Publicerat 2016-04-24 11:10

Vill vi veta om extremisterna?

När forskare eller kriminologer talar om vilka strömningar som rör sig i olika extremistkretsar i Sverige, blir svaret ofta att vi inte vet riktigt hur problemet ser ut, det skulle behövas mer forskning. Den nationella samordnaren mot extremism, Mona Sahlin har kritiserat att kommuner inte tar probemet på allvar och har för dålig koll.

Åtskilliga personer som bott i Sverige har gripits misstänkta för terrorism av polis eller säkerhetstjänster utomlands, det är oklart om SÄPO haft pejling på deras aktiviteter. I Sverige har det också förekommit att personer gripits, främst sedan extremister lagt ut filmer som angivit dem själva. Annars är det mer ovanligt, även om det inte måste innebära att SÄPO inte har någon illavarslande information.

Nu har den reguljära polisen på åtminstone en plats i Sverige tagit tag i kartläggningen av extrema krafter. Det är polisen i Borås som funnit att det bor nästan 100 personer med knytning till olika former av extremism i deras område. Värt att nämna är, att Borås har en befolkning på 100 000 personer. I Sverige bor det som bekant 10 miljoner människor.

Nu skulle man kunna gissat att kriminologer och andra som är emot extremism skulle hoppa jämnfota och kräva att fler polisområden följde Borås exempel. Men, nej, en av Sveriges främsta kriminologer menar att kartläggningen tangerar åsiktsregistrering och att en repressiv hållning mot extremism kan förstärka radikaliseringsprocessen. Även Mona Sahlin ser faran med repression, men påpekar att det är lika illa att inte göra något.



Blåljus ser förundrat på debatten och minns devisen från spaningsroteln på Söder:
"Utan spaning ingen aning". Och varken Sverige eller svensk polis har råd att vara aningslösa. Man kan ju fråga sig om vi ska låtsas som om det vi inte känner till inte heller existerar. Det kan ju funka ett tag. Tills det smäller. I Sverige.

Tommy Hansson