Publicerat 2012-05-31 17:45

Utredning föreslår

stora förändringar i

påföljdssystemet

Fängelsestraff kortare än ett år ska alltid dömas ut villkorligt om den åtalade tidigare är ostraffad. Det är ett av förslagen från påföljdsutredningen som i dag, 31/5, lämnade över sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen föreslår också att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas och att man i stället inför påföljden villkorligt fängelse.
Påföljdsutredningen har i dag överlämnat betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) till justitieminister Beatrice Ask. Särskild utredare har varit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll.

Skyddstillsyn avskaffas

Utredningen föreslår att de särskilda påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom - som i dag är alternativen till ett fängelsestraff - avskaffas.

Påföljdssystemet för vuxna lagöverträdare ska bestå av två påföljder, böter och fängelse. Om ett fängelsestraff är på kortare tid än ett år och den tilltalade tidigare är ostraffad ska fängelsestraffet dömas ut villkorligt - lika för alla brottstyper. Ett villkorligt fängelsestraff ska alltså, till skillnad mot villkorlig dom och skyddstillsyn, vara bestämt i tid.

Alltid tillägssanktion

Ett villkorligt fängelsestraff ska alltid kombineras med en tilläggssanktion - böter, samhällstjänst, övervakning, hemarrest eller olika former av vård - strängare och mer ingripande ju allvarligare brottet är.

Fängelsestraff på ett år eller mer ska bara kunna dömas ut villkorligt om de kombineras med ingripande missbruksvård eller liknande eller i mycket speciella undantagssituationer.

Frivårdens insatser ska ökas

Vid återfall i brott ska det dömas ut ett villkorligt fängelsestraff med en strängare tilläggssanktion eller ett ovillkorligt fängelsestraff. Det ska också kunna beslutas att ett tidigare utdömt villkorligt fängelsestraff ska verkställas i anstalt.

Frivårdens insatser med vård och påverkan för att motverka återfall i brott ska utvecklas och öka i omfattning. Om den dömde inte frivilligt fullgör tilläggssanktionen ska det kunna beslutas att det villkorliga fängelsestraffet ska verkställas i anstalt.

Antalet till anstalt efter återfall ökar

Förslagen kan förväntas leda till att antalet korta fängelsestraff i anstalt kommer att minska, att antalet som tas in i anstalt efter återfall och misskötsamhet ökar och att innehållet i alternativen till fängelse i anstalt blir tydligare och mer ingripande.

Bötesstraffen vid dagsböter ska höjas. Dagsböter ska alltid vara strängare än penningböter och därför alltid dömas ut på mer än 4 000 kronor.
Lagöverträdare i åldern 18-20 år ska i större utsträckning än i dag behandlas som vuxna när straffet bestäms.

Nya påföljder för unga - förbud lämna bostaden

Socialtjänstens huvudansvar för ungdomar under 18 år som begår brott ska behållas och utvecklas. Ungdomspåföljderna ska tillämpas mer enhetligt över hela landet.

Utredningen föreslår att nya påföljder - kontaktskyldighet för unga, ungdomsövervakning och varningsstraff - ska införas för unga lagöverträdare. Kontaktskyldighet för unga ska vara ett alternativ till påföljderna ungdomsvård eller ungdomstjänst. Påföljden ska bland annat innebära att den unge ska hålla kontakt med en särskild kontaktperson som ska ha både stödjande och kontrollerande uppgifter. Ungdomsövervakning ska kunna dömas ut vid mer allvarlig brottslighet. Påföljden ska vara intensiv, behandlingsinriktad och innehålla vissa inskränkningar i den unges rörelsefrihet, till exempel förbud att lämna bostaden på helgkvällar och helgnätter, som ska kunna kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Varningsstraff ska kunna dömas ut i stället för ett lågt bötesstraff om den unge tidigare är ostraffad.

Utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2015.

Risk att rättsmedvetandet skadas?

I en intervju med TT får Fredrik Wersäll bl a frågan om han ser en risk för att allmänhetens rättsmedvetande skadas till exempel om fler rattfyllerister slipper fängelse?

– Det tror jag väldigt mycket beror på hur man framställer det. Finland gjorde en sådan reform och minskade väldigt kraftigt på den andel som satt i fängelse för rattfylleri. Vad jag känner till ledde det inte till några mätbara försämringar när det gäller nykterhet i trafiken, svarar han på TT:s fråga.

– Det finns väldigt lite vetenskaplig grund för att de här korta fängelsestraffen får några effekter på brottsligheten, dessutom säger man i kriminalvården att det inte går att göra något vettigt under den här korta tiden man är frihetsberövad.

I dag döms årligen cirka 13.000 personer till fängelse. Av dessa får 10.000 straff som är kortare än ett år. Av dem avtjänar 3.000 straffet med elektronisk fotboja i hemmet.