Publicerat 2010-06-10 21:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:

Drogsituationen 2008 – 2009

i Sverige ges i en lägesbild i en rapport från Rikskriminalpolisen och Tullverket.

Pajkastning

i Polisstyrelsen

Det moderata stadsborgarrådet Kristina Alvendal ifrågasätts som ordförande för polisstyrelsen i Stockholms län. I ett brev till justitieminister Beatrice Ask anklagar socialdemokraterna Carin Jämtin och Thomas Bodström henne för att ha överskridit sina befogenheter i diskussionen om Ungdomens hus i Fittja. Det tycks handla om att hon använt Polisstyrelsens brevpapper i en skrivelse till kommunstyrelsen i Botkyrka angående våldsamma händelser i Ungdomens hus i Fittja. Carin Jämtin och Thomas Bodström anklagar nu Kristina Alvendal för att ha skickat brevet i polismyndighetens namn ”utan att vare sig förankra det med myndigheten eller med styrelsen”, berättar dn.se i en artikel där mycket pajer kastas hit och dit.

Enskilda våldtäkter

kostar miljoner

Kan ångesten hos ett våldtäktsoffer mätas i kronor? Knappast. Men för att övertyga politiker och andra beslutsfattare om betydelsen av förebyggande arbete har Nationellt centrum för kvinnofrid gjort ett försök, som beskrivs utförligt i en artikel på dn.se.

Fler brott

bedöms

som våldtäkt

Våldtäktsbegreppet har vidgats, fler brott bedöms som våldtäkter. Det visar Petter Asp, professor i straffrätt, i antologin ”Sju perspektiv på våldtäkt”. Paradoxalt nog kan det här betyda att en mindre andel av gärningsmännen fälls, skriver dn.se i en artikel.

3 av 4 poliser

kritiska till

”pinnjakten”

3 av 4 poliser anser inte att polisens mätmetoder, den så kallade pinnjakten, är ett bra sätt att mäta polisens effektivitet. Var tredje polis menar också att det finns en uppenbar risk att mer komplicerade brott prioriteras ner för att statistiken ska se bättre ut. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet låtit göra.
En liknande undersökning genomfördes av Polisförbundet 2008 och trots att pinnjakten har kritiserats flitigt så har utvecklingen av mätmetoder inte förändrats i den utsträckning som är nödvändigt.

Om undersökningen

• 16 procent av Polisförbundets medlemmar anser att ”pinnjakten” är ett bra sätt öka effektiviteten inom polisen, 75 procent anser inte det, medan 9 procent är osäkra.

• 31 procent av poliserna anser att ”pinnjakten” medför en stor risk att poliser, för att nå upp till uppsatta mål, hellre tar enklare ärenden (som snatteri) än mer komplicerade ärenden och 58 procent anser att ”pinnjakten” medför en stor risk att poliser, vid trafikkontroller, ställer sig på stora vägar mitt i rusningstid istället för att ställa sig på mindre vägar för att nå upp till uppsatta mål.

• 12 procent av poliserna anser att arbetsgivaren bör använda resultaten av ”pinnjakten” som underlag för lönesättning (under förutsättning att systemet med ”pinnjakten” överhuvudtaget används).

• 23 procent av poliserna känner till att deras arbetsgivare använt resultaten av ”pinnjakten” som underlag för lönesättningen på deras arbetsplats.

Mutbrott

ska göras mer

lättbegripliga

De nuvarande bestämmelserna i brottsbalken om mutbrott är fördelade på tre paragrafer som finns i var sitt kapitel i brottsbalken. Bestämmelserna har med rätta kritiserats för att vara svårbegripliga.

Utredningen lämnar nu förslag till ändringar som innebär att bestämmelserna om mutbrott ordnas i fem paragrafer, som alla ska finnas i ett enda kapitel i brottsbalken, nämligen 10 kap. som föreslås få rubriken Om förskingring, annan trolöshet och mutbrott. I kapitlets 5 § behandlas trolöshet mot huvudman, i 5 a § givande av muta, i 5 b § tagande av muta, i 5 c § grovt givande och tagande av muta samt i 5 d § vårdslös finansiering av muta. Dessutom innehåller betänkandet förslag till Svensk kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet. Koden utgör en del av näringslivets självreglering.

Förslagen syftar till att åstadkomma en modern, ändamålsenlig och lättillgänglig reglering av mutbrotten med tydligare gränser för vad som är straffbart.

Genom den föreslagna, samlade regleringen i brottsbalken i kombination med den föreslagna koden kommer företag och enskilda liksom brottsbekämpande myndigheter att få klarare besked om vad som utgör tillåten och otillåten påverkan på myndighetsutövning och offentlig upphandling. Genom koden får företagen också riktlinjer för vad som är godtagbart respektive förkastligt när det gäller förmåner som företagen lämnar i syfte att främja sin affärsverksamhet.

Frågan tas även upp på DN Debatt.

Rätt att ta

lagliga droger

i beslag

Regeringen skärper kampen mot alla droger som ännu inte är narkotikaklassade. Nu ska polisen och tullen få rätt att omhänderta droger som inte hunnit få status som olagliga, uppger TT i en utförlig artikel.