Publicerat 2017-03-06 14:10

Behöver Du spara till pensionen?

Det finns många som vill hjälpa till när det gäller att placera pensionspengar eller ge goda råd om sparande till pension. Och, det finns de som kan behöva spara till pensionen. Men det gäller främst egna företagare, den som har arbetat ett helt liv med heltidsanställning och kollektivavtal kan klara sig utmärkt ändå. Det låter väldigt snällt med alla som vill vara rådgivare, nästan som själasörjare. Men ofta borde det heta säljare i stället, och de säljer ofta fonder som de själva tjänar pengar på, eller motsvarande sparprodukter. För de jobbar inte gratis.

I Dalarnas Tidning skriver kommunikationschefen på Pensionsmyndigheten Sten Eriksson en del kloka ord i frågan.

Han konstaterar bland annat att det kan vara en bra affär att jobba något år längre. En förutsättning är så klart att man orkar med det. Och det kan vara möjligt om arbetsgivaren ger en medarbetare delpension. Nästa gång poliser kan söka delpension är till hösten, den 1 september, och den kan då bli beviljad runt nyåret mot 2018. Delpension är möjlig mellan 61 års ålder till man fyller 65 år. Det som Sten föreslår, är att man jobbar vidare till 66 års ålder. Och visst blir pensionen ännu bättre då. Men, de flesta poliser som går i pension idag, får en så pass tilltagen pension redan idag med Kåpan Extra inräknat, att de inte borde vara tvugna att jobba vidare så högt upp i åldern av rent ekonomiska skäl. Men trivs man på jobbet, så visst är det ändå lönsamt.

Sten skriver om att jobba vidare något år, jämfört med att spara:
 "Att jobba ett år till efter 65 och gå i pension vid 66 års ålder kan exempelvis betyda cirka 1 600 kronor mer i pension före skatt per månad för en medelinkomsttagare. För att få samma belopp i pension resten av livet från ett eget sparande behövs ett månadssparande på drygt 400 kronor per månad i 30 år, drygt 900 kronor per månad i 20 år eller nästan 2 300 kronor per månad i 10 år."

Pensionsmyndigheten får många oroliga frågor, nu när de orange kuverten är utskickade. De har sammanställt de 13 vanligaste missuppfattningarna, i ett antal myter om pension, som följer:

Myt 1 – Det kommer inte att finnas några pengar kvar när jag går i pension

Du tjänar själv in till din pension genom att du betalar skatt på dina inkomster. Så länge det finns människor som arbetar i Sverige kommer det att kunna betalas ut allmän pension. De som arbetar idag betalar in avgifter som betalas ut som pension till dagens pensionärer. Ju fler personer som arbetar, desto mer pengar kommer det in i pensionssystemet.

Dessutom är pensionssystemet utformat så att pengarna ska räcka. Förenklat kan man säga att inkomstpensionen sänks när Sveriges ekonomi går dåligt och höjs när det går bra för Sverige. Det är för att pensionssystemet ska vara hållbart både nu och i framtiden. Den mindre delen av den allmänna pensionen, premiepensionen, påverkas av hur aktie- och penningmarknaderna utvecklas, i genomsnitt har premiepensionen haft en värdeökning med 6,7 procent sedan start.

 

Myt 2 – Min pension är helt placerad på börsen

Det mesta av det du betalar i pensionsavgift går till inkomstpensionen, den större delen av den allmänna pensionen. Värdeförändringen på de pengarna bestäms av inkomsternas utveckling i Sverige. Det är bara cirka 12 procent av inkomstpensionssystemets totala tillgångar som finns i de så kallade AP-fonderna. En mindre del av din pensionsavgift går till premiepensionen som är placerad i fonder. Om du har en tjänstepension via din arbetsgivare så är den i varierande grad placerad i fonder. Men den största delen av de flesta individers totala pension, inkomstpensionen, är inte det.

 

Myt 3 – Det är så svårt med pension

I grund och botten är det här med pensioner inte så svårt. Du tjänar in till den allmänna pensionen genom att du arbetar och betalar skatt. Ju fler år du jobbar och ju högre lön du har desto högre pension får du. Om du arbetar kan du dessutom ha tjänstepension genom din arbetsgivare. Se efter hur det ser ut för just dig genom att logga in och se din egen  pensionsprognos. Det absolut viktigaste för din pension är att du jobbar och betalar skatt och att du har en tjänstepension. Har du möjlighet och vill spara ytterligare till din pension, kan du också göra det. 

Mer om pensionssystemet

Myt 4 – Jag kan inte påverka min pension alls

Ju fler år du arbetar desto större blir din pension. Varje extra arbetsår efter 65 ger för de flesta upp till 7–8 procent högre allmän pension – för resten av livet. I vissa fall kan man gå ner i arbetstid de sista åren före pension för att kanske orka jobba lite längre. Om du har en låg pension så kan du få garantipension och ha rätt till bostadstillägg. Har du möjlighet och vill spara själv till din pension så är det också ett alternativ.

Myt 5 – Man måste spara själv till pensionen för att överleva när man är pensionär

För vissa kan det stämma, till exempel om du är företagare eller om du jobbar hos en arbetsgivare som inte betalar tjänstepension till dig. De flesta klarar sig dock på sin allmänna pension och tjänstepension. Är din pension låg kan du få garantipension och ha rätt till bostadstillägg. Den som saknar tjänstepension eller vill ha högre standard kan spara privat, eller minska sina framtida kostnader som pensionär på annat sätt, till exempel genom att amortera på sina lån. Om du loggar in och gör en pensionsprognos så kan du få reda på hur stor din pension förväntas bli per månad. Då blir det lättare att planera.

 

Myt 6 – Man måste jobba tills man är 75 år för att få en dräglig pension

Eftersom medellivslängden ökar måste den pension du själv tjänat in till räcka i fler år än tidigare, därför kan många behöva jobba längre upp i åldrarna nu och i framtiden. Hur länge varje individ behöver och kan jobba är väldigt olika, men ju längre man arbetar desto högre blir pensionen för de allra flesta. Arbetar du under och efter det år du fyller 66 år får du lägre skatt på din lön än tidigare år, du betalar dessutom lägre skatt på din pension från det år du ska fylla 66. Det är alltså väldigt förmånligt att fortsätta jobba efter 65 års ålder för den som har möjlighet. Pensionsåldern i Sverige är flexibel, du kan tidigast ta ut din allmänna pension från 61 års ålder, de allra flesta kan själva välja när de vill gå i pension.

 

Myt 7 – Invandrare kommer hit och får massor i pension så att våra pensionspengar försvinner

För att få inkomst- och premiepension måste du ha tjänat in till pensionen i Sverige,  det gör du genom att jobba och betala skatt på dina inkomster. Om du exempelvis har jobbat mycket deltid eller har haft en låg lön under många år kan du också få något som heter garantipension. För att få full garantipension krävs det att du har bott i Sverige i 40 år (det kan i vissa fall göras undantag från detta om du kommer till Sverige som flykting). Det finns också något som heter äldreförsörjningsstöd. Det är ett stöd för dig som har låg eller ingen pension och innebär att du ska kunna betala för din försörjning och ditt boende så att du får en skälig levnadsnivå. Det är relativt få människor, cirka 22 350 personer (1 procent av alla som är 65 år eller äldre) som har äldreförsörjningsstöd (2016). Garantipension och äldreförsörjningsstöd är politiskt beslutat och pengarna betalas inte från det allmänna pensionssystemet utan tas från statsbudgeten. 

 

Myt 8 – Kvinnor missgynnas i pensionssystemet

Pensionssystemet är könsneutralt. Anledningen till att kvinnor ofta har lägre pension än män är att hela livets inkomster påverkar storleken på pensionen. Eftersom kvinnor i större utsträckning jobbar inom låglöneyrken och dessutom arbetar deltid mer än män så blir deras pensioner lägre. Pensionen avspeglar de skillnader i inkomst mellan män och kvinnor som finns under hela arbetslivet. Våra politiker har fattat beslut om att försöka jämna ut skillnader i pensionen mellan män och kvinnor. Ett exempel på det är de så kallade barnårsrätterna. Det innebär att om man får barn så får den som tjänar minst av parterna, vilket ofta är kvinnor, extra pengar till sin pension under barnets fyra första levnadsår. 

 

Myt 9 – Om jag inte gör något premiepensionsval så slipper jag spekulera i aktier

Om du inte har gjort något fondval i premiepensionen, så är din premiepension placerad i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa. Det är en fondportfölj som placerar pengarna i aktier över hela världen. Den har en låg avgift och en hög risk. Risken trappas dock ned automatiskt från 55 års ålder. Du kan välja bort AP7 Såfa, och du kan också välja tillbaka till den.

Risknivån har betydelse för vilken värdeförändring du kan förvänta dig på lång sikt efter många års sparande. Under den perioden kan värdet ha gått upp och ner flera gånger. Aktiefonder kan med sin högre risk på sikt ge bättre värdeutveckling än räntefonder, men värdet kommer att variera mer under tiden. Det finns dock inga garantier för att en högre risknivå ger bättre värdeutveckling. Fonder med lägre risk kan passa den som fäster stor vikt vid ett stabilt värde.

 

Myt 10 – Pensionsmyndigheten säljer rådgivningstjänster

Det finns företag som mot en avgift erbjuder att välja, byta och förvalta din premiepension. Dessa företag förväxlas ibland med Pensionsmyndigheten eller uppger att de ringer på uppdrag av oss. Vi samarbetar aldrig med sådana företag och Pensionsmyndigheten ger heller inga råd kring hur du ska placera din premiepension. Vill du inte välja själv kan du ligga kvar i statens förvalsalternativ AP7Såfa. Vill du själv välja fonder för din premiepension kan du ta hjälp av fondvalsguiden. 

Mer om fondvalsguiden

Mer om AP7Såfa

Myt 11 – Man får inte bostadstillägg om man bor i bostadsrätt/har eget hus/har pengar på banken

Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan ansöka om bostadstillägget oavsett om du bor i hyrd bostad, bostadsrätt, eget hus, äldreboende eller ett annat boende. Den egna bostaden räknas inte in i förmögenheten när bostadstillägget beräknas. Tillgångar över 100 000 kronor kan påverka bostadstilläggets storlek. Om du är gift, sambo eller registrerad partner är det era gemensamma inkomster och tillgångar som påverkar bostadstillägget.

 

Myt 12 – Vi har pensionärsskatt i Sverige

Det stämmer inte, men eftersom regeringen har infört jobbskatteavdrag för de som arbetar så är skatten på pensioner högre än skatten på arbetsinkomster. Skatten på pensioner har däremot inte höjts. Även pensionärer som arbetar får del av jobbskatteavdraget, det är till och med högre från det år då man fyller 66 år. Det är så det ser ut just nu, men detta kan förändras om våra politiker fattar nya beslut. 

 

Myt 13 – Staten har stulit pengar från AP-fonderna

Vårt pensionssystem är ett ålderspensionssystem. I det gamla systemet ingick även det som kallades för förtidspension. När det nya systemet sjösattes och staten tog över ansvaret för förtidspensionerna gjorde staten överföringar av sammanlagt 258 miljarder kronor från AP-fonderna till statsbudgeten. Det var för att bekosta sjuk- och aktivitetsersättning, det som tidigare kallades förtidspension. Ytterligare uttag var planerade men har inte genomförts.

Statens utgifter för förtidspensionerna 1999-2002 uppgick till 103,7 miljarder kronor. Åren 2003-2008 utbetalades via Försäkringskassan ytterligare 272,1 miljarder kronor i sjuk- och aktivitetsersättning. Kostnaden för förtidspensionerna och sjuk/aktivitetsersättningarna blev alltså högre än de pengar som fördes över från AP-fonderna."

Vi har alla olika ekonomier och olika utgifter. För att planera inför din egen pension, använd koden du fått i det orange kuvertet och gör en egen prognos på minpension.se (eller bankid) När jag själv gjorde det, skänkte jag en tacksamhetens tanke till Polisförbundets förhandlare som förhandlade fram polisens kollektivavtal med dess relativt förmånliga pensionsavtal, i en tid då jag själv var alldeles för ung och dum för att ens skänka pensionsnivåer, pensionsålder och uttagstider en tanke...

Tommy Hansson