” Lennart är tillika kommunstyrelsens ordförande och Salems kommun har även hemställt om att ”regeringen ser över ordningslagens 10 § så att den ger större möjligheter för polisen att fatta beslut om att antingen säga nej till demonstrationen, flytta den eller endast ge tillstånd till en stillastående demonstration. Ordning och säkerhet måste ges en vidare innebörd som tar större hänsyn till lokalbefolkningen.” Debatt i riksdagen är planerad till tisdagen den 23 oktober.
Interpellation
Interpellation 2007/08:6 Demonstrationsfrihetens konsekvenser för befolkningen i ett mindre samhälle av Nils Oskar Nilsson (m) till justitieminister Beatrice Ask (m).
En decembernatt 2000 mördades en 17-årig pojke i Salem av en annan jämnårig pojke. Olyckligtvis var den mördade ”svensk” medan förövaren hade ”utländsk bakgrund”. Detta har lett till årliga demonstrationer i Salem en lördag i början av december dels av främlingsfientliga grupper, dels av motdemonstranter från olika antirasistiska vänstergrupper. Båda grupperna har någon form av dialog med polisen före demonstrationsdagen och får vederbörligt tillstånd.
Så långt stämmer förfarandet med gällande regler om yttrande- och demonstrationsfrihet. Dock leder dessa fri- och rättigheter till att stora delar av kommunen lamslås, vägar spärras av, invånares handlings- och rörelsefrihet begränsas i stor omfattning. Alltför ofta har stora oroligheter uppstått. Salembornas trygghet och säkerhet riskeras, deras fri- och rättigheter kränks.
Mot bakgrund av demonstrationerna i Salem finns det anledning att ställa frågor kring demokratiska fri- och rättigheter och konsekvenser för medborgarna i ett mindre samhälle när ytterlighetsgrupper tänjer på gränser.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se över konflikten mellan den demokratiska demonstrationsfriheten och dess tillämpning och de konsekvenser detta kan få för befolkningen i ett mindre samhälle?
Planerad dag för debatt: 2007-10-23.
Lagen lästes
Rättsenheten vid polisen i länet hade till sammanträdet sammanställt en PM angående demonstrationsfriheten mm. Föredragande var chefsjuristen Jan Nyrén som lågmält och tydligt försökte få deltagarna att inse att vare sig en demonstration är tillståndsgiven eller ej så har den i de flesta fall grundlagskyddad rätt att genomföras (Regeringsformens 2: a kapitel, samt Europakonventionens 11: e artikel), varför polismyndighetens tillståndsprövning oftast begränsas till att ”separera” olika ansökningar om demonstration på samma plats till olika tider, alternativt skilda platser eller vägar vid samma tidpunkt. Polismyndighetens rätt av vägra demonstrationstillstånd gäller tre typfall: Utöver för att motverka epidemi, är det med hänsyn till ordning och säkerhet samt med hänsyn till trafiken. Polismyndighetens uppfattning är att resursbrist eller tidigare oroligheter är skäl som ej föranleder avslag.
Jag kan som åhörare till diskussionen inte frigöra mig från tanken att det är den demonstrerande gruppens åsikt som gör att man vill begränsa deras demonstrationsrätt, vilket även länspolismästaren i en replik försökte belysa genom en tvärtomsituation: ”En tillståndsgiven vänsterdemonstration för mänskliga rättigheter angrips av extremhögern”. Detta ledde enbart till kommentarer om märkliga ”poliskodord” som höger och vänster inte skulle få förekomma, då de saknade politisk relevans!
Salembornas rörelsefrihet är naturligtvis inskränkt denna dag, men problemet delar de med många länsbor som ”drabbas” av allehanda mindre politiska jippon såsom Lidingöloppet, fotboll på Råsunda, Stockholm Marathon mm. För inte så länge sedan skulle vissa moderater (eller deras föregångare i högerpartiet) kanske kunna ha tänkt sig att polismyndigheten gärna förbjudit arbetarkommunens 1: a majdemonstration?
Peter Frisell
Läs gärna den utmärkta och uttömmande sammanfattningen av lagstiftning och domstolspraxis på demonstrationsområdet av myndighetens chefsjurist Jan Nyrén och stabsjurist Maria Adeteg. Det vore en nåd att stilla bedja om att de som kritiserar polisen i de här sammanhangen toge sig tid att läsa igenom det här 24-sidiga dokumentet. Bräcklig teknik har tvingat oss att dela upp det i två delar vilket vi beklagar.Lagen kring demonstrationer, ett
-----------------------------------------------------------------
Bråk på polisradion
En dåligt planerad insats och prat och bråk på polisens kommunikationscentral var några av orsakerna till dödsskjutningen av Jean Charles de Menezes, rapporterar DN:s korrespondent från London. Åklagaren i målet talar om chockerande och katastrofala misstag som begicks av Londons Metropolitan Police.
2006 fann en åklagare att de polismän som var inblandade i de Menezes död inte begått något brott. Nu åtalar åklagaren alltså polismyndigheten. Åklagaren hävdar att insatsen var dåligt planerad.
I samband med att insatsen kom också ett antal poliser in i kommunikationscentralen och bråkade högljutt om vad som borde göras. Till följd av det hörde polisbefälen som via radio ledde insatsen inte vad poliserna på fältet sade. Dessa hade uppfattningen att de hade Osman Hussein framför sig. Hussein bodde i samma område som de Menezes och dömdes senare för den stora terroristattacken dagen före – den 21 juli 2005. Oljudet och bråket i kommunikationscentralen gjorde att befälen vid mikrofonerna inte kunde reda ut identiteten. de Menezes sköts som misstänkt självmordsbombare med ett antal skott i huvudet.
-----------------------------------------------------------------
Repskap
Polisförbundet har hållit representantskap den 25-27 september på hotell Clarion på Ringvägen i Stockholm. Många hade hoppats att få färska nyheter från de pågående centrala förhandlingarna men det blev inte mer än att förbundsordföranden Jan Karlsen och rikspolischef Stefan Strömberg i varsitt anförande bedyrade att förhandlingarna är konstruktiva och bedrivs i en trevlig atmosfär.
- Representantskapet som helhet tycker jag visar att vi går åt rätt håll. Även om en del beslutinte vittnar om det, så blir det kvarstående minnet ändå positivt, säger Stefan Eklund, nyvald ordförande i polisfacket i Stockholms län.
Vad är ett repskap? Det är valda ombud från polisfacket i hela landet som samlas en gång om året. Förbundsområdena, som oftast är ett län, får ombud efter sitt medlemsantal. Repskapet är vad man kallar “förbundets högsta beslutande organ”. Har läggs facklig politik och inriktning fast och via motioner detaljstyr faktiskt medlemmarna förbundsstyrelsen en hel del också.
Förra årets repskap i Malmö blev dramatiskt genom skarpa meningsmotsättningar främst mellan Stockholms län och resten av landet. Huvudintrycket från årets repskap är att alla valde att ta det mycket försiktigt. Visst fanns meningsmotsättningar kvar men det var ett lagom givande och tagande och troligen reste ingen hem på torsdagseftermiddagen med någon känsla av bitterhet.
Fredrik Pahlberg från Norrortsdistriktets polisförening valdes att ingå i förbundets valberedning.
Stockholm drev demokratifrågorna ganska hårt men med måttlig framgång. Vi fick i alla fall ett råd till förbundsstyrelsen om att inrätta ett ordföranderåd minst två gånger per år inom förbundet. Men det tog en votering och rösträkning där 60 var för och 50 emot för att få igenom förslaget.
- Vi måste börja samtala med varandra och vrida och vända på våra argument så att vi möts i större samförstånd när det är dags att fatta beslut, sa Kenneth Falk från stockholmsstyrelsen.
Hans styrelsekollega Andreas Strand som skrivit motionen om bland annat ordföranderådet kom med ett viktigt klarläggande i talarstolen.
- Ni tror kanske att den här demokratimotionen är skriven utifrån de problem jag anser att Polisförbundet har på området. Det är den inte. Den är tagen från Lärarförbundet hemsida där organisationen förmodligen haft samma kommunikationsproblem som vi men som kommit mycket längre i frågan.
Det blev mycket debatt om polishögskolornas medverkan på repskapet. Två mindre förbundsområden är tydligt oroade över poliselevernas inflytande i församlingen och vill ha en översyn av deras representation. Den som läser motionerna märker att syftet med översynen är att minska poliselevernas röstinflytande. Tommy Hansson från Södertörnsdistriktets polisförening flikade in en fundering:
- Tänk om syftet bakom de här motionerna istället varit att begränsa kvinnors rösträtt i Polisförbundet. Vad hade ni sagt då? Nu är det polisskoleelever ni vill bjuda in med armbågen i Polisförbundet och då går det tydligen bra.
Annika Brandt var uppe i talarstolen för polishögskolan i Umeå och Fredrik Lindstedt för Solna. Fredrik drog ner en av dagens rejäla applåder. Båda yrkade avslag. Polisfacket i Stockholms län stödde dem och ville också avslå motionerna. Polishögskolan i Växjö företrädd av Catarina Andersson såg inga stora problem med en översyn. Om ett förslag om minskad representation skulle komma måste det ändå beslutas av repskapet, menade hon, och då är tid att reagera.
Kring de här motionerna blev det också både votering och rösträkning. Motionerna bifölls av 71 röstande medan 46 var för avslag. PHS i Umeå och Solna samt polisfacket i Stockholms län reserverade sig mot beslutet att bifalla motionerna.
Förbundsstyrelsen har auktoritet och får oftast som den vill när det gäller motionerna. Men i fråga om en motion fick de backa på fläcken. Anders Carlsson från Västra Götaland hade skrivit om polisens basverksamhet i form av utryckningspoliser och utredare och deras hårda slit och ville ha kraftfulla åtgärder för att förbättra deras villkor och arbetsmiljö.
- Jag har skrivit den här motionen från djupet av min själ och det innersta av mitt hjärta, vittnade han från talarstolen. Förbundsstyrelsen hade yrkat avslag med den lite tunna motiveringen att förbundet ska arbeta för alla medlemmar och kan inte engageras särskilt för vissa grupper.
Men stämningen i den stora samlingssalen med mäktig utsikt mot Globen talade sitt tydliga språk. Förbundsstyrelsen insåg att den var på väg mot en jordskredsförlust i beslutsgången och vek sig snabbt och smidigt och yrkade bifall.
Brottsoffermyndighetens tendens att pruta ner eller stryka de skadestånd som tilldömts poliser för övergrepp de utsatts för i jobbet hör till de yrkets motigheter som upprör allra mest. Rikspolisstyrelsens hantering av uniformsfrågan är ett annat område som kan få poliser att uttrycka sin ilska i samfälld kör. På båda de här områdena gjorde representantskapet kraftfulla och enhälliga uttalanden kommer du att kunna läsa i en PDF-fil nedan.
Se även artikel om Peter Sundquists namninsamling om uniformen som han lämnat till Rikspolisstyrelsen.
Bildsvep från representantskapet 25-27 september i två PDF-filer:
BILDSVEP ETT
BILDSVEP TVÅ
UTTALANDEN FRÅN REPSKAPET:
UTTALANDE OM SKADESTÅND
UTTALANDE OM UNIFORM
-----------------------------------------------------------------
Beatrice Ask
Beatrice Ask, vår justitieminister, pratade länge och intensivt inför repskapet på torsdagseftermiddagen. Men den som väntade sig några nyheter eller avslöjanden om genombrott på något område väntade förgäves. Ministern pratade sympatiskt och livfullt om sina resor i polissverige och om poliser hon mött och lärt mycket av.
I övrigt var talet bara en snabb genomkörning av funderingar typ ”Sverige ska vara ett tryggt land för alla överallt”. Vad annars? Någon däremot?
Vi fick veta att alliansens jobbpolitik leder till att 500 nya människor varje dag går till ett nytt jobb. Toppen ur ett samhällssolidariskt perspektiv. Men hur påverkar det polisen? Jo, genom att det minskar utanförskap som i sin tur leder till minskad brottsrekrytering. Inte direkt oväntat kanske.
- Alliansen gör den mest ambitiösa satsningen på rättsväsendet någonsin, förklarade Beatrice Ask. Men vi ställer samtidigt krav på att pengarna används för att ge tydliga resultat. Ni måste hela tiden bli ännu bättre på alla områden.
- Vi vill betona medborgarperspektivet, fortsatte hon. Polisen ska vara synlig, tillgänglig och tydligt i medborgarnas tjänst. Om folk inte ser polisen får man ingen tilltro till verksamheten. Våra medborgare är kunniga och kritiska och det krävs mycket av polisen för att de som våra uppdragsgivare ska bli nöjda.
En lättnadens suck kunde trots allt höras i salen när justitieministern framhöll att hon inte tror på organisationsförändringar. Hon drog ett exempel från ett annat land där hon fick veta att man var missnöjd med sin organisation. På hennes fråga varför de inte ändrade den fick hon svaret att man avstod, förändringen skulle ta för mycket kraft och det skulle gå ut över kärnverksamheten.
- Vi har väldigt många poliser med kunskap, omdöme och social kompetens, förklarade Beatrice Ask. I många fall ger vi dem inte det erkännande de förtjänar. Vi resonerar kring om det inte borde gå att göra en ordentlig karriär även om man väljer att stanna i den yttre tjänsten.
- Vi måste skaffa verktyg för att bedriva förundersökning även om den misstänkte är under 15 år. De ska inte komma undan med grova brott. Vi kommer att lägga förslag där, sa justitieministern och bekräftade därmed en information som lämnats tidigare.
Hon berättade också att man vill arbeta mot möjligheten att i väsentligt större omfattning begära hjälp från polis i andra EU-länder. Supportpolisernas och gränspolisernas samarbete är exempel där detta redan fungerar men hon ansåg att samarbetet borde kunna vidgas betydligt.
- Där räknar jag med polisfackets hjälp att hitta bra lösningar, framhöll Beatrice Ask.
- -----------------------------------------------------------------
THOMAS BODSTRÖM:Treårig
- Jag vill se en treårig polisutbildning på akademisk grund, förklarade justitieutskottets ordförande Thomas Bodström inför Polisförbundets repskap på onsdagsmorgonen. Den ska vara treårig för att jag menar att poliser har Sveriges svåraste yrke. Den bör vara akademisk eftersom poliser i sitt jobb samverkar med akademiker som till exempel socionomer. Den ska vara det också därför att det ger status bland annat i löneförhandlingarna.
- Att tillhöra oppositionen är lite som en återgång till advokatyrket – det handlar om att finna fel i motpartens argument, förklarade Thomas Bodström men medgav att det finns en väsentlig skillnad:
- I politikerrollen förväntas jag presentera hållbara alternativa lösningar på det jag kritiserar. Det gör jag till exempel när det gäller kontaktpoliser. Min vision som går längre än regeringens är att varje svensk elev ska veta namnet på sin kontaktpolis och träffa henne eller honom någon gång per termin. Jag är säker på att ett sådant system skulle vara bra inför till exempel skolavslutningar eller nollningar.
- Regeringen vill vänta till 2010 med att ta upp myndighetsindelningen inom polisen. Jag har själv inget färdigt förslag där men anser att enmyndighetsfrågan bör aktualiseras och genomlysas redan nu. Inom andra delar av rättsväsendet är man redan klar med lösningar och polisen bör inte komma efter. Vad jag säkert vet är att vilken lösning man än stannar för så måste den lokala anknytningen via till exempel polisnämnder stärkas väsentligt jämfört med nu.
Thomas Bodström avslutade med att uppmuntra till ännu mer debatt om polisen och inom polisen.
- Vi måste ta vara på de krafter – även kritiska – som vill utveckla och förbättra. Det måste vara möjligt att helt öppet säga ifrån inom polisen utan att bli betraktad som illojal.
-----------------------------------------------------------------
Ni måste bli
- Bättre resultat, öka er produktivitet, det räcker inte för poliser att vara synliga, ni måste uträtta något också. ni måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009.
Det var ingen tvekan om budskapet i rikspolischef Stefan Strömbergs anförande inför Polisförbundets representantskap som samlats på tisdags eftermiddagen på hotell Clarion i Stockholm.
- Vi diskuterar gärna era pensionsfrågor och löneavtalen i övrigt i en positiv anda, förklarade rikspolischefen. Men vi väntar oss att ni bjuder tillbaka och går med på avtal som innebär att vi kan få ut poliser i tjänstgöring på tider när många problem uppstår i samhället och när brott begås – det vill säga kvällar, nätter och helger. Vi har som ett tydligt mål att 50 procent av resurstiden år 2011 ska vara i yttre tjänst.
- Och då talar jag inte om att alla unga poliser som utexamineras ska placeras i yttre tjänst för all framtid, förklarade Stefan Strömberg. Jag menar att det här berör alla delar av polisarbetet. För att ta ett exempel måste den utredande verksamheten flyttas utomhus på kvällar och helger. Jag anser att vi måste ut och möta medborgarna i deras värld och inte sitta på våra polisstationer och vänta på att de ska söka upp oss.
Stefan Strömberg berättade att polisen en längre tid haft mycket dåligt rykte i finansdepartementet. Massor av pengar har gått åt och när de inte räckt till har polisen hojtat efter – och på något sätt lyckats få – mycket mer.
Numera har Rikspolisstyrelsen gott rykte hos finansminister Borg. Stefan Strömberg och hans medarbetare har städat upp och har numera en polis med en ekonomi balans. Och så ska det förbli.
- En ekonomi i balans är ett mycket viktigt mål för Rikspolisstyrelsen, understryker rikspolischefen.
I sammanhanget var Stefan Strömberg vänlig nog att nämna en artikel i Blåljus nyligen där vi påpekade att polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö berövas sammanlagt 800 miljkr i anslag. För Stockholms läns del skulle det leda till ett beräknat underskott på 262 miljkr år 2009.
- Alldeles fel, framhöll han. Det ligger till så här att vi arbetar efter treåriga ramar från regeringen och det är vår uppgift att se till att de här ramarna hålls. De här myndigheterna hade planerat att förbruka mer än de treåriga ramarna medgav och det måste vi förhindra.
Inom parantes tror Blåljus inte att vår myndighet planerat för champagne i personalmatsalen och planeringsresor till Hawaii. De utgifter man förutsett och planerat för är troligen väl förankrade i huvudstadens polisiära verklighet. Får man inte anslag kommer det att drabba polisverksamheten.
Och därmed åter till Stefan Strömbergs lösning: Bättre resultat, öka vår produktivitet, det räcker inte för poliser att vara synliga, de måste uträtta något också. Vi måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009. Ett trevligt meddelande till utryckningspoliser som knappt hinner käka under arbetspassen.
-----------------------------------------------------------------
1900 namn
Peter Sundquist på LKC I Stockholm har under sommaren samlat in 1900 namn från poliser I hela landet som stöd för en protest mot uniformsförslagen. Lena Tysk på Rikspolisstyrelsen tog emot Peters namninsamling.
Hon förklarade att namninsamlingen kommer att ingå i Uniformsutredningen, som ett remissvar.
Hon sa också att innan någon ny uniform tas fram, kommer det att föregås av riktiga bärprov, utförda av kolleger i yttre tjänst.
- Dessa två uttalanden gör att jag anser att det jobb jag lagt ner i ämnet varit mödan värt, säger Peter till Blåljus.
BILD PÅ PETERS ÖVERLÄMNADE HITTAR DU I PDF-FILEN "UTTALANDE OM UNIFORM" OVAN.
-----------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------
Vasabron
För att förbättra framkomligheten söderut i samband med arbetena på Norrbro görs en del ombyggnadsarbeten på Vasabron. Arbetena startade måndagen den 24/9.
När arbetena är klara finns ett extra körfält.
Arbetet sker i etapper:
1. Ett körfält norrut tas bort. Buss- och biltrafik leds i ett och samma körfält.
2. Vecka 40-41. Arbeten i Tegelbacken. Refuger flyttas. Kan bli stökigt.
3. Vecka 42-43. Arbeten Vasabron/Riddarhuset. Kantstensarbeten samt flytt av refuger.
4. Vecka 44-52. Kantstensbeläggning på Tegelbacken.
5. Vintern 07/08. Trappan mot Fredsgatan byggs om till en permanent cykelramp.
Gångbanan på östra sidan av Vasabron tas bort under tiden Norrbro renoveras och tas i anspråk för biltrafik.
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.
-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH
Blåljus uppdateras
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län uppdateras på torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi som vanligt även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 4 oktober 2007 kl 2200. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 11 oktober.
Vid förra ordinarie uppdateringen - torsdagen den 27 september – hade vi haft 315.597 besökare. Vid uppdateringen den 4 oktober hade 1892 tillkommit och vi landade då på 317.489.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
Den 5 oktober 1997(!) blev Christina Odenberg Sveriges första kvinnliga biskop.
Den 6 oktober 1987 flydde den livstidsdömde spionen och före detta radiopolisen från Stockholm Stig Bergling vid en permission. Rymningen fick stora konsekvenser. Bl.a. tvingades justitieminister Sten Wickbom avgå. Efter flera år i bl a Sovjetunionen och Libanon kom Bergling 1994 tillbaka till Sverige av hälsoskäl. Han fick fortsätta avtjäna sitt livstidsstraff. 1997 omvandlade regeringen det till ett tidsbestämt straff. I juli 1997 frigavs Bergling efter att ha avtjänat hälften av sitt 23-åriga fängelsestraff.
Strömmar av människor i båda riktningarna över Sveriges gränser har väckt uppmärksamhet. Kring sekelskiftet 1800-1900 reagerade många mot emigrationen. Frågan togs upp i riksdagen. Från jordbruket hävdades att emigrationen berövade näringsgrenen arbetskraft. Militära myndigheter ansåg att alltför många undandrog sig värnplikt genom att emigrera. 1907 tillsattes Emigrationsutredningen under ledning av Gustav Sundbärg. Han hade grundsynen att emigrationen skulle motverkas genom förbättrade sociala förhållanden, inte restriktioner. Den 7 oktober 1913 las Emigrationsutredningen fram. Ett år senare bröt första världskriget ut och emigrationen omöjliggjordes. Men den 900-sidiga utredningen lever kvar som en förnämlig källa till information om liv och leverne i Sverige vid förra sekelskiftet. Särskilt statistikdelen anses mycket intressant.
Den första internationella fotbollsmatchen i Sverige, Halmstads BK–Akademisk Boldklub (AB), Köpenhamn (0–3), spelades 14 september 1890. Men det skulle dröja ända till den 8 oktober 1916 innan Sverige för första gången besegrade Danmark i fotboll.
Ernesto "Che" Guevara kom från gerillaoperationer i Guatemala till Mexico och anslöt sig till den invasionsstyrka som under Fidel Castros ledning begav sig till Cuba vid slutet av 1956. På Cuba utmärkte sig han sig som gerillakämpe och utnämndes till comandante. Efter maktövertagandet i januari 1959 blev han bl a riksbankschef och industriminister. År 1965 lämnade han Cuba för att på andra håll fortsätta kampen mot USA som han menade hade den största skulden till förtryck och fattigdom i Latinamerika. Hans strategi var "att skapa två, tre, många Vietnam". På den vägen kom han till Bolivia för att förbereda ett kontinentalt gerillakrig med Bolivias djungel som utgångspunkt. Där togs han till fånga. Han avrättades dagen därpå, den 9 oktober 1967. Inför 40-årsminnet av hans död berättas bl a den märkliga historien om den unge sergeant Mario Terán som blev tillsagd att skjuta honom och utförde avrättningen. Nästan fyrtio år senare var Terán utfattig och sjuk. Hans grönstarr opererades då av ett kubanskt läkarteam i Bolivia. Ingreppet var gratis och ägde rum i staden Santa Cruz, där de kubanska läkarna deltar i "Operacion Milagro" ("Mirakeloperationen"), en stor satsning för att förbättra fattiga bolivianers syn. Händelsen blev känd genom att Teráns son tackade för operationen i en insändare i en boliviansk tidning.
Den 10 oktober 1471 stod ett avgörande slag vid Brunkebergsåsen i Stockholm mellan Sten Sture d.ä. och hans förbundna och den danske unionskungen Kristian I och hans allierade, en hel del svenskar. Kristian I:s unionstrupper belägrade Stockholm genom sin gruppering på Brunkebergsåsen. Sten Stures allmogehär angrep främst från väster och slogs tillbaka. Då de kungliga styrkorna riktade sig mot Sten Stures huvudstyrka vid Klara kloster gjorde Nils Sture en kringgående rörelse och angrep motståndarna i ryggen. En attack från de belägrade borgarna i Stockholm, under Knut Posse, ökade förvirringen bland kungens styrkor, som måste retirera till sin flotta vid Käpplingeholmen (Blasieholmen). Den träbro som ledde dit hade saboterats av stockholmarna och föll sammant. Hundratals drunknade och det fullbordade kungens och unionstruppernas nederlag. I efterhand har segern framställts som en nationell svensk triumf över danskarna. Bernt Notkes skulpturgrupp "S:t Göran och draken" sattes upp i Storkyrkan 1489 med Sten Sture som S:t Göran och Danmark som draken. I själva verket var det i hög grad var svenskar som stod mot svenskar vid Brunkebergsåsen.
Den 11 oktober 1946 efterträdde Tage Erlander Per Albin Hansson som statsminister och inledde en lång ämbetsperiod som gav honom en viss landsfaderaktig status även hos oppositionen.
”Under drygt 10 års tid har jag varit med och spanat mot värdetransport-rånare.” Så inleder Stefan Edström på länskriminalpolisens spaningsenhet en kritisk insändare som tar upp de låga påföljder som beväpnade rånare får för att de tas en bit från rånplatsen istället för efter fullbordad gärning. Påföljderna avskräcker inte. Förövarna är snart tillbaka i brott.
”Det vi menar måste vara det självklara är att poliserna har ändamålsenliga kläder - med bra material och passform - och att förändringar sker i samarbete med personalen.” Hillevi Engström (m), riksdagens justitieutskott och ledamot i Rps styrelse, och Maria Stockhaus (m), ordförande i Polisnämnden i Norrorts polisdistrikt ger sig in i debatten om uniformen.
Debatten om bemanningen och övertiden på utryckningen går vidare.
Debattforum
INSÄNDARE:
Blåljus publicerar alla insändare som kommer in i relevanta polisfrågor. Insändarna prövas endast tryckfrihetsrättsligt före publicering. Åsikterna som uttrycks i insändarna prövas inte och därför behöver de inte alltid sammanfalla med de åsikter som omfattas eller uttrycks av styrelsen i polisfacket i Stockholms län.
Komplicerat gripa
beväpnade våldsverkare
strax före rånet
”Under drygt 10 års tid har jag varit med och spanat mot värdetransportrånare. Ett par år höll vi nästan uteslutande på med dessa spaningar. Vi grep också ett stort antal rånare på förberedelsestadiet, ett faktum som tyvärr inte uppmärksammats varken inom polisen eller massmedia. Spaningarna var ofta långvariga och mycket svåra då rånarna var mycket försiktiga i sitt agerande. Att nå fram till slutpunkten, då rånarna körde fram sin stulna bil och var fullt beväpnade var inte alltid lätt. Att sedan slå till i rätt sekund var också mycket påfrestande. All bevisning skulle ju hålla i domstolen också. Risken för skador var också stor om något skulle gå snett. Tack vare ett lysande samarbete med främst piketen, kunde vi ändå nå goda resultat.
Problemet har i alla år sedan kommit då gärningsmännen dömts. Domarna har i nästan alla fall legat på mellan skyddstillsyn upp till max två års fängelse. Detta trots att rånarna aldrig har backat ur situationen och att dom varit beväpnade med allt från pistoler till automatvapen. Naturligtvis är det samma personer som även gör dom "lyckade" rånen.
Dom korta straff rånarna får för förberedelsebrotten avskräcker naturligtvis inte. Väljer samhället att inte oskadliggöra dom här personerna fortsätter dom naturligtvis då vinsten är enorm då det går bra. Frågan om straffen har varit uppe på hög nivå, men inget händer. Självklart kommer rånen att fortsätta då dessa våldsbrottslingar inte får kännbara och avskräckande straff.
Stefan Edström, LKP-span.”
”Förnämligt
polisarbete”
- Stefan Edström lämnar exempel på ett förnämligt polisarbete som besparat många människor svårt lidande och kanske även fysiska skador. Det arbetet måste fortsätta och vara och kännas meningsfullt, säger Rickard Wessman, pressekreterare hos justitieminster Beatrice Ask, till Blåljus.
- Den nuvarande regeringen har tidigt signalerat en skärpt syn på påföljder för grova våldsbrott och arbetet med att bereda de frågorna pågår inom departementet, slutar han.
Av en tillfällighet kom ett pressmeddelande från justitie idag (4 oktober) där just de här frågorna berörs:
Översyn av
straffskalan
för mord
”Den 29 mars i år tillsatte regeringen en utredning vars huvuduppgift är att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som markerar en skärpt syn på allvarliga våldsbrott. Utredningen antog namnet Straffnivåutredningen.
Regeringen har i dag beslutat tilläggsdirektiv till Straffnivåutredningen. Utredningen ska med förtur i ett delbetänkande se över straffskalan för mord i syfte att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning och därigenom också en höjd straffnivå för detta brott.
En översyn av straffskalan för mord är av stor principiell betydelse. Frågan är också angelägen för rättstillämpningen med hänsyn till den förnyade aktualitet som den har fått till följd av ett antal nyligen avgjorda mål där påföljden för mord har bestämts till fängelse i tio år. Det finns följaktligen behov av att utreda frågan så snabbt som möjligt. Straffnivåutredningen har därför getts i uppdrag att redovisa sina redan påbörjade överväganden i denna fråga i ett delbetänkande.
Utredningen ska överväga om ett förslag som har diskuterats tidigare, nämligen en utvidgning av straffskalan för mord på så sätt att den skulle omfatta till exempel fängelse i lägst tio och högst sexton år eller på livstid, kan vara en framkomlig väg att uppnå syftet med översynen. Det står också utredningen fritt att överväga andra alternativ, till exempel en höjning av minimistraffet för mord. Det ingår inte i uppdraget att överväga frågan om att avskaffa livstidsstraffet som sådant.
Delbetänkandet om en översyn av straffskalan för mord ska lämnas senast den 30 november 2007. Tiden för redovisning av utredningens uppdrag i övrigt har förlängts till den 31 juli 2008.” (Beatrice Ask har även tagit upp frågan på DN Debatt 4 oktober)
Blåljus har sökt den på justitie som kan berätta om hur man jobbar med påföljder för förberedelse till grovt rån men han är just nu på tjänsteresa. Blåljus återkommer i frågan.
Tunt underlag
för unifomsreform
”I landet pågår en polisuniformsdebatt. En ny ”snällare” uniform med ljusare färger, rakare byxor och smidigare skor, föreslår en utredning från Rikspolisstyrelsen.
Förslaget är inte anpassat till verkligheten, det vi behöver är praktiska kläder, menar många poliser. 1 900 poliser har skrivit på en protestlista och även polisernas eget fackförbund riktar skarp kritik mot förslaget. Att utredningens förslag berör märks tydligt på polistidningarnas insändarsidor, där frågan om den nya uniformen dominerar debatten.
Det vi menar måste vara det självklara är att poliserna har ändamålsenliga kläder - med bra material och passform - och att förändringar sker i samarbete med personalen. Uniformen är en skyddsutrustning som ska fungera på olycksplatser och i många andra situationer. Det ska också vara möjligt att gå direkt från en uppgift till en annan, som kanske ställer helt andra krav. Då kan en mörkare tröja vara en klar fördel. ”Det är inte så kul att åka hem till en målsägande i till exempel ett misshandelsärende med blodfläckar på tröjan”, som en polis sade i en intervju i Svenska Dagbladet (den 21 september).
Ett gott och professionellt bemötande är samtidigt det som har betydelse för den som möter polisen, då är kläderna underordnade. Självklart viktigt är även en synlig och tillgänglig polis. Den besvikelse som finns över en frånvarande polis råder alliansen nu bot på. I höst har rekordmånga studenter börjat på Polishögskolan. Vi ska år 2010 ha 20 000 poliser, 3 000 fler än då vi fick en ny regering. De flesta ska dessutom arbeta i yttre tjänst. Brottsligheten ska minska och antalet uppklarade brott bli fler. Fokus är att vi alla ska känna större trygghet i vår vardag och veta att vi har ett samhälle som reagerar mot våld och brott.
Det är därför viktigt att uniformfrågan inte fortsätter att ta tid och kraft från polisens huvuduppgift. Att döma av åsikter som poliser framfört i debatten är många nöjda med dagens uniform, det är då kanske inte nödvändigt med några större förändringar. Det kan också ifrågasättas om delar av det underlag som lagts fram i Rikspolisstyrelsens utredning är relevant. Bland annat refererar man till flera undersökningar från USA. En undersökning hade visat att NHL-lag som dragit på sig många straffpoäng (till exempel många utvisningsminuter) var lag som hade svarta spelardräkter. En annan undersökning hade visat att de som bar Ku Klux Klanliknande kläder delade ut högre elchocker till personer som gjort fel i ett test än vad de som bar nunneliknande kläder gjorde. Detta kan inte ha någon betydelse för hur svenska polisers uniformer ska se ut!
Vi förutsätter att Rikspolisstyrelsen nu löser frågan om en ny polisuniform på ett bra och snabbt sätt och tillsammans med dem som faktiskt ska bära uniformen.
Hillevi Engström (m), Justitieutskottet i Riksdagen och ledamot i RPS styrelse
Maria Stockhaus (m), ordförande i Polisnämnden i Norrort”
STYRELSENS KOMMENTAR: Polisfacket i Stockholms län uppskattar att politiker nu engagerar sig i uniformsfrågan med sakliga synpunkter. Det kan bidra till att man från Rikspolisstyrelsens sida kommer till insikt om att uniformsfrågan för svensk polis kräver en mycket djupare förankring än som hittills presterats.
Dålig service
till allmänheten
”Har nu jobbat några år i Roslagens, och tidigare Täbys, polisdistrikt. Den service som vi idag lämnar till allmänheten är, enligt min mening, inte speciellt imponerade jämfört med tidigare. I Täby utgick det sällan mindre än tre radiobilar, oftast 4-5. Danderyd hade en egen bil(minst) och i Norrtälje fanns det ett par bilar. I både Täby och Norrtälje fanns det dessutom en hundförare i varje turlag. Hundarna arbetade alla kväll- och nattpass. I våra distrikt. I granndistrikten Märsta och Solna fanns det också hundförare.
När man som radiobilsbesättning åkte på ett jobb kändes det tillfredsställande att kunna ta den tid jobbet behövde, prata med de drabbade, visa omtanke, dvs göra ett bra polisjobb. Man visste att det fanns resurser som tog de andra jobben. Trots att vi då gick på 5-turslista, utan överlappning var det sällsynt med sk avrapporteringsövertid. Hur kunde det bli så här?
Är det tack vare, eller på grund av, alla omorganisationer och omfördelningar av resurser? Är det tack vare eller på grund av, en ökande mängd nisch-poliser, som det inte finns personal till att fylla radiobilarna med. Funderar över vad allmänheten önskar. Är det en myndighet fylld av fyndiga förkortningar och vältaliga företrädare eller är det en röst i telefonen som svarar: "Polisen" och att det strax efteråt dyker upp en polisbil när man behöver hjälp. I Roslagen hinner vi inte sitta ner och samtala med brottsoffer, vi hinner inte fram till jobben eftersom vi är få och avstånden är stora. Vi vill ändå kunna lämna allmänheten den hjälp som den har rätt att förvänta sig.
Tänk om folk visste............ Hur kunde det bli så här?
”Roslagen””
Tre bilar
i Roslagen
ett skämt
”Tre bilar i Roslagen - ett skämt!
Sex kommuner och 1/3 av Stockholms län. Övertid är som tidigare sagts mera regel än undantag, speciellt på kvällar och helger. Stressen är påtaglig. Känslan av att inte hinna med och räcka till finns där hela tiden. Sällan finns tid att ägna några längre stunder åt målsägare eller att göra de så viktiga förstahandsåtgärderna ordentligt. LKC jagar poliserna i Roslagen trots att man sitter inne med frihetsberövat och kräver att man ska åka ut på nya jobb. Dags att göra något.
”M””
Vi måste
hugga
på jobb
”Jag jobbar på utryckningen i City och jag har 13 timmars avrappövertid på 9 pass. De timmarna beror på att vi antingen fått långa case som måste avrapporteras grundligt, eller att vi under passet inte har haft tid att åka in och avrapportera.
Att vi måste hugga på jobb strax innan nästa tur går på är ju inte så mycket att göra åt, även om man tycker att LKC kunde prioritera bättre ibland. Det ingår på något sätt i jobbet och det måste man vara medveten om.
Men att vi inte får åka in och avrapportera under passet beror ju på att vi är för få. Sedan kanske vi måste bli bättre på att planera själva också. Den "polska bokföringen" är förkastlig. Det är inte vårt jobb att sy ihop verksamheten på det sättet. Det måste få skita sig för att problemet ska uppmärksammas. Tyvärr är det ju så att tredje man kan drabbas och poliser är lojala mot sin uppgift, sen får media vinkla det hur de vill.
”Pernilla””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Ja, ni signaturerna ”Roslagen”, ”M” och ”Pernilla”, visst kan man undra hur saker egentligen hänger ihop. Vi har å ena sidan en rikspolischef som på vårt representantskap säger: ”Vi måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009.” (se längre ner på hemsidan) Å andra sidan har vi era vittnesmål om arbetssituationen. Vilket svängrum har ni för att lösa problemen genom att ”bli väsentligt bättre”? Ni verkar i själva verket hårt trängda, lojala mot arbetsuppgiften som ni är. Hur kommunicerar vi den insikten till Rikspolisstyrelsen. Är väggarna för tjocka och fönster och dörrar obevekligt stängda där?
-----------------------------------------------------------------
Ekonomi och personalläge
fick minimal tid på polisstyrelsen
Vid måndagens (1 oktober) sammanträde uppehöll sig polisstyrelsen i Stockholms län i över en timme vid en fråga från ersättaren i styrelsen Lennart Kalderén (m): ”Begäran om principdiskussion om tillstånd för decembermanifestationerna i Salem” Lennart är tillika kommunstyrelsens ordförande och Salems kommun har även hemställt om att ”regeringen ser över ordningslagens 10 § så att den ger större möjligheter för polisen att fatta beslut om att antingen säga nej till demonstrationen, flytta den eller endast ge tillstånd till en stillastående demonstration. Ordning och säkerhet måste ges en vidare innebörd som tar större hänsyn till lokalbefolkningen.” Debatt i riksdagen är planerad till tisdagen den 23 oktober.
Interpellation
om demonstrationsfrihet
Interpellation 2007/08:6 Demonstrationsfrihetens konsekvenser för befolkningen i ett mindre samhälle av Nils Oskar Nilsson (m) till justitieminister Beatrice Ask (m).
En decembernatt 2000 mördades en 17-årig pojke i Salem av en annan jämnårig pojke. Olyckligtvis var den mördade ”svensk” medan förövaren hade ”utländsk bakgrund”. Detta har lett till årliga demonstrationer i Salem en lördag i början av december dels av främlingsfientliga grupper, dels av motdemonstranter från olika antirasistiska vänstergrupper. Båda grupperna har någon form av dialog med polisen före demonstrationsdagen och får vederbörligt tillstånd.
Så långt stämmer förfarandet med gällande regler om yttrande- och demonstrationsfrihet. Dock leder dessa fri- och rättigheter till att stora delar av kommunen lamslås, vägar spärras av, invånares handlings- och rörelsefrihet begränsas i stor omfattning. Alltför ofta har stora oroligheter uppstått. Salembornas trygghet och säkerhet riskeras, deras fri- och rättigheter kränks.
Mot bakgrund av demonstrationerna i Salem finns det anledning att ställa frågor kring demokratiska fri- och rättigheter och konsekvenser för medborgarna i ett mindre samhälle när ytterlighetsgrupper tänjer på gränser.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att se över konflikten mellan den demokratiska demonstrationsfriheten och dess tillämpning och de konsekvenser detta kan få för befolkningen i ett mindre samhälle?
Planerad dag för debatt: 2007-10-23.
Lagen lästes
för polisstyrelsen
Rättsenheten vid polisen i länet hade till sammanträdet sammanställt en PM angående demonstrationsfriheten mm. Föredragande var chefsjuristen Jan Nyrén som lågmält och tydligt försökte få deltagarna att inse att vare sig en demonstration är tillståndsgiven eller ej så har den i de flesta fall grundlagskyddad rätt att genomföras (Regeringsformens 2: a kapitel, samt Europakonventionens 11: e artikel), varför polismyndighetens tillståndsprövning oftast begränsas till att ”separera” olika ansökningar om demonstration på samma plats till olika tider, alternativt skilda platser eller vägar vid samma tidpunkt. Polismyndighetens rätt av vägra demonstrationstillstånd gäller tre typfall: Utöver för att motverka epidemi, är det med hänsyn till ordning och säkerhet samt med hänsyn till trafiken. Polismyndighetens uppfattning är att resursbrist eller tidigare oroligheter är skäl som ej föranleder avslag.
Jag kan som åhörare till diskussionen inte frigöra mig från tanken att det är den demonstrerande gruppens åsikt som gör att man vill begränsa deras demonstrationsrätt, vilket även länspolismästaren i en replik försökte belysa genom en tvärtomsituation: ”En tillståndsgiven vänsterdemonstration för mänskliga rättigheter angrips av extremhögern”. Detta ledde enbart till kommentarer om märkliga ”poliskodord” som höger och vänster inte skulle få förekomma, då de saknade politisk relevans!
Salembornas rörelsefrihet är naturligtvis inskränkt denna dag, men problemet delar de med många länsbor som ”drabbas” av allehanda mindre politiska jippon såsom Lidingöloppet, fotboll på Råsunda, Stockholm Marathon mm. För inte så länge sedan skulle vissa moderater (eller deras föregångare i högerpartiet) kanske kunna ha tänkt sig att polismyndigheten gärna förbjudit arbetarkommunens 1: a majdemonstration?
På grund av tidsbrist så ägnades minimal tid åt rapporterna om polismyndighetens ekonomi och personalsituation.
Peter Frisell
Läs gärna den utmärkta och uttömmande sammanfattningen av lagstiftning och domstolspraxis på demonstrationsområdet av myndighetens chefsjurist Jan Nyrén och stabsjurist Maria Adeteg. Det vore en nåd att stilla bedja om att de som kritiserar polisen i de här sammanhangen toge sig tid att läsa igenom det här 24-sidiga dokumentet. Bräcklig teknik har tvingat oss att dela upp det i två delar vilket vi beklagar.Lagen kring demonstrationer, ett
-----------------------------------------------------------------
Bråk på polisradion
ledde till dödsskott
En dåligt planerad insats och prat och bråk på polisens kommunikationscentral var några av orsakerna till dödsskjutningen av Jean Charles de Menezes, rapporterar DN:s korrespondent från London. Åklagaren i målet talar om chockerande och katastrofala misstag som begicks av Londons Metropolitan Police.
2006 fann en åklagare att de polismän som var inblandade i de Menezes död inte begått något brott. Nu åtalar åklagaren alltså polismyndigheten. Åklagaren hävdar att insatsen var dåligt planerad.
I samband med att insatsen kom också ett antal poliser in i kommunikationscentralen och bråkade högljutt om vad som borde göras. Till följd av det hörde polisbefälen som via radio ledde insatsen inte vad poliserna på fältet sade. Dessa hade uppfattningen att de hade Osman Hussein framför sig. Hussein bodde i samma område som de Menezes och dömdes senare för den stora terroristattacken dagen före – den 21 juli 2005. Oljudet och bråket i kommunikationscentralen gjorde att befälen vid mikrofonerna inte kunde reda ut identiteten. de Menezes sköts som misstänkt självmordsbombare med ett antal skott i huvudet.
-----------------------------------------------------------------
Repskap
gick åt
rätt håll
Polisförbundet har hållit representantskap den 25-27 september på hotell Clarion på Ringvägen i Stockholm. Många hade hoppats att få färska nyheter från de pågående centrala förhandlingarna men det blev inte mer än att förbundsordföranden Jan Karlsen och rikspolischef Stefan Strömberg i varsitt anförande bedyrade att förhandlingarna är konstruktiva och bedrivs i en trevlig atmosfär.
- Representantskapet som helhet tycker jag visar att vi går åt rätt håll. Även om en del beslutinte vittnar om det, så blir det kvarstående minnet ändå positivt, säger Stefan Eklund, nyvald ordförande i polisfacket i Stockholms län.
Lagom givande och tagande
Vad är ett repskap? Det är valda ombud från polisfacket i hela landet som samlas en gång om året. Förbundsområdena, som oftast är ett län, får ombud efter sitt medlemsantal. Repskapet är vad man kallar “förbundets högsta beslutande organ”. Har läggs facklig politik och inriktning fast och via motioner detaljstyr faktiskt medlemmarna förbundsstyrelsen en hel del också.
Förra årets repskap i Malmö blev dramatiskt genom skarpa meningsmotsättningar främst mellan Stockholms län och resten av landet. Huvudintrycket från årets repskap är att alla valde att ta det mycket försiktigt. Visst fanns meningsmotsättningar kvar men det var ett lagom givande och tagande och troligen reste ingen hem på torsdagseftermiddagen med någon känsla av bitterhet.
Fredrik Pahlberg till valutskottet
Fredrik Pahlberg från Norrortsdistriktets polisförening valdes att ingå i förbundets valberedning.
Stockholm drev demokratifrågorna ganska hårt men med måttlig framgång. Vi fick i alla fall ett råd till förbundsstyrelsen om att inrätta ett ordföranderåd minst två gånger per år inom förbundet. Men det tog en votering och rösträkning där 60 var för och 50 emot för att få igenom förslaget.
Lån från Lärarförbundet
- Vi måste börja samtala med varandra och vrida och vända på våra argument så att vi möts i större samförstånd när det är dags att fatta beslut, sa Kenneth Falk från stockholmsstyrelsen.
Hans styrelsekollega Andreas Strand som skrivit motionen om bland annat ordföranderådet kom med ett viktigt klarläggande i talarstolen.
- Ni tror kanske att den här demokratimotionen är skriven utifrån de problem jag anser att Polisförbundet har på området. Det är den inte. Den är tagen från Lärarförbundet hemsida där organisationen förmodligen haft samma kommunikationsproblem som vi men som kommit mycket längre i frågan.
Minskat inflytande för poliselever?
Det blev mycket debatt om polishögskolornas medverkan på repskapet. Två mindre förbundsområden är tydligt oroade över poliselevernas inflytande i församlingen och vill ha en översyn av deras representation. Den som läser motionerna märker att syftet med översynen är att minska poliselevernas röstinflytande. Tommy Hansson från Södertörnsdistriktets polisförening flikade in en fundering:
- Tänk om syftet bakom de här motionerna istället varit att begränsa kvinnors rösträtt i Polisförbundet. Vad hade ni sagt då? Nu är det polisskoleelever ni vill bjuda in med armbågen i Polisförbundet och då går det tydligen bra.
Reservationer mot beslutet
Annika Brandt var uppe i talarstolen för polishögskolan i Umeå och Fredrik Lindstedt för Solna. Fredrik drog ner en av dagens rejäla applåder. Båda yrkade avslag. Polisfacket i Stockholms län stödde dem och ville också avslå motionerna. Polishögskolan i Växjö företrädd av Catarina Andersson såg inga stora problem med en översyn. Om ett förslag om minskad representation skulle komma måste det ändå beslutas av repskapet, menade hon, och då är tid att reagera.
Kring de här motionerna blev det också både votering och rösträkning. Motionerna bifölls av 71 röstande medan 46 var för avslag. PHS i Umeå och Solna samt polisfacket i Stockholms län reserverade sig mot beslutet att bifalla motionerna.
Backade om utryckningspoliser
Förbundsstyrelsen har auktoritet och får oftast som den vill när det gäller motionerna. Men i fråga om en motion fick de backa på fläcken. Anders Carlsson från Västra Götaland hade skrivit om polisens basverksamhet i form av utryckningspoliser och utredare och deras hårda slit och ville ha kraftfulla åtgärder för att förbättra deras villkor och arbetsmiljö.
- Jag har skrivit den här motionen från djupet av min själ och det innersta av mitt hjärta, vittnade han från talarstolen. Förbundsstyrelsen hade yrkat avslag med den lite tunna motiveringen att förbundet ska arbeta för alla medlemmar och kan inte engageras särskilt för vissa grupper.
Prutade skadestånd upprör
Men stämningen i den stora samlingssalen med mäktig utsikt mot Globen talade sitt tydliga språk. Förbundsstyrelsen insåg att den var på väg mot en jordskredsförlust i beslutsgången och vek sig snabbt och smidigt och yrkade bifall.
Brottsoffermyndighetens tendens att pruta ner eller stryka de skadestånd som tilldömts poliser för övergrepp de utsatts för i jobbet hör till de yrkets motigheter som upprör allra mest. Rikspolisstyrelsens hantering av uniformsfrågan är ett annat område som kan få poliser att uttrycka sin ilska i samfälld kör. På båda de här områdena gjorde representantskapet kraftfulla och enhälliga uttalanden kommer du att kunna läsa i en PDF-fil nedan.
Se även artikel om Peter Sundquists namninsamling om uniformen som han lämnat till Rikspolisstyrelsen.
Bildsvep från representantskapet 25-27 september i två PDF-filer:
BILDSVEP ETT
BILDSVEP TVÅ
UTTALANDEN FRÅN REPSKAPET:
UTTALANDE OM SKADESTÅND
UTTALANDE OM UNIFORM
-----------------------------------------------------------------
Beatrice Ask
om poliser
hon mött
Beatrice Ask, vår justitieminister, pratade länge och intensivt inför repskapet på torsdagseftermiddagen. Men den som väntade sig några nyheter eller avslöjanden om genombrott på något område väntade förgäves. Ministern pratade sympatiskt och livfullt om sina resor i polissverige och om poliser hon mött och lärt mycket av.
I övrigt var talet bara en snabb genomkörning av funderingar typ ”Sverige ska vara ett tryggt land för alla överallt”. Vad annars? Någon däremot?
Ni måste bli ännu bättre
Vi fick veta att alliansens jobbpolitik leder till att 500 nya människor varje dag går till ett nytt jobb. Toppen ur ett samhällssolidariskt perspektiv. Men hur påverkar det polisen? Jo, genom att det minskar utanförskap som i sin tur leder till minskad brottsrekrytering. Inte direkt oväntat kanske.
- Alliansen gör den mest ambitiösa satsningen på rättsväsendet någonsin, förklarade Beatrice Ask. Men vi ställer samtidigt krav på att pengarna används för att ge tydliga resultat. Ni måste hela tiden bli ännu bättre på alla områden.
Tror inte på omorganisation
- Vi vill betona medborgarperspektivet, fortsatte hon. Polisen ska vara synlig, tillgänglig och tydligt i medborgarnas tjänst. Om folk inte ser polisen får man ingen tilltro till verksamheten. Våra medborgare är kunniga och kritiska och det krävs mycket av polisen för att de som våra uppdragsgivare ska bli nöjda.
En lättnadens suck kunde trots allt höras i salen när justitieministern framhöll att hon inte tror på organisationsförändringar. Hon drog ett exempel från ett annat land där hon fick veta att man var missnöjd med sin organisation. På hennes fråga varför de inte ändrade den fick hon svaret att man avstod, förändringen skulle ta för mycket kraft och det skulle gå ut över kärnverksamheten.
Utreda misstänkta under 15 år
- Vi har väldigt många poliser med kunskap, omdöme och social kompetens, förklarade Beatrice Ask. I många fall ger vi dem inte det erkännande de förtjänar. Vi resonerar kring om det inte borde gå att göra en ordentlig karriär även om man väljer att stanna i den yttre tjänsten.
- Vi måste skaffa verktyg för att bedriva förundersökning även om den misstänkte är under 15 år. De ska inte komma undan med grova brott. Vi kommer att lägga förslag där, sa justitieministern och bekräftade därmed en information som lämnats tidigare.
Mera EU-polis till Sverige
Hon berättade också att man vill arbeta mot möjligheten att i väsentligt större omfattning begära hjälp från polis i andra EU-länder. Supportpolisernas och gränspolisernas samarbete är exempel där detta redan fungerar men hon ansåg att samarbetet borde kunna vidgas betydligt.
- Där räknar jag med polisfackets hjälp att hitta bra lösningar, framhöll Beatrice Ask.
- -----------------------------------------------------------------
THOMAS BODSTRÖM:
Treårig
akademisk
utbildning
- Jag vill se en treårig polisutbildning på akademisk grund, förklarade justitieutskottets ordförande Thomas Bodström inför Polisförbundets repskap på onsdagsmorgonen. Den ska vara treårig för att jag menar att poliser har Sveriges svåraste yrke. Den bör vara akademisk eftersom poliser i sitt jobb samverkar med akademiker som till exempel socionomer. Den ska vara det också därför att det ger status bland annat i löneförhandlingarna.
- Att tillhöra oppositionen är lite som en återgång till advokatyrket – det handlar om att finna fel i motpartens argument, förklarade Thomas Bodström men medgav att det finns en väsentlig skillnad:
Polisen bör inte komma efter
- I politikerrollen förväntas jag presentera hållbara alternativa lösningar på det jag kritiserar. Det gör jag till exempel när det gäller kontaktpoliser. Min vision som går längre än regeringens är att varje svensk elev ska veta namnet på sin kontaktpolis och träffa henne eller honom någon gång per termin. Jag är säker på att ett sådant system skulle vara bra inför till exempel skolavslutningar eller nollningar.
- Regeringen vill vänta till 2010 med att ta upp myndighetsindelningen inom polisen. Jag har själv inget färdigt förslag där men anser att enmyndighetsfrågan bör aktualiseras och genomlysas redan nu. Inom andra delar av rättsväsendet är man redan klar med lösningar och polisen bör inte komma efter. Vad jag säkert vet är att vilken lösning man än stannar för så måste den lokala anknytningen via till exempel polisnämnder stärkas väsentligt jämfört med nu.
Helt öppet säga ifrån
Thomas Bodström avslutade med att uppmuntra till ännu mer debatt om polisen och inom polisen.
- Vi måste ta vara på de krafter – även kritiska – som vill utveckla och förbättra. Det måste vara möjligt att helt öppet säga ifrån inom polisen utan att bli betraktad som illojal.
-----------------------------------------------------------------
Ni måste bli
väsentligt bättre
- Bättre resultat, öka er produktivitet, det räcker inte för poliser att vara synliga, ni måste uträtta något också. ni måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009.
Det var ingen tvekan om budskapet i rikspolischef Stefan Strömbergs anförande inför Polisförbundets representantskap som samlats på tisdags eftermiddagen på hotell Clarion i Stockholm.
- Vi diskuterar gärna era pensionsfrågor och löneavtalen i övrigt i en positiv anda, förklarade rikspolischefen. Men vi väntar oss att ni bjuder tillbaka och går med på avtal som innebär att vi kan få ut poliser i tjänstgöring på tider när många problem uppstår i samhället och när brott begås – det vill säga kvällar, nätter och helger. Vi har som ett tydligt mål att 50 procent av resurstiden år 2011 ska vara i yttre tjänst.
Ut och möta medborgarna
- Och då talar jag inte om att alla unga poliser som utexamineras ska placeras i yttre tjänst för all framtid, förklarade Stefan Strömberg. Jag menar att det här berör alla delar av polisarbetet. För att ta ett exempel måste den utredande verksamheten flyttas utomhus på kvällar och helger. Jag anser att vi måste ut och möta medborgarna i deras värld och inte sitta på våra polisstationer och vänta på att de ska söka upp oss.
Stefan Strömberg berättade att polisen en längre tid haft mycket dåligt rykte i finansdepartementet. Massor av pengar har gått åt och när de inte räckt till har polisen hojtat efter – och på något sätt lyckats få – mycket mer.
Gott rykte hos Borg
Numera har Rikspolisstyrelsen gott rykte hos finansminister Borg. Stefan Strömberg och hans medarbetare har städat upp och har numera en polis med en ekonomi balans. Och så ska det förbli.
- En ekonomi i balans är ett mycket viktigt mål för Rikspolisstyrelsen, understryker rikspolischefen.
Alldeles fel – men ändå rätt
I sammanhanget var Stefan Strömberg vänlig nog att nämna en artikel i Blåljus nyligen där vi påpekade att polismyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö berövas sammanlagt 800 miljkr i anslag. För Stockholms läns del skulle det leda till ett beräknat underskott på 262 miljkr år 2009.
- Alldeles fel, framhöll han. Det ligger till så här att vi arbetar efter treåriga ramar från regeringen och det är vår uppgift att se till att de här ramarna hålls. De här myndigheterna hade planerat att förbruka mer än de treåriga ramarna medgav och det måste vi förhindra.
Planeringsresor till Hawaii
Inom parantes tror Blåljus inte att vår myndighet planerat för champagne i personalmatsalen och planeringsresor till Hawaii. De utgifter man förutsett och planerat för är troligen väl förankrade i huvudstadens polisiära verklighet. Får man inte anslag kommer det att drabba polisverksamheten.
Och därmed åter till Stefan Strömbergs lösning: Bättre resultat, öka vår produktivitet, det räcker inte för poliser att vara synliga, de måste uträtta något också. Vi måste helt enkelt bli väsentligt bättre i alla myndigheter på alla områden fram till år 2009. Ett trevligt meddelande till utryckningspoliser som knappt hinner käka under arbetspassen.
-----------------------------------------------------------------
1900 namn
mot uniform
Peter Sundquist på LKC I Stockholm har under sommaren samlat in 1900 namn från poliser I hela landet som stöd för en protest mot uniformsförslagen. Lena Tysk på Rikspolisstyrelsen tog emot Peters namninsamling.
Hon förklarade att namninsamlingen kommer att ingå i Uniformsutredningen, som ett remissvar.
Hon sa också att innan någon ny uniform tas fram, kommer det att föregås av riktiga bärprov, utförda av kolleger i yttre tjänst.
- Dessa två uttalanden gör att jag anser att det jobb jag lagt ner i ämnet varit mödan värt, säger Peter till Blåljus.
BILD PÅ PETERS ÖVERLÄMNADE HITTAR DU I PDF-FILEN "UTTALANDE OM UNIFORM" OVAN.
-----------------------------------------------------------------
Valda delar av Blåljus publiceras även på Intrapolis, på den yta som polisfacket i Stockholms län disponerar. Sök oss gärna där!
-----------------------------------------------------------------
Vasabron
kan bli
stökig
För att förbättra framkomligheten söderut i samband med arbetena på Norrbro görs en del ombyggnadsarbeten på Vasabron. Arbetena startade måndagen den 24/9.
När arbetena är klara finns ett extra körfält.
Arbetet sker i etapper:
1. Ett körfält norrut tas bort. Buss- och biltrafik leds i ett och samma körfält.
2. Vecka 40-41. Arbeten i Tegelbacken. Refuger flyttas. Kan bli stökigt.
3. Vecka 42-43. Arbeten Vasabron/Riddarhuset. Kantstensarbeten samt flytt av refuger.
4. Vecka 44-52. Kantstensbeläggning på Tegelbacken.
5. Vintern 07/08. Trappan mot Fredsgatan byggs om till en permanent cykelramp.
Gångbanan på östra sidan av Vasabron tas bort under tiden Norrbro renoveras och tas i anspråk för biltrafik.
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.
SLÅ ENSIGNAL!
Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE
Blåljus uppdateras
bara torsdagar
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län uppdateras på torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi som vanligt även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 4 oktober 2007 kl 2200. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 11 oktober.
Vid förra ordinarie uppdateringen - torsdagen den 27 september – hade vi haft 315.597 besökare. Vid uppdateringen den 4 oktober hade 1892 tillkommit och vi landade då på 317.489.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!
Den 5 oktober 1997(!) blev Christina Odenberg Sveriges första kvinnliga biskop.
Den 6 oktober 1987 flydde den livstidsdömde spionen och före detta radiopolisen från Stockholm Stig Bergling vid en permission. Rymningen fick stora konsekvenser. Bl.a. tvingades justitieminister Sten Wickbom avgå. Efter flera år i bl a Sovjetunionen och Libanon kom Bergling 1994 tillbaka till Sverige av hälsoskäl. Han fick fortsätta avtjäna sitt livstidsstraff. 1997 omvandlade regeringen det till ett tidsbestämt straff. I juli 1997 frigavs Bergling efter att ha avtjänat hälften av sitt 23-åriga fängelsestraff.
Strömmar av människor i båda riktningarna över Sveriges gränser har väckt uppmärksamhet. Kring sekelskiftet 1800-1900 reagerade många mot emigrationen. Frågan togs upp i riksdagen. Från jordbruket hävdades att emigrationen berövade näringsgrenen arbetskraft. Militära myndigheter ansåg att alltför många undandrog sig värnplikt genom att emigrera. 1907 tillsattes Emigrationsutredningen under ledning av Gustav Sundbärg. Han hade grundsynen att emigrationen skulle motverkas genom förbättrade sociala förhållanden, inte restriktioner. Den 7 oktober 1913 las Emigrationsutredningen fram. Ett år senare bröt första världskriget ut och emigrationen omöjliggjordes. Men den 900-sidiga utredningen lever kvar som en förnämlig källa till information om liv och leverne i Sverige vid förra sekelskiftet. Särskilt statistikdelen anses mycket intressant.
Den första internationella fotbollsmatchen i Sverige, Halmstads BK–Akademisk Boldklub (AB), Köpenhamn (0–3), spelades 14 september 1890. Men det skulle dröja ända till den 8 oktober 1916 innan Sverige för första gången besegrade Danmark i fotboll.
Ernesto "Che" Guevara kom från gerillaoperationer i Guatemala till Mexico och anslöt sig till den invasionsstyrka som under Fidel Castros ledning begav sig till Cuba vid slutet av 1956. På Cuba utmärkte sig han sig som gerillakämpe och utnämndes till comandante. Efter maktövertagandet i januari 1959 blev han bl a riksbankschef och industriminister. År 1965 lämnade han Cuba för att på andra håll fortsätta kampen mot USA som han menade hade den största skulden till förtryck och fattigdom i Latinamerika. Hans strategi var "att skapa två, tre, många Vietnam". På den vägen kom han till Bolivia för att förbereda ett kontinentalt gerillakrig med Bolivias djungel som utgångspunkt. Där togs han till fånga. Han avrättades dagen därpå, den 9 oktober 1967. Inför 40-årsminnet av hans död berättas bl a den märkliga historien om den unge sergeant Mario Terán som blev tillsagd att skjuta honom och utförde avrättningen. Nästan fyrtio år senare var Terán utfattig och sjuk. Hans grönstarr opererades då av ett kubanskt läkarteam i Bolivia. Ingreppet var gratis och ägde rum i staden Santa Cruz, där de kubanska läkarna deltar i "Operacion Milagro" ("Mirakeloperationen"), en stor satsning för att förbättra fattiga bolivianers syn. Händelsen blev känd genom att Teráns son tackade för operationen i en insändare i en boliviansk tidning.
Den 10 oktober 1471 stod ett avgörande slag vid Brunkebergsåsen i Stockholm mellan Sten Sture d.ä. och hans förbundna och den danske unionskungen Kristian I och hans allierade, en hel del svenskar. Kristian I:s unionstrupper belägrade Stockholm genom sin gruppering på Brunkebergsåsen. Sten Stures allmogehär angrep främst från väster och slogs tillbaka. Då de kungliga styrkorna riktade sig mot Sten Stures huvudstyrka vid Klara kloster gjorde Nils Sture en kringgående rörelse och angrep motståndarna i ryggen. En attack från de belägrade borgarna i Stockholm, under Knut Posse, ökade förvirringen bland kungens styrkor, som måste retirera till sin flotta vid Käpplingeholmen (Blasieholmen). Den träbro som ledde dit hade saboterats av stockholmarna och föll sammant. Hundratals drunknade och det fullbordade kungens och unionstruppernas nederlag. I efterhand har segern framställts som en nationell svensk triumf över danskarna. Bernt Notkes skulpturgrupp "S:t Göran och draken" sattes upp i Storkyrkan 1489 med Sten Sture som S:t Göran och Danmark som draken. I själva verket var det i hög grad var svenskar som stod mot svenskar vid Brunkebergsåsen.
Den 11 oktober 1946 efterträdde Tage Erlander Per Albin Hansson som statsminister och inledde en lång ämbetsperiod som gav honom en viss landsfaderaktig status även hos oppositionen.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september