Publicerat 2010-06-03 21:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Besked i klartext:

Sänk storstadslöner,

höj norrlandslänens

Storstadspolisernas löner i allmänhet och Stockholmspolisernas i synnerhet används som slagträn av polisfackliga opinionsbildare ute i landet. Det här är två av de senaste inslagen i vad som kan vara början på en kampanj. I uttalanden i artiklar från Jämtland och Jönköping talas det nu om omfördelning av Rikspolisstyrelsens anslag till länen. Det kan knappast tolkas som något annat att storstädernas poliser ska få mindre pengar och andra läns poliser ska få mer. På representantskapet i Piteå 2009 deklarerades det från polisfacken i länen utanför Stockholm och de andra storstäderna att man inte syftade till att sänka någons lön eller hindra någons löneutveckling.  Är det här signaler om en ny inriktning?

Länspolismästaren i Jämtland Stephen Jerand skingrar dimmorna med sitt uttalande:

– Polisen som helhet kommer inte att få mer pengar, men man kan i alla fall hitta en rimlig fördelning. Några kanske måste få lite mindre under några år för att andra ska kunna komma i kapp.

Någon tvekan om vilka som ska få mindre?

Ingen lag mot

telefonmiljoner

från polisen

Det blir ingen lagstiftning om hur telefonoperatörer kan ta betalt av polisen.

- Nej jag tänker inte omedelbart inleda någon typ av lagstiftningsarbete på området, säger justitieminister Beatrice Ask till Rapport.

Polisen betalar miljoner varje år till teleoperatörer för att få ut nummerlistor i brottsutredningar och polisen anser att operatörerna tar tillfället i akt att tjäna grova pengar på arbetet med att lösa brott.

- Jag tycker att det är pinsamt att vi måste köpa oss bevis för att få en rättvis bedömning om ett brott är begånget eller inte, säger Stefan Holmén, chef på Citypolisens spaningsrotel i Stockholm, till Rapport.

Sverige är med på

bekämpande av

människohandel

Sverige har ratificerat Europarådets konvention om bekämpande av människohandel, berättar justitiedepartementet.

Handel med människor innebär ett hänsynslöst utnyttjande av andra människor. Inget enskilt land kan enbart med nationella åtgärder komma tillrätta med människohandel. Sverige har därför i hög grad arbetat mot människohandel i olika internationella sammanhang. Som ett led i det arbetet ratificerade Sverige nyligen Europarådets konvention om bekämpande av människohandel.

Syftet med konventionen är att bekämpa människohandel, att konstruera ett fullständigt regelverk när det gäller skydd och hjälp till offer för människohandel, att garantera effektiva brottsutredningar och åtal samt att främja internationellt samarbete.

Konventionen, som är ett bra komplement till övriga internationella instrument på området, har ett brett anslag och innehåller bland annat bestämmelser om hjälp och stöd till brottsoffer. För att säkerställa ett effektivt genomförande av bestämmelserna tillhandahåller konventionen även en övervakningsmekanism (GRETA).

Migrationsverkets

handläggningstider

kortare än på tolv år

Tiden som asylsökande måste vänta på beslut från Migrationsverket var i maj kortare än på tolv år, skriver justitiedepartementet.

Den genomsnittliga handläggningstiden var 4,2 månader. Under de tidigare tolv åren har den pendlat mellan 6,6 och 9,7 månader.

Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid

2010: 4,2 mån (maj)
2009: 6,8 mån
2008: 8,9 mån
2007: 7,3 mån
2006: 6,7 mån
2005: 8,1 mån
2004: 9,7 mån
2003: 7,5 mån
2002: 6,6 mån
2001: 7,5 mån
2000: 6,6 mån
1999: 7,5 mån
1998: 8,0 mån