Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2010-05-27 17:45SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Varje år anmäls det ett stort antal brott. Vid flertalet av dessa brott leds förundersökningen av en polismyndighet. Sådana brott kallas i fortsättningen för mängdbrott, skriver justitiedepartementet.
Det har betydelse för människors känsla av trygghet att samhället snabbt ingriper mot brott. Straffsystemets brottsavhållande effekt stärks också om reaktionen mot brott inte dröjer. För den som har drabbats av ett brott är det bra om saken kan klaras upp så snart som möjligt. Också för den misstänkte kan det innebära ett onödigt lidande att behöva vänta under lång tid på samhällets bedömning och eventuella reaktion. Muntlig bevisning försämras också med tiden, vilket kan få till följd att brott inte kan lagföras. Det finns alltså flera skäl för att tiden från det att ett brott kommer till rättsväsendets kännedom till dess saken kan avslutas bör vara så kort som det enskilda ärendet tillåter.
Effektivare
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har i maj 2009 fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för att mängdbrottshanteringen ska bli effektivare. Enligt uppdraget ska åtgärderna resultera i kortare handläggningstider för mängdbrott. Åtgärderna ska också långsiktigt säkerställa samverkansrutiner som skapar förutsättningar för uppföljning och utvärdering av den samlade mängdbrottshanteringen.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har dessutom fått i uppdrag att vidta åtgärder för att inom sina respektive ansvarsområden
- se till att utredningsarbetet påbörjas i direkt anslutning till att brottet har inträffat och att beslut om ärendets fortsatta handläggning fattas skyndsamt,
- minska antalet överlämnanden inom och mellan myndigheterna och
- långsiktigt säkerställa kompetens, beslutsbefogenheter och ansvarstagande i varje del av den brottsutredande verksamheten.
I uppdraget har även ingått för var och en av myndigheterna att se över vilket utvecklingsarbete som är nödvändigt för att en effektivare hantering av mängdbrott ska kunna åstadkommas. Myndigheterna ska särskilt redovisa om de bedömer att det finns behov av författningsändringar.
De tre myndigheterna har med anledning av uppdraget intensifierat sin samverkan när det gäller hanteringen av mängdbrott. En arbetsgrupp med representanter från alla myndigheterna har bildats. Arbetet i den gemensamma arbetsgruppen har varit särskilt inriktat på frågor som berör mer än en av verksamheterna. Detta arbete har resulterat i bland annat följande bedömningar, åtgärder och förslag. Se rapporten!
Se pressträffen den 27 maj om mängdbrott.
I det här sammanhanget är det intressant att minnas att Alliansregeringens arbetsgrupp i rättsfrågor i ett manifest på DN Debatt skrivit: ”För att få kortare väntetider i rättsväsendet vill vi koppla de statliga anslagen till myndigheternas handläggningstakt”. Med det vapnet i handen kan regeringen säkert få ändringar till stånd kring mängdbrotten.
Polis och åklagare misslyckas med att utreda så kallade mängdbrott — misshandel, ringa narkotikabrott, bostadsinbrott och liknande. Det beror bland annat på att beslut som polisen själv fattat inte fått genomslag i organisationen och på att regeringen och myndigheter enligt Riksrevisionen inte gjort vad de ska.
RIKSREVISIONEN:
"Hanteringen av mängdbrott är en kärnuppgift för rättsväsendet", skriver Riksrevisionen i en rapport. "Ändå är handläggningstiderna långa, andelen uppklarade ärenden låg och resultaten varierar över landet. De åtgärder som hittills vidtagits har inte fått genomslag. Eva Lindström är ansvarig riksrevisor.
Riksrevisionen har granskat hur polis och åklagare hanterar mängdbrott, det vill säga enklare brottsutredningar där förundersökningen leds av en polismyndighet. Exempel på mängdbrott är misshandel som inte är grov, ringa narkotikabrott och bostadsinbrott. Antalet mängdbrottsärenden inom polisen uppgår till omkring 1,1 miljoner per år. Många mängdbrott kräver inte så stora utredningsinsatser och bör kunna utredas snabbt.
Granskningen visar att beslutade åtgärder inom polisen inte fått genomslag. Det innebär att rutiner och arbetssätt varierar mellan polismyndigheterna när det gäller att till exempel vidta tidiga åtgärder, använda förenklade utredningsförfaranden och att leda förundersökningar. Granskningen visar också att mängdbrotten ofta får stå tillbaka till förmån för hanteringen av andra brott.
– Regeringen och myndigheterna har hittills inte gjort tillräckligt för att lösa problemen i hanteringen av mängdbrott. Det gäller inte minst polisen. Det är angeläget att det nu vidtas åtgärder som ger resultat, säger riksrevisor Eva Lindström.
Riksrevisionen menar att polisen måste säkerställa att beslutade åtgärder får genomslag i hela polisorganisationen. Även användandet av civila utredare bör utökas – det kan höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Polisen bör också utveckla samverkan med Åklagarmyndigheten för att säkra kvaliteten på genomförda brottsutredningar. Regeringen bör överväga att begränsa polisens hantering av ärenden som inte avser brott, till exempel borttappade föremål.
Med mängdbrott menas enklare brott som begås i större omfattning. Vanliga mängdbrott är tillgreppsbrott, skadegörelse och misshandel som inte är grov. Också trafikbrott, rattfylleri och ringa narkotikabrott räknas till mängdbrotten. Mängdbrott motsvarar 90 procent av alla ärenden hos polisen."
En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning i syfte att identifiera eventuella tolkningsproblem som uppkommit vid tillämpningen, skriver regeringen. Syftet med utvärderingen är också att undersöka om målsättningen med att införa dessa brott har uppnåtts, dvs. att inom ramen för det straffrättsliga förfarandet kunna beakta den utsatta personens hela situation när han eller hon utsatts för en serie i och för sig straffbelagda men ofta var för sig relativt lindriga gärningar.
Utredaren ska särskilt
- undersöka vilka brottstyper som ingått vid utdömt ansvar för fridskränkningsbrott och hur reglerna om preskription påverkat detta,
- undersöka i vilken utsträckning gärningsmannen samtidigt fällts till ansvar för andra brott mot samma målsägande,
- analysera vad som enligt domstolarna krävs för att rekvisiten "upprepad kränkning" samt "ägnade att allvarligt skada personens självkänsla" ska anses uppfyllda, och
- när det gäller grov fridskränkning, undersöka vilken relation gärningsmannen och brottsoffret har eller har haft samt andra omständigheter som utredaren bedömer är relevanta.
Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av förändringar i bestämmelserna om fridskränkningsbrotten och i så fall lämna förslag till författningsändringar.
Utredaren ska också utreda och redovisa sin bedömning av om straffansvaret för egenmäktighet med barn är lämpligt utformat vid gemensam vårdnad. Om utredaren finner att straffansvaret bör ändras ska han eller hon lämna författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2011.
I Norge kan tiggeri bli förbjudet. Justitieminister Knut Storberget vill få bort utländska tiggare från gatorna. Människorättsexperten Hanne Sophie Greve har nyligen föreslagit lagstiftning mot att inresande ska få tigga i Norge med motiveringen att det kan bromsa människohandeln, skriver Aftenposten. Flera gånger har det konstaterats fall där människor förts till rika västländer där de tvingats tigga medan organiserade ligor tagit hand om förtjänsterna. Enligt justitieministern kan ett generellt förbud mot tiggeri införas i landet som motmedel.
Vi vill jobba allt längre visar en färsk rapport från Pensionsmyndigheten. Intresset för att ta ut tidig pension minskar stadigt i Sverige. 2009 var genomsnittsåldern på de som lämnade arbetsmarknaden av åldersskäl 63.2 år. Det är den högsta genomsnittliga utträdesåldern som uppmätts sedan början av 1980-talet. Medelåldern får att ta ut ålderspension var 64.6 år.
1. Brandmän
2. Företagsledare
3. Taxichaufförer
4. Kirurger
5. Poliser
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Jobba hårdare
och samverka mer
vid mängdbrott
Varje år anmäls det ett stort antal brott. Vid flertalet av dessa brott leds förundersökningen av en polismyndighet. Sådana brott kallas i fortsättningen för mängdbrott, skriver justitiedepartementet.
Det har betydelse för människors känsla av trygghet att samhället snabbt ingriper mot brott. Straffsystemets brottsavhållande effekt stärks också om reaktionen mot brott inte dröjer. För den som har drabbats av ett brott är det bra om saken kan klaras upp så snart som möjligt. Också för den misstänkte kan det innebära ett onödigt lidande att behöva vänta under lång tid på samhällets bedömning och eventuella reaktion. Muntlig bevisning försämras också med tiden, vilket kan få till följd att brott inte kan lagföras. Det finns alltså flera skäl för att tiden från det att ett brott kommer till rättsväsendets kännedom till dess saken kan avslutas bör vara så kort som det enskilda ärendet tillåter.
Effektivare
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket har i maj 2009 fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för att mängdbrottshanteringen ska bli effektivare. Enligt uppdraget ska åtgärderna resultera i kortare handläggningstider för mängdbrott. Åtgärderna ska också långsiktigt säkerställa samverkansrutiner som skapar förutsättningar för uppföljning och utvärdering av den samlade mängdbrottshanteringen.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten har dessutom fått i uppdrag att vidta åtgärder för att inom sina respektive ansvarsområden
- se till att utredningsarbetet påbörjas i direkt anslutning till att brottet har inträffat och att beslut om ärendets fortsatta handläggning fattas skyndsamt,
- minska antalet överlämnanden inom och mellan myndigheterna och
- långsiktigt säkerställa kompetens, beslutsbefogenheter och ansvarstagande i varje del av den brottsutredande verksamheten.
I uppdraget har även ingått för var och en av myndigheterna att se över vilket utvecklingsarbete som är nödvändigt för att en effektivare hantering av mängdbrott ska kunna åstadkommas. Myndigheterna ska särskilt redovisa om de bedömer att det finns behov av författningsändringar.
De tre myndigheterna har med anledning av uppdraget intensifierat sin samverkan när det gäller hanteringen av mängdbrott. En arbetsgrupp med representanter från alla myndigheterna har bildats. Arbetet i den gemensamma arbetsgruppen har varit särskilt inriktat på frågor som berör mer än en av verksamheterna. Detta arbete har resulterat i bland annat följande bedömningar, åtgärder och förslag. Se rapporten!
Se pressträffen den 27 maj om mängdbrott.
Myndigheters handläggningstakt
styr de statliga anslagen
I det här sammanhanget är det intressant att minnas att Alliansregeringens arbetsgrupp i rättsfrågor i ett manifest på DN Debatt skrivit: ”För att få kortare väntetider i rättsväsendet vill vi koppla de statliga anslagen till myndigheternas handläggningstakt”. Med det vapnet i handen kan regeringen säkert få ändringar till stånd kring mängdbrotten.
Kritik mot dåliga
brottsutredningar
Polis och åklagare misslyckas med att utreda så kallade mängdbrott — misshandel, ringa narkotikabrott, bostadsinbrott och liknande. Det beror bland annat på att beslut som polisen själv fattat inte fått genomslag i organisationen och på att regeringen och myndigheter enligt Riksrevisionen inte gjort vad de ska.
RIKSREVISIONEN:
Fler mängdbrott kan
klaras upp snabbare
"Hanteringen av mängdbrott är en kärnuppgift för rättsväsendet", skriver Riksrevisionen i en rapport. "Ändå är handläggningstiderna långa, andelen uppklarade ärenden låg och resultaten varierar över landet. De åtgärder som hittills vidtagits har inte fått genomslag. Eva Lindström är ansvarig riksrevisor.
Riksrevisionen har granskat hur polis och åklagare hanterar mängdbrott, det vill säga enklare brottsutredningar där förundersökningen leds av en polismyndighet. Exempel på mängdbrott är misshandel som inte är grov, ringa narkotikabrott och bostadsinbrott. Antalet mängdbrottsärenden inom polisen uppgår till omkring 1,1 miljoner per år. Många mängdbrott kräver inte så stora utredningsinsatser och bör kunna utredas snabbt.
Granskningen visar att beslutade åtgärder inom polisen inte fått genomslag. Det innebär att rutiner och arbetssätt varierar mellan polismyndigheterna när det gäller att till exempel vidta tidiga åtgärder, använda förenklade utredningsförfaranden och att leda förundersökningar. Granskningen visar också att mängdbrotten ofta får stå tillbaka till förmån för hanteringen av andra brott.
– Regeringen och myndigheterna har hittills inte gjort tillräckligt för att lösa problemen i hanteringen av mängdbrott. Det gäller inte minst polisen. Det är angeläget att det nu vidtas åtgärder som ger resultat, säger riksrevisor Eva Lindström.
Riksrevisionen menar att polisen måste säkerställa att beslutade åtgärder får genomslag i hela polisorganisationen. Även användandet av civila utredare bör utökas – det kan höja effektiviteten i mängdbrottshanteringen. Polisen bör också utveckla samverkan med Åklagarmyndigheten för att säkra kvaliteten på genomförda brottsutredningar. Regeringen bör överväga att begränsa polisens hantering av ärenden som inte avser brott, till exempel borttappade föremål.
Fakta
Med mängdbrott menas enklare brott som begås i större omfattning. Vanliga mängdbrott är tillgreppsbrott, skadegörelse och misshandel som inte är grov. Också trafikbrott, rattfylleri och ringa narkotikabrott räknas till mängdbrotten. Mängdbrott motsvarar 90 procent av alla ärenden hos polisen."
Utvärdering av
fridskränkningsbrotten
En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning i syfte att identifiera eventuella tolkningsproblem som uppkommit vid tillämpningen, skriver regeringen. Syftet med utvärderingen är också att undersöka om målsättningen med att införa dessa brott har uppnåtts, dvs. att inom ramen för det straffrättsliga förfarandet kunna beakta den utsatta personens hela situation när han eller hon utsatts för en serie i och för sig straffbelagda men ofta var för sig relativt lindriga gärningar.
Utredaren ska särskilt
- undersöka vilka brottstyper som ingått vid utdömt ansvar för fridskränkningsbrott och hur reglerna om preskription påverkat detta,
- undersöka i vilken utsträckning gärningsmannen samtidigt fällts till ansvar för andra brott mot samma målsägande,
- analysera vad som enligt domstolarna krävs för att rekvisiten "upprepad kränkning" samt "ägnade att allvarligt skada personens självkänsla" ska anses uppfyllda, och
- när det gäller grov fridskränkning, undersöka vilken relation gärningsmannen och brottsoffret har eller har haft samt andra omständigheter som utredaren bedömer är relevanta.
Mot bakgrund av resultatet av utvärderingen ska utredaren ta ställning till om det finns behov av förändringar i bestämmelserna om fridskränkningsbrotten och i så fall lämna förslag till författningsändringar.
Utredaren ska också utreda och redovisa sin bedömning av om straffansvaret för egenmäktighet med barn är lämpligt utformat vid gemensam vårdnad. Om utredaren finner att straffansvaret bör ändras ska han eller hon lämna författningsförslag.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2011.
Norge kan
förbjuda tiggeri
I Norge kan tiggeri bli förbjudet. Justitieminister Knut Storberget vill få bort utländska tiggare från gatorna. Människorättsexperten Hanne Sophie Greve har nyligen föreslagit lagstiftning mot att inresande ska få tigga i Norge med motiveringen att det kan bromsa människohandeln, skriver Aftenposten. Flera gånger har det konstaterats fall där människor förts till rika västländer där de tvingats tigga medan organiserade ligor tagit hand om förtjänsterna. Enligt justitieministern kan ett generellt förbud mot tiggeri införas i landet som motmedel.
Vi vill jobba
allt längre
Vi vill jobba allt längre visar en färsk rapport från Pensionsmyndigheten. Intresset för att ta ut tidig pension minskar stadigt i Sverige. 2009 var genomsnittsåldern på de som lämnade arbetsmarknaden av åldersskäl 63.2 år. Det är den högsta genomsnittliga utträdesåldern som uppmätts sedan början av 1980-talet. Medelåldern får att ta ut ålderspension var 64.6 år.
Brandmän har
det stressigast
Stressen är värst på brandstationen. Musikinstrumentsreparatörer har det lugnast av alla på jobbet. Den amerikanska hemsidan careercast.com har listat de mest stressutsatta yrkena i USA. De fem stressigaste yrkena där är1. Brandmän
2. Företagsledare
3. Taxichaufförer
4. Kirurger
5. Poliser
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september