Publicerat 2011-01-27 19:30

INLÄGGET

NEDAN ÄR

EN INSÄNDARE:

Insändare uttrycker sin författares mening. Den kan, men behöver inte, sammanfalla med den uppfattning som styrelsen i polisfacket i  Stockholms län har. Insändare i relevanta polisfrågor publiceras utan ändringar eller strykningar utom i de sällsynta fall då texten bedöms närma sig tryckfrihetsbrott.

Du vet väl att din identitet är helt skyddad, om du så önskar, när du skriver inlägg på Blåljus? Det är trevligt om du skriver under fullt namn. Men utan tvekan kan starka skäl tala för att välja en signatur istället. Genom inloggningen finns ditt egentliga namn tillgängligt för ansvarige utgivaren. Det är ett krav för att Blåljus ska kunna ta ansvar för publiceringen. Men ditt namn kommer under inga omständigheter längre än så. Det är ingen som frågar efter det och skulle någon göra det skulle denne mötas av kalla handen. Grundlagen är klar på den punkten.

”Anonymiteten har

fått ett ansikte”

Återigen måste anonymiteten få ett ansikte. Avsändaren "fd polis" i förra Blåljus beskriver mycket väl den verklighet en polis i framför allt yttre tjänst möter i sin vardag/helgdag. Ibland får jag känslan att man inte riktigt kan sätta sig in i detta från chefshåll.

Jag har själv arbetat med alla dessa människoöden insändaren beskriver, 10 år i Tunnelbanan med fyllon, psykiskt sjuka, snattare, mer eller mindre begåvade personer bakom olika fasader från vänster till höger på den politiska skalan och allt däremellan.

Sen gjorde jag tvärtemot vad de flesta poliser gör och satte mig i radiobil söder om Stockholm. Där blev det dygnetrunt-arbete. Hur detta varit lärorikt kan man alltid diskutera men att jobba som polis är det roligaste jag kunnat tänka mig, jag stortrivs med mitt arbete. Synd då att se en vad jag förstår yngre kollega sluta.

Men jag har som det ser ut nu full respekt för dennes beslut. Tanken har väl flugit genom min skalle också genom åren men man blir faktiskt inte yngre så jag stannar till den enorma pensionen kommer. Den utlovades av Herr Karlsen så det hoppas jag att han håller.

Som avslutning vill jag bara säga att det är synd att man inte vågar/vill stå för sina insändare, mer förvånande är den jag syftar till då personen faktiskt inte finns kvar i myndigheten.

Och att arbetsgivaren endast mäter polisarbete i staplar och diagram har jag heller ingen förståelse för. Det gäller även alla flummiga projekt som drabbat oss genom åren. Jag önskar att poliser ska få arbeta som poliser och inte behandlas som om vi vore mindre vetande som inte förstår att världen består av mångfald, HBT och alla andra förkortningar man tryckt i oss.

Om jag är bitter, nej, det var länge sen. Nu personifierar jag alla dem som av olika anledningar väljer att skriva under anonymt, känner jag som insändaren kommer jag fortsätta med detta.  Allt för många vet vem som skriver som jag ändå och jag står för det jag tycker. Ha det bra där ute (jag jobbar nu i inre tjänst sen Karlsenavtalet) och fortsätt göra ett bra jobb, ALLA vet att ni gör det med eller utan cred. Min cred har ni alltid. Håll fanan högt.

Robert Landén

BLÅLJUS KOMMENTAR: Red önskar inget hellre än att alla ville och kunde skriva under eget namn på Blåljus Forum. Det blir naturligtvis en roligare debatt på så sätt. Det tråkiga är bara att ett par höga chefer i länet omvittnat utsatt medlemmar för kritik och obehag för vad de skrivit. Det går tyvärr inte att utesluta att dessa medlemmar även på annat sätt fått lida för sin öppenhet. Så länge det tillåts pågå i myndigheten får man förstå om skribenter väljer anonymitetens skydd.