Det är hög tid för polismyndigheten att inse hur snett det blivit med lönerna. Hur dåligt man betalar sina lojala medarbetare som sliter år ut och år in.

Även om 2015 blev ett år som sticker ut. Dels för genomförandet av omorganisationen, men också för den extrema arbetsbördan som vi utsattes för som en följd av migrationsströmmarna som kom in landet och terrorhot i världen så är det inte unikt. Trenden under de senaste årtionena är att vi blivit färre poliser som ska klara av mera arbete på kortare tid.

Hade jag vetat när jag började min första dag på polishögskolan 2007 att jag skulle få noll och inget i löneutveckling. Att min lön skulle vara kvar på samma nivå som ingångslönen efter att ha tjänat staten i sex år hade jag aldrig fortsatt. Finns inte en chans i världen att jag skulle valt att satsa studielån, tid och energi på en arbetsgivare som inte satsat ett dugg på mig. Det hade ingen vettig människa gjort!

Självklart pratade vi lön under studietiden. Det fanns en lönetrappa där man gick in som polisassistent på 20 000 kr och efter sex år blev man inspektör och skulle då få 28 000 kr i Stockholm. Det här är nio år sedan! Vad hände? Jo, nio år senare tjänar jag 24 500 kr. Det är den lägsta lönen man kan få som polisassistent. Inspektörstiteln är som bortblåst. Det handlar inte om att jag gjort ett dåligt arbete på något vis. Det är den lönen som de allra flesta i min omgång tjänar. Vår omgång är inte unik. Vi är många som kämpat på och gjort vårt allra bästa i flera år och ändå inte haft mer än ingångslön. Så när ingångslönen gått upp har även vi fått den nya ingångslönen. Men inget mer än så.

Jag skriver inte det här för att få medlidande. Utan för att öka förståelsen för hur galet det har blivit. Hur kan en myndighet lyckas med det här utan att bli av med sina medarbetare? Svaret är enkelt. Många trivs med sitt jobb. Man kompenserar med att gå in och göra ”gnetpass”. Alltså jobba extra för att få ihop sin ekonomi. Men är det så man ska ha det för att överleva som polis 2016?

Arbetsgivaren fortsätter att överraska när det gäller att sätta lönerna. De två senaste omgångarna polisassistenter (sommaren -15 och december -15) har fått en högre ingångslön än vad vi andra som arbetat i snart sju år och alla kullar däremellan har. Det finns de som tjänar 26 000 kr av de nya poliserna. De har fått sin lön grundat på tidigare erfarenheter. Arbete inom det militära eller civilanställd inom polisen har premierats. Våra år som polisassistenter räknas inte.

Jag är självklart glad för deras skull att de fått en bättre lön än oss. Men det är bara det att jag är så sjukt trött på att vara glad för andras skull!

Det här är ett stort problem ute på polisstationerna. Kollegor blir missunnsamma mot varandra. Man tappar motivationen för att man vet att det ändå inte spelar någon som helst roll vad man presterar på sin arbetsplats. Något måste göras och det är omedelbart!

Ett tydligt exempel är aspirantinstruktörerna. Hur ska man som instruktör på ordningsenheterna kunna motivera sig att göra sitt arbete när man vet att de som kommer ut sex månader senare får 1500 kr mer i lön? Dessutom får instruktören inte en endaste krona extra för att utföra arbetsuppgiften, för det tillägget tog man bort för några år sedan. Det rimmar illa.

Polismyndigheten vårdar inte den personal man har. När är det dags att inse att man behöver motivera sin personal för att de ska orka vara poliser livet ut?

När ska man inse att titta på en snittlön inom polisen gör att man får en felaktig bild av hur löneläget ser ut. Det är bara att ta Dan Eliassons lön som ett tydligt exempel. Han tjänar som sex stycken nya poliser. Han är löneledande och vi polisassistenter är lägst avlönade och underbetalda. Är det rimligt?

Avslutningen på förra året imponerade inte arbetsgivaren direkt heller. Att man väljer att dra in julklappen ett år när personalen verkligen skulle behövt den som allra mest. Det kan ju inte handlat om pengar för man lyckades spara pengar förra året när det egentligen skulle kostat pengar att genomföra omorganisationen.

Tidigare när man pratat om att poliser slutar så har diskussionen alltid lett till att man får höra ”om du inte är nöjd så är det bara att sluta, det står tio i kö för att ta din plats”. Det man syftat på är att det tidigare varit populärt att söka till polisutbildningen. Det är inte det längre. Sista omgången hade man till och med svårt att få tillräckligt många behöriga sökanden. Tiden har förändrats.

Frågan jag ställer sig nu är bara när rikspolischefen kommer till insikt och inser att polismyndigheten måste åtgärda problemet med lönerna. Man måste se till att man får den uppmuntran som gör att man tycker att det är roligt att gå till jobbet igen. Det är bråttom! Det finns andra arbetsgivare som betalar bättre och tar hand om sin personal där ute. Aldrig tidigare har jag hört om så många som lämnat eller är på väg och lämna.

Så kom igen nu polismyndigheten. Visa att ni kan bättre än så här! Ge poliserna lön för mödan, lägg lite extra pengar på personalvårdande aktiviteter och köp oss en julklapp 2017. I slutändan kommer det att bli billigare att göra så än att rekrytera, utbilda och lära upp nya poliser för att fylla platserna för de som valt att lämna.

Therese Löthman