Publicerat 2010-12-02 18:00

Ansträngd ekonomi

inom Polisen i länet

Polismyndigheten i Stockholms län står inför ett ansträngt ekonomiskt verksamhetsår 2011. I nuläget beräknas underskottet till 93 milj kr. Det innebär bl a att utöver anställning av godkända polisaspiranter som polisassistenter, blir det en väldigt återhållsam prövning av andra nyanställningar under nästa år. Andra rörliga kostnader som exempelvis övertidsarbete kommer också att prövas restriktivt. Det här kommer upp i Polisstyrelsens nästa sammanträde nu på måndag den 6 dec. Det är Polisstyrelsens sista sammanträde eftersom dess fyråriga mandatperiod upphör vid årsskiftet.

En av de frågor som ska behandlas är polismyndighetens verksamhetsplan och budget för 2011. Myndigheten står alltså inför ett beräknat ansträngt ekonomiskt verksamhetsår. Medelsfördelning och andra intäkter räcker inte till, utan kostnaderna beräknas överstiga fem miljarder (5 005 000 000 kronor) och generera ett underskott på 93 miljoner kronor.

Lånar till fordon och båtar

Underskottet täcks av ett ingående anslagssparande från 2010 om 30 miljoner, samt en utlovad extra medelsfinansiering på 63 miljoner kronor. Fås inte det extra medelstillskottet från rikspolisstyrelsen så återstår ett möjligt användande av anslagskrediten.

Likväl lever polismyndigheten på marginalen och ett sätt att spara innebär att det utöver anställning av godkända polisaspiranter som polisassistenter, blir en väldigt återhållsam prövning av andra nyanställningar under nästa år. Andra rörliga kostnader som exempelvis övertidsarbete kommer också att prövas restriktivt. För vissa investeringar såsom inköp av fordon och båtar utnyttjas en del av myndighetens låneram hos riksgälden, 125 000 000 av möjliga 159 500 000 kronor.

City får mest - 843 miljoner

City föreslås få mest (843 000 000 kronor) och Nacka minst (162 900 000 kronor) av våra åtta polismästardistrikt. Bland de fem avdelningarna toppar operativa med 510 900 000 kronor och ekonomi tar passande nog sistaplatsen med sina 56 700 000 kronor.

Sättet att fördela medel internt till polismästardistrikten sker genom en resursfördelningsmodell som i sig är svårförklarad, men modellen tar hänsyn till olika nyckeltal, vissa av verksamhetsplanens målvärden och brottsbelastningen. Samtidigt finns det inbyggda begränsningar som gör att tilldelade medel i vissa fall inte får öka eller minska med mer eller mindre än tre procent, jämfört med tidigare år. Resurstilldelningen speglar den förväntade belastningen och styr produktionen inom respektive verksamhetsgren (brottsförebyggande verksamhet, utredning och lagföring, ordning och säkerhet, service samt ekonomi).

Slipper betala polisbevakning

Arbetet med polismyndighetens verksamhetsplan och budget har letts av en styrgrupp med olika myndighetsrepresentanter och företrädare för de fackliga organisationerna. Undertecknad har deltagit för Polisförbundets räkning och detta arbete har skett i samverkan, varför det ersätter myndighetens förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen.

Därutöver ska även länspolismästaren till polisstyrelsen på begäran redovisa strategier för polisens trafikarbete och rutinerna kring debitering av evenemang, d.v.s. varför vissa arrangörer slipper kostnader för polisbevakning och andra inte.

Peter Frisell