Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-12-10 18:30
Rikspolischefen hade i en skrivelse till polisstyrelsen den 26 november om minskningen av antalet s.k. blås under 2009 värmt upp ledamöterna. Skrivelsen slutade:
”Rikspolisstyrelsen förutsätter att Polismyndigheten i Stockholms län i sin verksamhetsplanering inför 2010 beaktar att antalet positiva alkoholutandningsprov och antalet ärenden rörande rattfylleri under påverkan av narkotika minskat markant under 2009 jämfört med 2008 samtidigt som resultatet i relation till det totala antalet alkoholutandningsprov var relativt oförändrat.”
I debatten inför förekom en del bra och mindre bra argument. Vi hörde bl.a. att
”nu kommer nio Stockholmare att dö tack vare majoritetens förslag”
”polisen ska inte jaga fortkörare i onödan utan ägna sig åt värre brottslighet”
Med röstsiffrorna 8-6, en reservation och två särskilda uttalanden, fastställdes att vi ska göra minst 229 350 alkoholutandningskontroller (LAU) i trafiken, men med en oförändrad nivå på antalet rapporterade alkohol- (4 600) och drogpåverkade (2 000).
Övriga tre förändringar rörde tiden för oss att besöka dem som haft inbrott i bostad (inom 24 timmar) och kortare genomsnittstid för att besvara inkommande samtal på 112 (15 sek), samt en ökad mängd narkotikabrott som ska uppdagas (20 500) och därav 1 850 s.k. överlåtelsebrott.
Tyvärr är ca 80 % av alla samtal på 112 inte relevanta och blir det så nu att operatören på OLKC inte hinner prata med avrapporterande polispatruller för att de måsta svara på nya inkommande samtal? Blir konsekvensen även färre trafikpoliser och fler narkotikaspanare?
Peter Frisell
Vice ordförande i polisfacket i Stockholms län
BLÅLJUS KOMMENTAR: En oinvigd läsare kan få intrycket
att polisen i Stockholms län prioriterar ner påverkansbrotten i trafiken. Det är helt tvärtom. Man tror bara lite mer på problemorienterade insatser snarare än på massblås på genomfartsleder (bilden) under tisdagsförmiddagar. Så här skrev Blåljus 16 juli 2009:
Polisen i Stockholms län har tagit fram en arbetsmetod som blåser hål på de massblås i syfte att nå statistik som beordrats av Rikspolisstyrelsen och som kritiserats hårt av poliserna och polisfacket. Metoden bygger på att profilera vem som kör rattfull och var denne begår sitt brott. Profilerna har tagits fram i ett samarbete mellan poliser och rättssociologer inom myndigheten. För poliserna blir det meningsfullare och mera professionellt än massblåsen som syftar mer till att visa att arbete pågår än till att fånga rattfyllon. Läs vad myndigheten skriver om detta på sin hemsida:
En generell profilering av den som kör onykter i City finns nu framtagen. Helgnätterna är han ofta en yngre man och i rusningstrafiken är han ofta en medelålders man, på väg hem i tjänstebilen efter jobbet.
Fredrik Ström har en bakgrund som polis på ordningen. Idén till att göra trafikkontrollerna annorlunda kom när han och en kollega satt och gnällde i radiobilen.
– Vi hävde ur oss vårt ogillande över mängdblås, det kändes helt enkelt varken som en meningsfull eller utvecklande arbetsuppgift, säger Fredrik Ström.
Cecilie Nergaard Langeby, rättssociolog, på kriminalunderrättelsetjänsten (KUTen) i City polismästardistrikt, hade i sitt arbete varit inne på liknande tankegångar efter att ha studera forskning och statistik.
– Det var ju tydligt i statistiken att det är på helger, nätter och kvällar som det sker flest alkoholrelaterade olyckor. Vi gjorde många blås på förmiddagar och jobbade därmed inte när det sker brott, säger Cecilie Nergaard Langeby.
Fredrik Ström och Cecilie Nergaard Langeby slog därför i början av året sina huvuden ihop i en spontan tvärgrupp. Målet var att ta fram underlag för en kvalitativ trafikinsats mot rattfylleri. De ville både hitta ett sätt att arbeta som gav resultat och som fick fast rattfyllerister.
Underlaget till pilotinsatsen var nationell och internationell forskning, analysrapporter om rattfylleri och nationell statistik rörande trafikolyckor och rattfylleri i Sverige. Även statistik rörande trafikolyckor och rattfylleri i Stockholms län och City polismästardistrikt ingick i underlaget. Ett bra underlag var också de mängdblås som utförts under en rad år de gav en
bra grund i arbetet och statistiken på vem som kör rattfull. Några grupper kunde urskiljas: De som kör rattfulla är ofta medelålders män mellan 30 till 60 år som kör i anknytning till jobbet. Det vill säga de är bakfulla, har druckit på eller efter jobbet. De kör oftast rattonyktra på tidiga morgnar, eller på eftermiddagarna på väg hem efter jobbet.
– På kvällar och helger handlar det oftast om unga män. Dessutom har alkoholismen bland kvinnor ökat med 50 procent de senaste fem åren vilket gör medelålders kvinnor till en intressant grupp, säger Cecilie Nergaard Langeby.
Underlaget de tog fram var sedan grund till en pilotinsats som gjordes 13 februari klockan 18 till 03. Tre patruller deltog och de genomförde kontrollerna från city ut till Lidingö, på grund av att det varit en del alkoholrelaterade trafikolyckor på ön under de senaste åren.
En generell profil att titta efter.
Arbetsmetoden innebar att vara selektiv och att bara titta efter en viss grupp av bilförare.
– Vi erbjöd utifrån statistik och forskning en profil att titta efter. Det innebär att vi säger ” att vid denna tid och plats ska du titta efter just den här profilen”, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Vi erbjuder ett förslag men det ger samtidigt ett utrymme för dem som jobbar att tänka själva, säger Fredrik Ström.
De ville också ta reda vilken typ av bilar det var där föraren körde rattfull.
– Vi visste inget om detta i början men i efterhand har vi sett att det kan vara dyra, fina bilar precis som mer slitna bilar. Vi har också sett att många av bilarna är tjänstefordon, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Jag trodde inte på det först eftersom jag, av olika anledningar, tittat mera efter dem som kört rishögar, säger Fredrik Ström.
Pilotinsatsen blev lyckad. Alla tre patruller ute tog rattfyllor – trots att ”bara” 60 bilar stannades.
– Arbetssättet blir mer som i annan polisverksamhet där man jobbar riktat mot dem som begår en brottslig handling och inte mot alla, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Intressant var också att den upplevda synligheten blev större eftersom de tre patrullerna flyttade sig regelbundet. Upplevelsen hos dem som kontrollerades blev att det var poliser överallt. Det ger en förebyggande effekt också – som finns kvar en till två månader efter insatsen, säger hon.
Arbetssättet ger nya möjligheter och kunskapen om det egna distriktet är avgörande. De lokala poliserna har kunskapen och får på detta sätt möjlighet att använda den kunskap de har som poliser, säger Fredrik Ström.
Informationen runt hur man kan arbeta med en riktad kvalitativ insats finns på KUT-info City och flera har provat underlaget. Informationen och arbetssättet har kontinuerligt utvecklats sedan februari.
– Det sker ett utvecklingsarbete hela tiden och vi på KUTen måste ha återkoppling för att kunna utveckla arbetsmetoderna, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Det känns kul att göra något för dem som jobbar därute. I radiobilen saknar man ibland verktyg. Vi kan ha jättebra, strategiska mål men hur gör vi med det ute i radiobilarna? säger Fredrik Ström.
Nyheten kom från Polismyndigheten i Stockholms län
458 700 eller
229 350 LAU 2010?
Polisstyrelsen tar
ton mot högsta chefen
De kryptiska siffrorna ovan upptog störst tid vid polisstyrelsens sammanträde under måndagen den 7 dec. Lokal för sammanträdet var Stockholms stadshus, vilket var en symbol i sig, nu när polisstyrelsen skulle lägga fast verksamhetsplan och budget för 2010. Majoriteten hade redan veckan innan vid en presskonferens berättat att de skulle förändra myndighetens förslag till VPB 2010 på fyra punkter.
Rikspolischefen hade i en skrivelse till polisstyrelsen den 26 november om minskningen av antalet s.k. blås under 2009 värmt upp ledamöterna. Skrivelsen slutade:
”Rikspolisstyrelsen förutsätter att Polismyndigheten i Stockholms län i sin verksamhetsplanering inför 2010 beaktar att antalet positiva alkoholutandningsprov och antalet ärenden rörande rattfylleri under påverkan av narkotika minskat markant under 2009 jämfört med 2008 samtidigt som resultatet i relation till det totala antalet alkoholutandningsprov var relativt oförändrat.”
I debatten inför förekom en del bra och mindre bra argument. Vi hörde bl.a. att
”nu kommer nio Stockholmare att dö tack vare majoritetens förslag”
”polisen ska inte jaga fortkörare i onödan utan ägna sig åt värre brottslighet”
Med röstsiffrorna 8-6, en reservation och två särskilda uttalanden, fastställdes att vi ska göra minst 229 350 alkoholutandningskontroller (LAU) i trafiken, men med en oförändrad nivå på antalet rapporterade alkohol- (4 600) och drogpåverkade (2 000).
Färre trafikpoliser och fler narkotikaspanare?
Övriga tre förändringar rörde tiden för oss att besöka dem som haft inbrott i bostad (inom 24 timmar) och kortare genomsnittstid för att besvara inkommande samtal på 112 (15 sek), samt en ökad mängd narkotikabrott som ska uppdagas (20 500) och därav 1 850 s.k. överlåtelsebrott.
Tyvärr är ca 80 % av alla samtal på 112 inte relevanta och blir det så nu att operatören på OLKC inte hinner prata med avrapporterande polispatruller för att de måsta svara på nya inkommande samtal? Blir konsekvensen även färre trafikpoliser och fler narkotikaspanare?
Peter Frisell
Vice ordförande i polisfacket i Stockholms län
BLÅLJUS KOMMENTAR: En oinvigd läsare kan få intrycket
att polisen i Stockholms län prioriterar ner påverkansbrotten i trafiken. Det är helt tvärtom. Man tror bara lite mer på problemorienterade insatser snarare än på massblås på genomfartsleder (bilden) under tisdagsförmiddagar. Så här skrev Blåljus 16 juli 2009:Rättssociologer
och poliser
slår mot rattfulla
Polisen i Stockholms län har tagit fram en arbetsmetod som blåser hål på de massblås i syfte att nå statistik som beordrats av Rikspolisstyrelsen och som kritiserats hårt av poliserna och polisfacket. Metoden bygger på att profilera vem som kör rattfull och var denne begår sitt brott. Profilerna har tagits fram i ett samarbete mellan poliser och rättssociologer inom myndigheten. För poliserna blir det meningsfullare och mera professionellt än massblåsen som syftar mer till att visa att arbete pågår än till att fånga rattfyllon. Läs vad myndigheten skriver om detta på sin hemsida:
Profilerad: Den potentielle rattonyktre
En generell profilering av den som kör onykter i City finns nu framtagen. Helgnätterna är han ofta en yngre man och i rusningstrafiken är han ofta en medelålders man, på väg hem i tjänstebilen efter jobbet.
Fredrik Ström har en bakgrund som polis på ordningen. Idén till att göra trafikkontrollerna annorlunda kom när han och en kollega satt och gnällde i radiobilen.
– Vi hävde ur oss vårt ogillande över mängdblås, det kändes helt enkelt varken som en meningsfull eller utvecklande arbetsuppgift, säger Fredrik Ström.
Jobbade inte mot brott
Cecilie Nergaard Langeby, rättssociolog, på kriminalunderrättelsetjänsten (KUTen) i City polismästardistrikt, hade i sitt arbete varit inne på liknande tankegångar efter att ha studera forskning och statistik.
– Det var ju tydligt i statistiken att det är på helger, nätter och kvällar som det sker flest alkoholrelaterade olyckor. Vi gjorde många blås på förmiddagar och jobbade därmed inte när det sker brott, säger Cecilie Nergaard Langeby.
Fredrik Ström och Cecilie Nergaard Langeby slog därför i början av året sina huvuden ihop i en spontan tvärgrupp. Målet var att ta fram underlag för en kvalitativ trafikinsats mot rattfylleri. De ville både hitta ett sätt att arbeta som gav resultat och som fick fast rattfyllerister.
Männen dominerar kraftigt
Underlaget till pilotinsatsen var nationell och internationell forskning, analysrapporter om rattfylleri och nationell statistik rörande trafikolyckor och rattfylleri i Sverige. Även statistik rörande trafikolyckor och rattfylleri i Stockholms län och City polismästardistrikt ingick i underlaget. Ett bra underlag var också de mängdblås som utförts under en rad år de gav en
bra grund i arbetet och statistiken på vem som kör rattfull. Några grupper kunde urskiljas: De som kör rattfulla är ofta medelålders män mellan 30 till 60 år som kör i anknytning till jobbet. Det vill säga de är bakfulla, har druckit på eller efter jobbet. De kör oftast rattonyktra på tidiga morgnar, eller på eftermiddagarna på väg hem efter jobbet.– På kvällar och helger handlar det oftast om unga män. Dessutom har alkoholismen bland kvinnor ökat med 50 procent de senaste fem åren vilket gör medelålders kvinnor till en intressant grupp, säger Cecilie Nergaard Langeby.
Underlaget de tog fram var sedan grund till en pilotinsats som gjordes 13 februari klockan 18 till 03. Tre patruller deltog och de genomförde kontrollerna från city ut till Lidingö, på grund av att det varit en del alkoholrelaterade trafikolyckor på ön under de senaste åren.
En generell profil att titta efter.
Tid och plats att söka
Arbetsmetoden innebar att vara selektiv och att bara titta efter en viss grupp av bilförare.
– Vi erbjöd utifrån statistik och forskning en profil att titta efter. Det innebär att vi säger ” att vid denna tid och plats ska du titta efter just den här profilen”, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Vi erbjuder ett förslag men det ger samtidigt ett utrymme för dem som jobbar att tänka själva, säger Fredrik Ström.
De ville också ta reda vilken typ av bilar det var där föraren körde rattfull.
– Vi visste inget om detta i början men i efterhand har vi sett att det kan vara dyra, fina bilar precis som mer slitna bilar. Vi har också sett att många av bilarna är tjänstefordon, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Jag trodde inte på det först eftersom jag, av olika anledningar, tittat mera efter dem som kört rishögar, säger Fredrik Ström.
Det blev en lyckad pilotinsats
Pilotinsatsen blev lyckad. Alla tre patruller ute tog rattfyllor – trots att ”bara” 60 bilar stannades.
– Arbetssättet blir mer som i annan polisverksamhet där man jobbar riktat mot dem som begår en brottslig handling och inte mot alla, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Intressant var också att den upplevda synligheten blev större eftersom de tre patrullerna flyttade sig regelbundet. Upplevelsen hos dem som kontrollerades blev att det var poliser överallt. Det ger en förebyggande effekt också – som finns kvar en till två månader efter insatsen, säger hon.
Den lokala kunskapen används
Arbetssättet ger nya möjligheter och kunskapen om det egna distriktet är avgörande. De lokala poliserna har kunskapen och får på detta sätt möjlighet att använda den kunskap de har som poliser, säger Fredrik Ström.
Informationen runt hur man kan arbeta med en riktad kvalitativ insats finns på KUT-info City och flera har provat underlaget. Informationen och arbetssättet har kontinuerligt utvecklats sedan februari.
– Det sker ett utvecklingsarbete hela tiden och vi på KUTen måste ha återkoppling för att kunna utveckla arbetsmetoderna, säger Cecilie Nergaard Langeby.
– Det känns kul att göra något för dem som jobbar därute. I radiobilen saknar man ibland verktyg. Vi kan ha jättebra, strategiska mål men hur gör vi med det ute i radiobilarna? säger Fredrik Ström.
Nyheten kom från Polismyndigheten i Stockholms län
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september