Vad skall polismyndigheten spara på?

Som Blåljus tidigare berättat om har Stockholmspolisen ett stort sparbeting framför sig. Bakgrunden är, att Polisen i sina anslag inte fått kompensation för normala löneökningar. De extra pengar som tillförs Polisen i höstbudgeten, ca 90 miljoner, går till IT-satsningar.

Biträdande länspolismästaren vid  polismyndigheten i Stockholms län, Ulf Johansson, har därför fått i uppdrag att utreda vilka kostnader som det är möjligt att dra ned på. Beslut om vilka områden som drabbas, kommer att tas under vecka 44, men en remiss är redan utsänd till distriktsledningarna. Remissen skall vara inne tisdagen den 22 oktober, och veckan därpå kommer beslut om inledande besparingsåtgärder att tas. I ett senare skede, kommer nya förslag om mer långsiktiga besparingar, beslut om sådana kommer att tas i mitten av december.

Enligt uppdraget skall besparingarna inte innebära uppsägningar, och myndigheten skall ta emot de ca 300 polisaspiranterna som är tilldelade för nästkommande år. En annan viktig förutsättning för besparingarna, är att kärnverksamheten, dvs IG, Närpolisverksamhet, mängdbrottsutredningar, skall fredas från besparingar så långt det är möjligt. Däremot finns en mängd förslag redan framtagna på besparingar, av vilka en del är kostnadsberäknade. Även om alla förslagen genomförs räcker det inte till att täcka underskottet, utan ytterligare besparingar krävs.

Exempel på besparingsförslag: Inte återbesätta civilanställda som slutar, minska semestervikarierna med 25%, minska övertid, minska personal på kommenderingar, tvångssemester, anställningsstopp på vissa specialenheter, som Piketen, Radion, Hundenheten, Trafikenheten, Sjöpolisen, Rytteriet, Nova och all stödverksamhet, samt minska verksamheten vid flera av dessa enheter. Stopp för externa konferenser och utbildningar, minskade centrala utbildningar. Investeringsstopp, minska bilparken. Distribuera Sambanden elektroniskt i stället för per post. Spara på arrestantbevakning. Minska på antalet datorer i samband med nytt datasystem. Skjuta fram lokalprojekt och investeringar.

Alla dessa förslag är värderade i förhållande till besparingseffekt, för innevarande år och för 2014 och vilka effekter det beräknas få för polisverksamheten. Om alla de ovan uppräknade besparingsförslagen skulle genomföras återstår ändå 120 miljoner ytterligare att spara för att få ekonomin i balans innan 1 januari 2015.

Blåljus kommentar: Allt från att poliserna på viktiga polisfunktioner blir färre, till att bemanningen blir lägre, eller att poliser måste utföra sådant som andra gjort tidigare, får tydliga konsekvenser. Poliserna kommer inte att räcka till ens i den utsträckning som vi gör idag. Poliserna kommer att vakta arrestanter, (vilket görs även idag) i större utsträckning, men dessutom kommer poliserna att utföra en mängd andra nödvändiga arbetsuppgifter som idag utförs av civilanställda. Fackligt finns även risken med att när bemanning vid exempelvis kommenderingar minskas, ökar risken för att poliserna kommer i numerärt underläge. Redan idag, har poliser skrivit tillbudsanmälningar på grund av slitna eller dåligt underhållna fordon, den risken ser ut att öka med minskande fordonsparker.

Även om Sambandet kommer att finnas elektroniskt, kommer vi att sakna papperstidningen, som genom åren bidragit till att bygga upp bilden av Stockholmspolisen på ett sätt som bland annat givit priser för bästa personaltidning i Sverige och även fått priser för sina förträffliga bildreportage. Fackligt har vi tidigare haft diskussionen om tidningen POLISENs vara eller inte vara till våra medlemmar, men det är ändå något särskilt med en riktig papperstidning...

Ett annat problem är, att vi skall gå in i den nya organisationen under ett ekonomiskt ok som riskerar att få många i myndigheten att känna sig otillräckliga.

Allt detta kan upplevas vara interna problem för poliserna och polisfacket. Men när poliserna inte räcker till, är det när slutligen alltid allmänheten som drabbas.

Tommy Hansson