Publicerat 2010-11-11 20:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Lagring av trafikuppgifter

för brottsbekämpning

Regeringen har torsdagen den 11 nov beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag om genomförande av det EU-direktiv som antogs i mars 2006 som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att se till att trafik- och lokaliseringsuppgifter samt uppgifter om abonnemang eller användare lagras. Skyldigheten avser leverantörer av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät.

De uppgifter som ska lagras enligt direktivet svarar - enkelt uttryckt - på frågorna vem kommunicerade med vem, när skedde det, var befann sig de som kommunicerade och vilken typ av kommunikation användes. Uppgifterna får däremot inte avslöja innehållet i kommunikationen.

Utredning av brott

Förslaget syftar till att säkerställa att uppgifterna finns tillgängliga för avslöjande, utredning och åtal av brott. De uppgifter som lagras med stöd av direktivet föreslås få användas endast av de brottsbekämpande myndigheterna.

Vid genomförandet av direktivet har det varit viktigt för regeringen att skyddet för den personliga integriteten får stort utrymme. En av de viktigaste frågorna när det gäller integritetsskyddet är hur länge uppgifterna lagras. Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att välja en lagringstid som är minst sex månader och högst två år. Trafikuppgiftsutredningen föreslog en lagringstid om ett år. Regeringen föreslår dock, med hänsyn till integritetsskyddet, att lagringstiden ska vara den kortast möjliga, dvs. sex månader. Regeringen har av samma skäl föreslagit att mer av regleringen bör ske i lag än vad utredningen föreslog. Därigenom ökar riksdagens kontroll.

Förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2011.

Svenskt polisarbete

försvåras avsevärt idag

Det är helt avgörande att data om telefonsamtal och internettrafik lagras och kan användas i jakten på kriminella, anser polisen. Det svenska polisarbetet försvåras avsevärt av att Sverige inte har infört datalagringsdirektivet, menar Anders Ahlqvist på Rikskriminalen i en lång intervju i DN.

En av tre

vill jobba

efter 65 år

Var tredje 61–65-åring planerar för att fortsätta jobba efter 65 års ålder, visar en ny undersökning. För fjärde året i rad har TNG, som inriktar sig på de yngsta och de äldsta i arbetslivet, låtit Novus opinion mäta arbetsviljan hos 50-plussarna. Den är som vanligt god. Arbetet fortsätter att vara viktigt eller väldigt viktigt för en överväldigande majoritet av de yrkesverksamma seniorerna, 91 procent, framgår det av en artikel på DN Ekonomi. Försmädligt att tänka på att vi bytt till oss tidig pension mot ATA/Polis.

Polisen lägger ned

grupp som löst inbrott

Polisen i Stockholms län lägger ned den kommission som framgångsrikt arbetat mot bostadsinbrott, skriver DN i en artikel.

- Hitresta inbrottsligor är extremt välorganiserade, verkar i hela Europa och känner inga gränser, säger Per Wedsmark, chef för gruppen och en av dem som samlat underrättelseinformation och hållit kontakten med Europol och polismyndigheterna i Norge och Danmark till DN.

Polisen ska

lära sig köra bil

När larmet går är det lätt att polisen trampar gasen i botten, utan att tänka på riskerna, påstår forskare och skadereglerare.  Hittills i år har ett 30-tal polisbilar blivit totalkvaddade.

– Det är som en rysk roulette, där frågan är vem som kommer att skadas där ute på vägen, säger docent Jörgen Lundälv vid Umeå universitet som har studerat 323 polisaspiranters trafikkunskaper och attityder till att köra polisbil. Han anser att många är beredda att ta alltför stora risker. - De har sämre körutbildning, säger Per Nilsson, skadereglerare på den statliga myndigheten Kammarkollegiet, som ersätter skador på och av tjänstefordon, i en intervju med TT.

Mediebilder

försvårar

mordutredning

Åklagare Solveig Wollstad berättade nyligen på en pressträff, att utredningen runt mannen som frihetsberövats i Malmö misstänkt för skjutningar där kommer ta längre tid än 14 dagar. Hon sade också att yppandeförbudet är starkt.

– Det är fortfarande många personer ska höras, sade hon.

Åklagaren fick flera frågor om bildpubliceringen av den misstänkte. Börje Sjöholm, operativ chef för länskriminalen i Malmö län, var kritisk till att mannens bild redan har publicerats i tidningar och på nätet.

– Det kan göra våra fotokonfrontationer näst intill meningslösa, sade han.

Vittneskonfrontationer

svåra i modern tid

De som utreder det uppmärksammade mordet och mordförsöken i Malmö har ovan kritiserat att den misstänkte 38-åringens namn och bild har publicerats i stora tidningar. Peter Wittboldt, som utbildar poliser i bland annat just detta, menar att snabba bildpubliceringar i massmedier och på internet kan göra viktiga vittneskonfrontationer meningslösa. Peter berättar om det i en lång intervju i DN. Han undervisar i det brottsutredande uppdraget på Polishögskolan.

Det kan vara hälsosamt att minnas att ett åtal mot en man misstänkt för mordet på Olof Palme ledde till frikännande till stor del beroende på att Lisbeth Palme fått se en bild på den misstänkte före konfrontationen där hon skulle peka ut denne. Utpekandet bedömdes av den orsaken som nästan utan värde.