Publicerat 2012-09-20 17:00

"Samhället ska reagera

mot brottslighet

och dess orsaker"

"I ett samhälle som håller ihop ska alla känna sig trygga i sin vardag. Kriminalitet och våld skapar otrygghet och mänskligt lidande. Otrygga människor kan inte delta fullt ut i samhället. Den allt mer välorganiserade, gränsöverskridande och grova brottsligheten hotar allt för många svenskars frihet, inte minst de ekonomiskt utsatta och dem med utrikes bakgrund. Det kan aldrig accepteras. Samhället ska reagera med tydliga och effektiva åtgärder mot brottslighet och dess orsaker. Det ska finnas en tillgänglig och synlig polis i hela landet.

Regeringen har sedan 2006 genomfört den största satsningen på rättsväsendet i modern tid i syfte att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Med 2 500 fler poliser, skärpta straff och ett stärkt brottsofferperspektiv har vi satt människors trygghet i centrum. Men mer behöver göras. Otryggheten är fortfarande för stor och för få brott klaras upp.

Vi väntar oss väsentligt bättre resultat

Därför satsar regeringen nästa år ytterligare 1,5 miljarder kronor på rättsväsendet. Därmed blir rättsväsendets anslag drygt 10 miljarder kronor högre än 2006. Det är en mycket stor ökning av rättsväsendets kapacitet och vi förväntar oss väsentligt förbättrade resultat.

Vi vill också gå vidare och skärpa straffen för upprepad misshandel, hot mot närstående, och sexualbrott. Vi ser även över behov och möjligheter att skärpa straffen för bostadsinbrott och organiserad brottslighet.

Ett jämställt samhälle

Insatser mot unga som begår brott ska vara tidiga och tydliga. Missbruk och andra riskfaktorer ska förebyggas. Rättsväsendet måste bli mer effektivt i alla sina delar.

Ett sammanhållet samhälle är också ett jämställt samhälle. Ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar att utvecklas och växa som individer. Ett samhälle där kvinnor, systrar, döttrar och mödrar har samma makt att forma samhället och sina egna liv som män, bröder, söner och fäder.

En bit kvar till det samhället

Det samhället har vi dessvärre en bit kvar till. Världens mest jämställda land är fortfarande för ojämställt. Kvinnor diskrimineras, utsätts för våld, har lägre lön, gör mer obetalt hemarbete och har sämre karriärmöjligheter. Det kan vi inte acceptera. Därför måste arbetet för ökad jämställdhet oförtrutet gå vidare. Insatser för en jämnare fördelning av makt och inflytande, för större ekonomisk jämställdhet och för att förebygga mäns våld mot kvinnor är fortsatt prioriterade."

Polisförbundet kommenterar

budgetpropositionen för 2013:

"OMPLACERINGAR VIKTIG FRÅGA

VAD BLEV AV UTBILDNINGSREFORMEN?"

I budgetpropositionen för 2013 presenterar regeringen ökade anslag till rättsväsendet. Regeringen föreslår även att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015.

Svårt undvika minskad produktivitet

– Att regeringen gör satsningar på rättsväsendet är bra. Men samtidigt som Polisen går in i den största omorganisationen på 60 år förväntar sig regeringen väsentligt förbättrade verksamhetsresultat. Det är inte realistiskt, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Både Polisorganisationskommittén och vissa remissinstanser har konstaterat att det är svårt att undvika en minskad produktivitet i samband med en så omfattande organisationsförändring.

Oro för omplacering

– Omorganisationen påverkar medlemmarna redan nu. Bland annat finns det en oro för att man ska bli omplacerad geografiskt. Det är en av Polisförbundets viktigaste frågor att bevaka i samband med omorganisationen, säger Lena Nitz.

Regeringen har insett att omorganisationen kommer att föra med sig stora omställningskostnader. Man menar att man har tagit hänsyn till detta. Genomförandet inklusive omställningskostnader skulle kosta 230 miljoner. I budgetpropositionen sägs inte hur stort beloppet är och om pengar öronmärkts.


Viktigt göra rätt från början

– Redan tidigare tyckte vi att 230 miljoner var lågt räknat. Nu förväntar sig regeringen att polisens resultat ska bli mycket bättre samtidigt som omorganisationen ska genomföras. Det går inte ihop, säger Lena Nitz.


Hon hävdar att resultatet av sammanslagningen av 21 polismyndigheter till en är beroende av att man gör rätt från början och att Polisförbundet får vara med och ha inflytande på processen.

Ingen riktig högskoleutbildning

I propositionen tas en tänkt akademisk utbildning för poliser inte upp. Enligt tidigare besked skulle ett beslut fattas någon gång under året. Att det inte är med i budgeten tolkar Lena Nitz så att det rör sig om en mindre  förändring av utbildningen.


– Regeringen säger sig satsa på rättsväsendet och polisen. Men fortfarande får vi ingen riktig högskoleutbildning för poliser, säger Lena Nitz.




Justitiedepartementets presentation
av budgetförslaget för rättsväsendet

Hela budgetförslaget för rättsväsendet i PDF