Publicerat 2017-06-12 09:10

Antalet särskilt utsatta områden ökar

Blåljus har tidigare ifrågasatt den exakta sanningen i att det skulle finnas just 15 särskilt utsatta områden, något som betraktats som en truism och som styrt polisens resurser i ett par år, sedan 2015. Men det som möjligen var sant en viss vecka 2015 kan förändras mycket snabbt, brottsutveckling och kriminella gäng flyttar efterhand som polisens insatser kommer ifatt.

Inrikesminister Ygeman och rikspolischefen Dan Eliasson har upprepade gånger framhållit som en framgång att antalet poliser i de 15 särskilt utsatta områdena har ökat, med förbättrad synlighet och bättre lokalt polisarbete som följd. Mer sällan har vi fått höra att antalet poliser i Sverige minskar, och att den ökade polistätheten i särskilt utsatta områden drabbar all annan polisverksamhet.

Vi berättade även om en läckt uppgift, i april, om att en ny rapport skulle presenteras under maj, där antalet särskilt utsatta områden skulle bli fler, bland annat genom att Tynnered i region Väst skulle tillkomma.

Av någon anledning har den nya rapporten från NOA dröjt, vi skriver idag den 12 juni, och rapporten har inte offentliggjorts. Det gav DN möjlighet att "avslöja" den "hemliga" rapporten. Enligt DN var förhoppningen hos polisen att antalet särskilt utsatta områden skulle ha minskats. Självklart, eftersom polisen trots bristande resurser avsatt så många poliser man mäktat med för att förbättra närvaron i just de 15 särskilt utsatta områdena. Det har i och för sig inte räckt så långt som önskats, vilket Marelds samordnare Gunnar Apelgren kommenterar för DN: "Vid det här laget skulle vi ha varit 160 poliser, men vi är bara 60. Vi räcker helt enkelt inte till..." Så ser det ut i Sveriges starkaste polisregion, och det torde inte vara bättre på andra håll.

Så visst är det förståeligt att önskan hos polisledningen är stark att antalet särskilt utsatta områden minksat, för hur skulle polisen mäkta med ännu fler när vi knappt klarat 15?

Enligt DN, är Tynnered mycket riktigt en av de orter som tillkommit på listan. Men inte nog med det, det finns enligt tidningen sju områden till som tillkommit sedan 2015. Listan på nya områden lyder:

• Norrby och Hässleholmen/Hulta i Borås.

• Tynnered/Grevegården/Opaltorget i Göteborg.

• Karlslund i Landskrona.

• Nydala/Hermodsdal/Lindängen i Malmö.

• Fittja och Alby i Stockholm.

• Gottsunda i Uppsala.

Men precis som Blåljus varit inne på tidigare, var den tidigare listan ingen absolut sanning, enligt Linda Staaf på NOAs underrättelseavdelning. En del av de tillkommande orterna borde ha varit med redan 2015 enligt henne, nu har NOA bättre verktyg och kunskaper för att ge en bättre bild än 2015 enligt henne. Detta har sannolikt inneburit att resurser tagits från några av de nya områdena för att fylla på poliser i de 15.

Den lokala polisen i Gottsunda som är ett av de "nya" områdena kommenterar: -Jag överlåter åt andra att säga om det är ett misslyckade. Jag vet bara att vi jobbar så hårt vi kan, både när det gäller insatser mot organiserad brottslighet och förebyggande åtgärder som medborgardialog, föräldravandringar och samarbete med skolorna, säger Jale Poljarevius till DN och efterlyser snabba förstärkningar. "Jag har aldrig haft en så dålig resurs som nu..."

I region Väst är tongångarna likartade: Men det gör inte att vi får mer resurser, utan vi måste fortsätta prioritera inom befintliga resurser, kommenterar Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg det faktum att regionen fått ett ytterligare särskilt utsatt område till DN.

DN funderar över varför rapporten inte offentliggjorts enligt plan, och uppger att det skulle bero på att Rikspolischefen sagt nej. Han har ett behov av att visa att utvecklingen för svensk polis går framåt och den här rapporten antyder något helt annat. "Det är krisstämning. Ledningen inser att den måste presentera en trovärdig handlingsplan, problemet är bara att det inte finns särskilt mycket att göra", uppger en person med god insyn till DN.

NOAs underrättelseansvariga Linda Staaf har en annan förklaring. Fördröjningen beror, enligt henne, delvis på att polisen nu ”för en dialog” med berörda kommuner.

– Vi vill ha en god samverkan med dem och det innebär bland annat att de ska få vår bild innan de får läsa om det här i tidningen, säger hon och framhåller att ansvaret nu vilar på hela samhället säger hon till DN.

Blåljus kan konstatera, att nu fick kommunerna och alla andra ändå nyheten via DN...

DN har även skrivit en ledare i ämnet, och där läggs skulden för att antalet särskilt utsatta områden ökat på Rikspolischefen. Tidningen konstaterar att poliser i yttre tjänst varken får rätt belöning eller förutsättningar. "Alldeles för länge har välvilliga politiker och myndigheter tänkt att förortens behov skiljer sig från andra platsers. Men samhällskontraktets första stycke gäller alltid människors säkerhet."

Webtidningen Ledarsidorna tar upp DNs avslöjande och sätter fingret ganska exakt på orsak och verkan. Tidningen skriver:

"Eliasson har konsekvent satsat på att öka polismän i yttre tjänst genom att anställa civila, som med högre löner, skall läras upp av polismän med lägre löner. Polismännen belönas efter genomförandet av inskolningen med att sparkas ut i yttre tjänst för att bli motarbetade, bespottade, beskjutna och hotade. Polismannen Martin Mellin återgav ett samtal med Eliasson för några år sedan och Eliasson konstaterade då att hans anställda inte skulle vara löneledande. Eliassons inställning till poliser i yttre tjänst är ett logiskt resultat av ett helt systems inställning till poliser."

Risken att vanliga poliser skulle vara eller bli löneledande i region Stockholm måste anses som diminutiv, även efter ett polislönelyft, som krävts länge av Polisförbundet. Det har vi inte sett röken av, för vanliga poliser. Faktum är att en polis efter sex års tjänst i Stockholm, har ganska exakt samma månadslön som år 2008. Men sedan dess har något hänt med lönerna i Stockholm och med bostadspriserna.

Ledarsidorna fortsätter:

"Utan adekvat forskning och kunskapsbas, sådant som skall produceras av en oberoende akademi, blir polisens insatser därefter. Det, och löneläget, sammantaget bildar en arbetsmiljö för poliserna i yttre tjänst som blir ohållbar.

Inte bara situationen i de särskilt utsatta områdena är systemhotande. Krisen i polisen är systemhotande och ansvaret är inte bara Dan Eliassons. Systemfelen ligger i den politiska ledningen som inte förmått eller har haft som ambition att agera i tid. Som inte haft som ambition att se till något annat än de personliga karriärerna i bästa fall. I sämsta fall har de haft en vilja att utveckla ett annat samhälle. Som det i de särskilt utsatta områdena. Enklaver med egen rättsordning."

Kännetecken som polisen använder för att identifiera särskilt utsatta områden:

Parallella samhällsstrukturer.

Svårigheter för polisen att fullfölja sitt uppdrag.

Obenägenhet hos befolkningen att delta i rättsprocesser.

Närhet till andra utsatta områden.

Våldsbejakande religiös extremism.

Så nu kan det finnas 23 sådana områden. Som Polisen ska satsa särskilda resurser på. Resurser som inte finns. Frågan är hur många som finns om ett eller två år om inget görs för att stärka polisens resurser. Ett första steg vore att ge poliser rimliga löner så att fler poliser stannar kvar i yrket.

En annan sak är, att det inte bara är Polisens problem och ansvar. Att samhällen med de allvarliga och systemhotande problem som ligger som grund för att anses särskilt utsatta, blir fler och fler, är tecken på en mycket bredare problematik. Det satsas mycket resurser i främst utsatta områden, men hittills har det inte vänt utvecklingen. Och den har pågått länge.

Inrikesminister Anders Ygeman är inne på det spåret enligt TT. Han säger att man inte kan dra slutsatsen att situationen förvärrats på grund av att listan över särskilt utsatta områden blivit längre. Det viktiga är, enligt honom, att rapporten ger en mer detaljerad av vad som går åt rätt håll och vad som går åt fel håll.

De områden som hamnat på listan kan räkna med mer insatser, enligt honom.

– Jag tror att alla de socialt utsatta områdena behöver prioriteras med fler poliser och större ekonomiska resurser, säger Ygeman till TT.

– Vi ska gå in med fler polisinsatser, men det krävs också att socialtjänst och skola och de andra tar sin del av ansvaret. För polisen kan inte ensamt vända den sociala utvecklingen.

Blåljus ser gärna fler poliser i de särskilt utsatta områdena. Men som det är nu fattas det poliser överallt. Och det tar flera år innan det kommer avsevärt fler. Tills dess gäller det att ta hand om de poliser vi ännu har kvar.

Tommy Hansson

Fotnot: DNs lista på 23 områden regionsvis, med angivande av nya områden lyder: