Publicerat 2011-11-17 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Utlämning

av svenskar

Utlämningsutredningen (Ju 2009:16) överlämnar i dag betänkandet Utlämning (SOU 2011:71) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bland annat att allmän domstol i framtiden ska besluta i utlämningsärenden som rör stater utanför Norden och EU och att svenska medborgare under vissa förutsättningar även ska kunna utlämnas till sådana länder.

Nu - beslut av regeringen

Utlämningsutredningen har haft i uppdrag att göra en genomgripande översyn av lagen (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslagen). Utlämningslagen reglerar utlämning till alla stater utanför Norden och EU. Antalet fall enligt utlämningslagen uppgår årligen till högst tjugo och rör i många fall länder från forna Sovjetunionen och Kaukasus. Beslut i utlämningsärenden fattas sedan länge av regeringen, efter hörande av Högsta domstolen i de fall den eftersökte inte samtycker till att utlämnas. Svenska medborgare kan inte i något fall utlämnas. I övrigt ställer lagen upp förutsättningar om bland annat krav på dubbel straffbarhet och att gärningen är av viss svårhetsgrad samt anger vissa utlämningshinder.

Ny ordning - beslut i tingsrätt

Utredningen föreslår en helt ny ordning, där allmän domstol - med tingsrätten som första instans - övertar rollen som beslutande organ i samtliga ärenden enligt lagen. Regeringen får dock även fortsättningsvis exklusiv kontroll över de ärenden, där svensk utrikes- och säkerhetspolitik gör sig gällande. Om regeringen avger en processförklaring därom, har domstolen enbart att konstatera, att ett absolut utlämningshinder föreligger och ska avslå utlämningsframställningen.

Absolut förbud föreslås upphävt

Utredningens förslag innebär också en mera utförlig reglering av förutsättningarna och villkoren vid utlämning. Härigenom har skyddet för de mänskliga rättigheterna i utlämningsfallen kunnat stärkas, bland annat genom en uttrycklig hänvisning till Europakonventionen och barnets rättigheter. När det gäller svenska medborgare föreslår utredningen, att det nuvarande absoluta förbudet upphävs. Utlämning ska framgent kunna ske också av svenska medborgare på vissa villkor om anknytning till det andra landet och brottets svårhetsgrad. Skälet är det övergripande och gemensamma globala intresset av att beivra brott.

Den nya utlämningslagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft tidigast den 1 januari 2014.

”Nyktra förare

straffas hårdast”

Forskarna ville ta reda på hur mycket strängare straff rattonyktra får som skadar eller dödar andra i trafiken. Resultatet förvånade: det är de nyktra förarna som straffas hårdast, skriver TT.

”Rattfylleri: Uppgifterna om att

nyktra döms hårdare saknar grund”

Men debatten gick vidare. Rubriken ovan stod över en signerad ledare i DN av Johannes Åman. Han argumenterar för att lagens avsikt – att den som berusat sig och begått trafikbrott ska straffas hårdare – fullföljs i domstolarna. Läs och döm själv.

32 fartöverträdare

i ett enda klick

En rysk fartkamera visar lovande resultat. 32 överträdare samtidigt påstås den klara, enligt en artikel i DN. En filmad sekvens hämtad från You Tube bifogas som bevis.

Ringa narkotikabrott

utreds snabbare

Ringa narkotikabrott ska utredas snabbare. Polisen ska få skicka vidare ett ärende om misstänkt ringa narkotikabrott direkt till åklagare, utan att narkotikan ska kontrolleras av Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, först.

Det har Rikspolisstyrelsen beslutat. I dag gör polisen snabbtester för att kontrollera om en misstänkt substans innehåller narkotika. Ett sådant snabbtest, samt ett erkännande från den misstänkte, ska i framtiden räcka för att skicka ärendet direkt till åklagare. Ändringen gäller cannabisharts på högst 50 gram och amfetamin på högst fem gram.

- Det skulle underlätta enormt och minska vårt nuvarande inflöde på 25.000 ärenden om året med ungefär 6.000 ärenden. På det sättet skulle vi få mer tid att ägna åt de grövre brotten, säger Anna Zackrisson på SKL i ett pressmeddelande.

”Poliser behöver sällan

oroa sig för straff”

”Poliser som anmäls för våld i tjänsten behöver sällan oroa sig för straff.”  Så står det ord för ord i en TT-artikel. Svenska journalister har i åratal ägnat sig åt att påpeka att anmälningar mot poliser kommer in i mängd men få poliser fälls. Där stannar man i faktaredovisningen. Läsaren lämnas med en krypande oro att utredningssystemet är korrumperat att att det skyddar poliser från påföljder. Precis den känsla journalisten ville förmedla.

Inget brottsligt alls

Hade denne gått vidare i faktaredovisningen hade det framkommit att många av anmälningarna rör händelser som en åklagare i chefsställning bedömer inte innehålla något brottsligt alls. Andra händelser har anmälts därför att den rättssökande har en oklar bild av polisers befogenheter och upprörs över handlingar som vid närmare granskning visar sig lagliga. Även i en hel del andra fall bedömer åklagaren att det av olika orsaker inte finns skäl att inleda förundersökning. Kvar finns en liten pott händelser som förundersöks. I många av de fallen avskrivs ärendena sedan åklagaren tagit del av alla fakta i utredningen.

Kvar ett mycket litet antal där åklagaren väljer att åtala. I en del av de målen gör domstolen en annan bevisvärdering än åklagaren och friar – även i högre instans. Kvar finns de ganska få som döms. En del avskedas, en del får arbetsrättsliga påföljder som varning eller löneavdrag.

Fel att jämföra polismål med vanliga brottmål

Åklagare som jobbat länge med det här menar att det leder helt fel att jämföra statistik över polismål med statistik över hanteringen av vanliga brottmål. Vanliga brott är ganska klara, allmänheten vet vad som är rätt och fel och anmäler rätt sällan sådant som inte är brott. Polisens och åklagarens uppgifter är egentligen att styrka brott inför domstol om man hittar en misstänkt. I polismål är den eller de som påstås ha begått handlingen nästan alltid kända genom avrapportering eller annan liknande källa.

Polismålsenheterna skulle kanske ordna kurser för journalister där man redovisade fakta?