Vad politiken vill göra åt poliserna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar 10 000 fler polisanställda till 2024. Någon exakt siffra för hur många poliser de vill ha finns inte, bara att majoriteten ska vara poliser. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) har som svar på en fråga i riksdagen sagt att om fördelningen av de nytillkomna följer samma fördelning som i dag så ”kan det bli 6000 – 7000 poliser”.

Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna) har också gemensamt gått fram med att man vill öka antalet anställda inom Polisen med 10000 till år 2024. På partinivå ser förslagen olika ut. Kristdemokraterna lovar mest: 10 000 fler poliser till 2025 varav hälften ska vara snabbutbildade via en ettårig polisutbildning. Näst högst i Alliansen ligger Moderaterna med ett löfte om 10000 fler polisanställda till 2025 varav 7000 poliser. Övriga Allianspartier ligger lägre med sina löften om just antalet poliser.
Sverigedemokraternas polislöfte är identiskt med Moderaternas, 7000 poliser till 2025.

Polislönerna ska upp

När det gäller polislöner är det både olika summor och olika tidsperspektiv som gäller. Men i Alliansens gemensamma program står bara att de ska göra en särskild lönesatsning riktad mot poliser. Varken summa eller tidsperspektiv framgår. Inom Alliansen är det Liberalerna som lovar mest, 4000 kronor mer i månadslön redan i år. Centerpartiet har lovat 2000 kronor mer i månadslön. Moderaterna lovar 3000 mer i månaden men har inte uttryckt det som att allt ska ut här och nu utan att effekten ska nås över tre år.
Sverigedemokraterna lovar 6000 mer i månaden redan i år.

Socialdemokraterna (liksom Vänsterpartiet och Miljöpartiet) undviker helt att tala lönesummor och vill inte heller tala om riktade lönesatsningar. Morgan Johansson är trots det tydlig med att han vill att polislönerna ska höjas och säger att regeringen kommer att skjuta till de pengar som krävs för att polislönerna ska fortsätta att öka mer än för andra yrkesgrupper. Han har också sagt att medellönen för en polis ska ligga högre än den statliga medellönen, men när det målet ska nås är oklart. 2017 låg medellönen för poliser 4400 kronor under den statliga medellönen, enligt SCB:s statistik för icke-chefer.

Polisutbildningen splittrar

När det gäller polisutbildningen vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att den utvecklas så att den leder till en akademisk examen. Centerpartiet har ett kongressbeslut på samma sak, men partiledningen har valt att tillsammans med övriga Allianspartier göra tummen ner för förslaget.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centern och Sverigedemokraterna anser att utbildningen bör vara den samma för alla poliser. Moderaterna och Kristdemokraterna har kommit med olika utspel om att dela upp utbildningen så att poliser i yttre verksamhet kan utbildas snabbare än i dag. Moderaterna vill att polisutbildningen ska utredas – igen. Även Liberalerna vill utreda om utbildningen ska delas upp i två spår, en för ingripande –och en för utredande poliser.

På en rak fråga om polisforskningen bör stärkas svarar alla partier utom Sverigedemokraterna ja. Men vad partierna menar med stärkt polisforskning skiljer sig åt. Kristdemokraterna har exempelvis lagt fram ett förslag om ett polisforskningsinstitut, vilket även Polisförbundet har gjort. Medan Moderaterna (som svarat ”ja” på frågan om de är för en stärkt polisforskning) inte ens använder ordet polisforskning utan uttrycker sig i termer av analys och utvärdering."

Information från Polisförbundet.

Blåljus kommentar: Frågorna skulle så klart kunna ha ställts annorlunda och då gett andra svar. Exempelvis kunde frågan om högre polislöner ha formulerats som en fråga om krontalssatta ökningar, eller polislönelyft enligt lärarmodellen. (fast med fackligt inflytande).

"Högre löner för poliser", är ju ett mantra som vår arbetsgivare också står bakom, med känt resultat.

Till det kommer alla andra frågor som påverkar poliserna. Straffsatser, domstolspraxis, frihetsberövanden och reaktioner på brott mot poliser, eller skadestånd till utsatta poliser exempelvis. Vi inser att en heltäckande tabell skulle bli väldigt lång, och visst är det även intressant att notera vad som gjorts eller är på gång under denna mandatperiod jämfört med de två tidigare.

Till sist: Det är en hel del som förenar de olika partierna trots allt, numer, det behövs fler poliser. Tänk om de, som Lena Nitz önskat sedan länge kunde göra upp om en långsiktig polispolitik som kunde skrinlägga frågan och ge medborgarna en trygghet på riktigt. På den ena sidan, kunde politikerna inse att polisjobbet i yttre tjänst, är det allra mest utsatta, farliga och krävande. Mot bakgrund av att poliser i den verksamheten aldrig får göra fel, är det en absurd tanke att just de poliserna skulle få en avkortad utbildning. Å den andra sidan, när man säger att polislönerna ska höjas, vore det inte svårt att sätta en siffra på den genomsnittliga höjningen (och ett årtal).

Tills det sker, överlåter vi åt våra läsare att dra sina egna slutsatser av sammanställningen.

Tommy Hansson