Publicerat 2014-11-07 13:20

Vapenhot ingen kränkning för poliser?

Poliser i Skåne hotades med skjutvapen och bomber

Men Tingsrätten tyckte inte att det var en kränkning. För att det var poliser som hotades. Det kan inte ha varit en överaskning för poliserna att de riskerade att utsättas för skottlossning, därför kan de inte anses ha blivit kränkta av hoten menade Tingsrätten. Huvudskyddsombudet i Skåne, Fredrik Brokopp reagerade mot synsättet i domen och skrev en insändare till Helsingborgs Dagblad:

Den 3 oktober meddelade Tingsrätten i Helsingborg sin dom i ett åtal där 6 poliser var målsägare. En gärningsman dömdes för hot mot tjänsteman, men polisernas yrkande på kränkningsersättning ogillades.

 

Efter ett larm om att beväpnade gärningsmän lämnat en adress strax utanför Helsingborg så stoppade poliserna bilen. När en av kollegorna tittade in i bilen så såg han ett automatvapen i bilen innan den flydde från platsen och ett förföljande längs E6:an norrut startade. Vid några tillfällen stack gärningsmännen ut vapen och riktade dem mot de efterföljande polisbilarna. Under förföljandet tog gärningsmännen kontakt med polisens ledningscentral och berättade om att de hade både skjutvapen och sprängmedel i bilen som de inte tvekade att använda. Flykten fortsatte en bit upp i Halland där gärningsmännen till slut stannade. De riktade då på nytt sina vapen mot de efterföljande poliserna som fick ta skydd vid sidan av motorvägen.

 

I sina förhör i tingsrätten så berättade poliserna om sina upplevelser: ”Jag hade högt adrenalinpåslag och var rädd för mitt liv”, ”Händelsen var chockerande. Jag var rädd för att dö”, ”Jag har aldrig varit med om något liknande. Efter händelsen har jag haft kontakt med psykolog”.

 

Utifrån dessa upplevelser så yrkade kollegorna på kränkningsersättning i Tingsrätten. Det yrkandet ogillades dock helt utav Tingsrätten som i sin dom skrev, ”… vissa yrkesgrupper i praktiken har att räkna med att mötas med angrepp i arbetet och också ha en bättre beredskap för detta. Det krävs därför något mer än normalt för att en allvarlig kränkning ska kunna konstateras.” Vidare så skriver Tingsrätten, ”I detta fall har polismännen i ett tidigt skede, redan innan de kommit till plats, fått information om att fråga var om två misstänkta gärningsmän och att de var beväpnade. Poliserna var också iklädda viss skyddsutrustning när de begav sig mot brottsplatsen…”. Avslutningsvis så skriver Tingsrätten: ”Att det mot den bakgrunden förelegat risk för motstånd i form av potentiell skottlossning kan därför inte kommit som en överraskning för poliserna, vilket de inte heller har gjort gällande.” Resonemang som jag tycker visar på okunskap och dålig respekt för vårt uppdrag.

 

I mitt uppdrag som huvudskyddsombud jobbar jag ständigt med frågor rörande polisers arbetsmiljö. Vi har inte möjligheten att välja bort alla risker och hot. Vi skall hantera beväpnade gärningsmän, att vapnen i det aktuella fallet var repliker är inte möjligt att avgöra i den akuta situationen och vi måste agera och reagera som om de är skarpa.

 

Poliser inte är några övermänniskor. Vi är någons mamma eller pappa, syskon eller barn och de kollegor som utsätts för den här typen av hot återkommer till rädslan att inte få komma hem till sin familj. Vi har ett unikt uppdrag men har alltid rätt att få komma hem till våra nära och kära när våra arbetspass tar slut.

 

Här har 6 av mina kollegor utsatts för en situation som de förmodligen alltid kommer bära med sig. I Tingsrätten får de veta att trots att händelseförloppet varit förhållandevis långvarigt och att vapenhotet tveklöst varit mycket skrämmande för poliserna så föranleder det ingen annan bedömning än att någon kränkningsersättning inte kan utdömas. Pengarna i sig gör ju så klart ingen skillnad, men som en av kollegorna sa till mig efter att han fått domen, ”Tingsrättens bedömning känns som ytterligare en kränkning”.

 

Hur ser rättssystemet på dem man satt att upprätthålla lag och ordning? I min värld är ett angrepp på poliser ett angrepp på hela vårt demokratiska samhälle. Att läsa Tingsrättens bedömning gör mig väldigt illa till mods och frågan som hänger kvar efteråt är:

 

Hur ser man på poliser, är vi okränkbara?

 

Fredrik Brokopp - Huvudskyddsombud, Polisen i nordvästra Skåne

Blåljus kommentar: Bara häromdagen noterade vi på Blåljus hur DN tvingades räkna bort brott begångna av poliser för att kunna bevisa hur usla polisen är att lösa IT-brott. När en polis begår ett IT-brott blir det inte nedlagt. Till det kommer, att när en polis blir dömd för ett brott är det etablerad praxis i Arbetsdomstolen, att anställningskyddet enligt LAS är mindre för en polis än för en annan anställd, DVS att ribban för avskedande är lägre för poliser. Brokopps exempel visar hur domstolar även när poliser är brottsoffer, nästan slår knut på sig själva för att poliserna inte skall behandlas som vilken människa som helst. Tidigare har det dessutom varit så, att brottsoffermyndigheten när en domstol trots allt dömt ut skadestånd kunnat minska det eller låta bli att betala de som en misstänkt inte förmår, med motiveringen att det rört sig om en polis som var skadelidande. Det sistnämnda problemet är dessbättre undanröjt genom en lagändring.

Det vore dock intressant att se media fokusera på den olikhet inför lagen som är en realitet för landets poliser i stället för att klaga över att så få poliser begår verkliga brott att nästan inga poliser döms av den anledningen.

Tommy Hansson