Publicerat 2009-06-18 19:30

Är storstadspolisen

värd en högre lön?

Vilket blev facit av att Lennart åkte från Säffle och jobbade vid Citypolisen i huvudstaden och Ole åkte från Södermalm och patrullerade en helg i Säffle - det utbyte som startade med en insändare i Blåljus hösten 2008? Fick de en helt ny syn på frågan storstadspolis-glesbygdspolis och den brännande problematiken kring lönen? Anser de att de gör samma jobb eller olika?

För en tid sedan var Lennart Westerlind och jobbade under ett fredags- och lördagsdygn tillsammans med Ole Andersson vid Citypolisen Södermalm. Under den gångna veckohelgen besökte Ole Säffle och jobbade ihop med Lennart under två kvällspass.

Vad är lika i Säffle

och Stockholms City?

Lennart (bilden t h):

- Många arbetsuppgifter. Både i Säffle och Stockholm blev det bråk och misshandel när krogen skulle stänga med avrapporteringsövertid i båda fallen.

- Allmänhetens krav är också desamma. De ska få svar från polisen när de ringer och vi ska komma när de behöver oss. Folk vill ha sin saker i fred och de vill inte åka på stryk – vi ska helst vara där innan det händer dem något.

Ole (bilden t v):

- Lagen gäller lika på båda ställena och våra skyldigheter som poliser likaså.

- Folks uppträdande på krogen i synnerhet vid stängningsdags är desamma var man än kommer.

- Bra utrustning finns både i Säffle och Stockholm. I Säffle hade de till och med en båt i polisgaraget.

Vad är olika?

Lennart:

- Arbetssättet vid ingripande. Vi styrs till exempel av att närmaste förstärkning finns 60 km bort i Karlstad. Om vi frihetsberövar gäller det att ta med i beräkningen att vi i bästa fall får köra 20 km till Åmål men troligast 60 till Karlstad. Medan vi är borta är det polistomt i Säffle. En annan vinkel på ingripande är att vi kan räkna med att träffa vederbörande kanske redan nästa dag i butiken eller på macken.

- När jag jobbade med Ole var det en stökig person som avvisats från krogen och som inte skulle få komma in mer den kvällen. Vi valde att köra honom hem. För oss är det den mest praktiska lösningen.

- Vi måste göra allt själva. I storstaden finns det särskilda grupper som träder in och tar över jobb i vissa situationer – här i Säffle är det bara jag och min kollega om vi inte begär hjälp från Karlstad.

Ole:

- Jag är förvånad över att kollegerna i Säffle inte har den delegation som vi har. Där måste det mesta gå genom vakthavande på LKC i Karlstad. Vi tar betydligt fler beslut själva.

- Storleken. Säffle kör man igenom på en kort stund – City är otroligt mycket mera komplext och mångfacetterat för en polis.

- Arbetssättet skiljer. Vi försöker förstås också lugna folk genom att prata med dem men vill de inte lyssna på det örat kan vi ingripa snabbt och bestämt mot ordningsstörning och brott. Och skulle de försöka gadda sig samman mot oss finns nästan alltid hjälp på nära håll.

- Utvecklingsmöjligheterna. I Stockholms län finns en massa olika polisjobb att välja på och söka till. I Säffle är det radiobilen och så mycket mer bjuds inte.

- Anonymiteten. I de flesta fall är det både första och sista gången jag träffar den jag ingriper mot i City. Risken att vi skulle ses på stan dan efter är mycket liten.

- Arbetsklimatet. I City är det mycket hårdare. Här finns t ex många grovt kriminella som inte tvekar att ta till hot eller våld mot poliser.

Ska det finnas löneskillnader

mellan polisen i Stockholms län

och polisen i övriga landet?

Lennart:

- Jag har inte funnit anledning att ändra min inställning sedan jag skrev min motion som Anders Törner i Stockholm reagerade på med en insändare i Blåljus. Vi ska ha lika lön för lika arbete. Och arbetet är lika – det är samma fyllor och samma inbrott i Stockholm som i Säffle. De högre levnadsomkostnaderna i storstaden skulle man kunna kompensera med t ex storstadstillägg som vi hade tidigare.

Ole:

- Vi ska ha högre lön i Stockholms län. Hårdare arbetsklimat och högre levnadsomkostnader är två skäl. Det finns flera.

Samma grundsyn kvar

Inte mycket ändrades alltså i de två polisernas grundsyn efter utbytet på båda orterna. Lennart säger att han har kvar den grundsyn som fick honom att skriva en motion i lönefrågan - Ole menar utan att tveka att stockholmspoliser måste ha högre lön – jobbet i storstan är hårdare.

Nej, vinsten med utbytet är på en annan nivå. Vi hittar den i den värme som finns i bådas röst när de talar om sina resor, i den fina kollegiala stämning som båda entusiastiskt berättar att de möttes av. Där finns en god grund för att överbrygga meningsskiljaktigheter och öka förståelsen. Många fler möten som Lennarts och Oles behövs – det är lärdomen.

Väl mottagna

Både Lennart och Ole tror på tanken med utbytestjänstgöring för att öka förståelsen kolleger emellan. De vill också understryka hur väl de blivit mottagna vid sina respektive besök och hur vänligt de blivit bemötta av alla kolleger. De påpekar också att ett antal chefer i såväl Värmland som Stockholms län visat stor välvilja när det gällt det praktiska kring utbytet.

Vill du läsa en sammanfattning av hur det hela började? Klicka då HÄR!

Vill du läsa ett reportage hur det var när Lennart besökte Stockholm? Klicka HÄR!

Vill du läsa Oles personliga skildring av resan till och tjänsten i Säffle? Klicka HÄR!

Det är 100.000 kr per år dyrare att leva i storstädernas förorter än i övriga landet. Vill du läsa vad Statistiska Centralbyrån har att berätta? Klicka HÄR!