Publicerat 2008-09-25 11:10

UR BLÅLJUS NOTISBLOCK FRÅN DEN SENASTE TIDEN:

Fortsatt upprustning

av rättsväsendet

Regeringen säger sig under mandatperioden ha gjort historiskt stora satsningar på att rusta upp hela rättskedjan från polis till åklagare och kriminalvård. Ett väl fungerande rättsväsende är en självklar förutsättning för att samhällets åtgärder mot brottsligheten ska bli framgångsrika. Hitintills under mandatperioden har rättsväsendet tillförts drygt 2 miljarder kronor.

Målet är att brottsligheten ska minska och att människors trygghet ska öka. Regeringen vill göra hela Sverige till ett tryggt land att leva i. Regeringen kommer därför att fortsätta reformera rättsväsendet och straffrätten för att kriminalpolitiken bättre ska svara upp mot de berättigade kraven på minskad brottslighet samt ökad trygghet.

Regeringens förstärkning av rättsväsendet fortsätter under 2009. Under mandatperioden har regeringen hittills tillfört polisen cirka 1,3 miljarder kronor. Den hittills genomförda satsningen på polisen ökar polisens kapacitet och skapar förutsättningar att öka antalet uppklarade brott. Detta kräver tillskott till övriga delar av rättsväsendet. Regeringen förstärker därför i denna budget resten av rättskedjan genom ökade anslag till bland annat åklagare, domstolar och kriminalvård.

- För att Åklagarmyndigheten ska kunna hantera en ökande ärendetillströmningen med bibehållen kvalitet tillskjuts 59 miljoner konor för innevarande år och 80 miljoner kronor för 2009.

- Ekobrottsmyndigheten får en förstärkning med 20 miljoner kronor 2009 för att säkerställa fortsatt hög kvalitet och effektivitet i verksamheten.

- Verksamheten vid Sveriges domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Det är av stor betydelse för medborgarnas förtroende för domstolarna att mål och ärenden avgörs inom rimlig tid. För att domstolarna ska kunna hantera den ökande tillströmningen av brottmål utan att handläggningstiden för andra mål och ärenden, till exempel tvistemål, förlängs ges domstolarna tillskott om 35 miljoner kronor för innevarande år och med 130 miljoner kronor för 2009.

- Kriminalvårdens anslag höjs med 100 miljoner kronor 2009 för att möta det ökande platsbehovet och utveckla verkställigheten. Det är viktigt att tiden på anstalt och under övervakning används för att genom sysselsättning, utbildning och behandling ge de dömda bättre förutsättningar att efter avtjänad verkställighet leva ett hederligt liv och försörja sig själva genom arbete.

- Säkerhetspolisens anslag höjs med 100 miljoner kronor 2009. Den förra regeringen finansierade inte den förstärkning av Sveriges förmåga att förebygga och bekämpa terrorism som påkallades av det förändrade säkerhetsläget efter händelserna den 11 september 2001. Förutsättningar skapas nu för ett långsiktigt och förstärkt  arbete  med terrorismbekämpning och annan angelägen verksamhet för att stärka vårt lands säkerhet.

I budgetpropositionen föreslår regeringen sammanlagt att ytterligare medel om 785 miljoner kronor tillförs rättsväsendet under 2009. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna med en procentenhet kommer dessutom för rättsväsendets myndigheter innebära minskade utgifter om cirka 150 miljoner kronor. Det pågår dessutom ett omfattande arbete med att se över effektiviteten inom hela rättsväsendet. Arbetet ska vara slutfört under 2009.

Målet om 20 000 poliser 2010 ligger fast. Regeringen återkommer dessutom till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 med närmare redovisning av vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs för att rättsväsendets myndigheter ska kunna svara upp mot regeringens högre krav och det ökande ärendeinflödet.

Sammanlagt innebär höjningen av anslagen i denna budget att rättsväsendet under mandatperioden har fått en permanent förhöjd årlig budgetram om 2,5 miljarder kronor.

Vill du komma till länkar som för dig djupare in i det här materialet? Klicka HÄR!

Polisförbundet kommenterar

regeringens budget:

I budgetpropositionen föreslår regeringen att ytterligare 785 miljoner kronor tillförs rättsväsendet under 2009. Pengarna går i första hand till Åklagarna, Domstolarna och Kriminalvården medan Polisen får vänta med besked om ytterligare anslag. Polisförbundet efterlyser en större tydlighet från regeringens sida.

- Svensk polis är just nu inne i en intensiv utvecklingsfas. Det utbildas fler poliser än någonsin och inom de kommande två åren kommer vi att vara 20 000 poliser i Sverige. Det kostar pengar och därför vore det naturligt att regeringen inte väntar med att ge besked om budgeten för 2010 säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

Polisförbundet varnar också för att polismyndigheterna i brist på information om framtida ekonomiska satsningar ser sig tvungna att dra åt svångremmen redan nu:

- Ingen vill hamna i en situation där poliser sägs upp och därför finns det ett risk att man under 2009 avvaktar med att utveckla polisverksamheten. Något som i sin tur får konsekvenser för medborgarnas trygghet, avslutar Karlsen.

Personuppgifter

inom ramen för

polissamarbete

I en proposition - 2008/09:16 - föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna ett inom Europeiska unionen upprättat utkast till rambeslut om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (Dataskyddsrambeslutet).

Utkastet till rambeslut förpliktar medlemsstaterna att behandla sådana uppgifter som utbyts mellan staterna på de nämnda områdena på visst sätt. Det innehåller bestämmelser som avser att förstärka skyddet av information vid behandling av personuppgifter som överförs. Rambeslutet utgör, när det gäller dataskydd, ett komplement till andra instrument om informationsutbyte inom ramen för polisiärt och straffrättsligt samarbete.

Utkastet innehåller bestämmelser om allmänna utgångspunkter för behandlingen av personuppgifter, behandling av känsliga personuppgifter, rättelse, radering och gallring av personuppgifter, information till den registrerade samt skadestånd och sanktioner. I stora delar motsvarar utkastet till rambeslut det s.k. dataskyddsdirektivet, som har genomförts i svensk rätt genom personuppgiftslagen. Utkastet innehåller härutöver bl.a. särskilda skyddsbestämmelser avsedda att begränsa möjligheterna att behandla utbytta personuppgifter.

I propositionen gör regeringen en preliminär bedömning av vilka lagändringar som kan bli nödvändiga med anledning av rambeslutet. Propositionen innehåller inga lagförslag.

Vill du hitta länkar till propositionen? Klicka HÄR!



Fredrik Reinfeldt och Beatrice Ask har skrivit en artikel i Göteborgs-Posten 20 september 2008:

Miljardsatsning för att

bekämpa brottsligheten

Våldet förändrar Sverige. Det utmanar vår trygghet och beskär vår frihet. Ett tydligt vallöfte från allians för Sverige i valet 2006 var därför att återupprätta rättssamhället och öka tryggheten. För många är konsekvenserna av att leva med våld och brott en tragisk vardag. För andra räcker oron för vad som kan hända för att ge en känsla av otrygghet.

Att slå vakt om vårt rättssamhälle och principer som att hederlighet och arbete ska löna sig är självklart. Därför är det viktigt att från samhällets sida tydligt bemöta den typ av brottslighet som drabbar enskilda människor i deras vardag.

Som en del i detta arbete måste vi också se orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. Det rör sig ofta om brist på jobb, brist på sociala gemenskaper och brist på trygghet. Med en känsla av hjälplöshet är steget inte långt till att söka sig till ett sammanhang där det finns en möjlighet att hävda sig mot resten av samhället. Ett hävdelsebehov som ofta tar sig till uttryck i våld, hot eller stöld.

Vi vet att det i stor utsträckning är i rekryteringen till ungdomsgängen som grunden läggs för ett liv kring våld och droger. Risken är uppenbar att en del av dem som begår brott som unga kommer igen som grövre brottslingar när de blir äldre.

För att stävja detta är det viktigt att fortsätta bekämpa utanförskapet för att ge fler människor möjlighet att vara del av en större social gemenskap, men också fortsätta rusta vårt rättsväsende för att det ska finnas på plats om människor råkar illa ut.

Vi har under mandatperioden gjort historiskt stora satsningar på att rusta upp hela rättskedjan från polis till åklagare och kriminalvård samtidigt som vi nu ser över lagstiftningen för att skärpa straffskalorna. Hittills under mandatperioden har alliansregeringen tillfört rättsväsendet mer än 2 miljarder kronor i höjda anslag, varav nära 1,3 miljarder kronor till polisen. Regeringens omfattande satsning ökar polisens kapacitet och skapar förutsättningar att öka antalet uppklarade brott. Detta kräver i sin tur tillskott till övriga delar av rättsväsendet. I dag kan vi presentera huvuddragen i regeringens fortsatta satsning på rättsväsendet. Vi tar initiativ och förstärker i höstens budgetproposition resten av rättskedjan genom ökade anslag till åklagare, domstolar och kriminalvård.

De exempel på grovt våld vi sett under senare tid, bland annat i Västsverige, är ofta relaterat till grov organiserad brottslighet. Kriminella grupperingar sätter allt oftare i system att hota och trakassera vittnen eller personal inom rättsväsendet. De utmanar grunderna för vår rättsstat, något som aldrig får tolereras.

Regeringen gör därför en mobilisering så att hela samhället kraftfullt kan möta och bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

För det första skapas inom polisen en resurs som kan arbeta över hela landet med att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna ska fram till den 1 juli 2009 ha inrättat särskilda aktionsgrupper vid åtta polismyndigheter och vid Rikskriminalpolisen. Aktionsgrupperna lägger grunden för en effektiv och uthållig verksamhet i hela landet. Detta är särskilt viktigt på orter där den lokala polisens kapacitet att bekämpa denna brottslighet är begränsad.

För det andra ger regeringen Säkerhetspolisen ett nationellt huvudansvar för att förebygga, kartlägga och motverka den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på politiker, myndighetsföreträdare och journalister.

För det tredje har Brottsförebyggande rådet fått uppdraget att leda arbetet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, polisen, andra myndigheter, näringslivet och övriga berörda organisationer.

Till detta kommer satsningar för att förebygga rekrytering av unga till kriminella nätverk och insatser för att hjälpa dem som vill lämna olika kriminella grupperingar. Från den 1 juli 2008 gäller också nya regler som ger större möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att komma åt de kriminellas tillgångar.

I den kommande budgetpropositionen kommer alliansregeringen att föreslå ytterligare medel om sammanlagt 785 miljoner kronor 2009 till bland annat åklagarmyndigheten, Sveriges domstolar och kriminalvården. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna med en procentenhet kommer dessutom för rättsväsendets myndigheter innebära minskade utgifter om cirka 150 miljoner kronor. Målet om 20 000 poliser ligger fast och i budgetpropositionen för 2010 kommer vi att redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs för att vårt mål om ett tryggare Sverige ska nås. Därtill pågår det ett arbete med att se över effektiviteten inom hela det svenska rättsväsendet. Det ska vara slutfört under 2009.

Vi gör dessa våra satsningar för att skapa en tryggare vardag för alla i Sverige, oavsett vem man är eller var man bor. Det ska vara en självklarhet att föräldrar ska kunna släppa iväg sina barn på kvällar och veta att de kommer tillbaka hem välbehållna. Kvinnor ska kunna gå hem från bussen utan att behöva snegla över axeln och det äldre paret ska kunna komma hem till sin bostad utan att behöva oroa sig över om någon har brutit sig in.

Vår upprustning av rättskedjan är en angelägen frihetsreform. En frihetsreform som kommer de mest utsatta i vårt samhälle störst till del. I ett tryggt samhälle gäller svensk lag lika för alla i hela Sverige. Regeringens politik är framtidsinriktad och syftar till att lösa de problem som människor upplever i sin vardag. Ett välfungerande rättsväsende utgör kärnan i såväl en fungerande demokrati som ett framgångsrikt välfärdssamhälle.

Fredrik Reinfeldt, statsminister (m)
Beatrice Ask, justitieminister (m)

Inrättande av

Europeiska polisbyrån (Europol)

I en proposition - 2008/09:14 - föreslås att riksdagen ska godkänna ett utkast till rådsbeslut som har upprättats inom Europeiska unionen om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol).

Utkastet till rådsbeslut innebär vissa ändringar av Europols mandat och arbetsformer. Bland annat utvidgas mandatet till att omfatta alla former av allvarlig brottslighet som rör två eller flera medlemsstater. Det nuvarande kravet på att brottsligheten skall vara organiserad tas alltså bort.

Vidare innehåller utkastet till rådsbeslut en öppnare reglering om vilka system för informationsbehandling som kan finnas i verksamheten. En möjlighet införs för Europol att upprätta och driva nya system för informationsbehandling, om det är nödvändigt för att uppnå målen för verksamheten. Nya bestämmelser om dataskydd införs. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud.

Vidare innebär utkastet att den rättsliga grunden för Europols verksamhet ändras. Rådsbeslutet ersätter Europolkonventionen och dess ändringsprotokoll. Europol får ställning som EU-myndighet och inordnas därigenom på ett tydligare sätt i EU-systemet.

I propositionen övervägs vilka lagändringar som kan bli nödvändiga med anledning av rådsbeslutet. Propositionen innehåller dock inga lagförslag.

Länk till godkännandet -  klicka HÄR!

Övergångsbestämmelserna

till polisdatalagen

I  en proposition - 2008/09:15 - föreslår regeringen att punkten 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till polisdatalagen ändras så att övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängs till utgången av år 2009.

Lagändringen ska enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2009.

Vill du läsa Ds 2007:43 Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet? Klicka HÄR! 

Rikspolisstyrelsen

skickar folk till Georgien

Sverige skickar civila observatörer och logistikstöd till Georgien. Regeringen har nyligen beslutat att Sverige deltar med personal och materiel till EU:s civila observatörsinsats i Georgien. De första svenska observatörerna reser till Georgien denna vecka.

Bakgrunden till dagens beslut är att EU:s stats- och regeringschefer den 1 september beslutade om en civil observatörsinsats i Georgien.

Från Sverige deltar personal från Folke Bernadotteakademin, Statens räddningsverk och Rikspolisstyrelsen. Gruppen omfattar crika 25 personer som får ansvar för ledningen av ett fältkontor. Statens räddningverk skickar IT- och kommunikationsutrustning och personal som ska ansvara för installation, uppbyggnad och underhåll av insatsens kommunikationsnätverk. Insatsen finansieras ur biståndsbudgeten.

- Det är mycket viktigt att EU lever upp till sitt åtagande om att bidra med en civil observatörsstyrka senast den 1 oktober. Härigenom banas väg för ett ryskt trupptillbakadragande i enlighet med Moskva-uppgörelsen, säger biståndsminister Gunilla Carlsson.

Totalt kommer EU-insatsen att omfatta cirka 230 personer. Huvuduppgiften blir att observera, analysera och rapportera om parternas efterlevnad av eldupphörsavtalet samt efterföljande överenskommelser efter den väpnade konflikten i Georgien i augusti 2008.

- Det svenska bidraget med personal och materiel är ett uttryck för Sveriges engagemang för fred och säkerhet i Södra Kaukasus. Den svenska personalen i insatsen får en viktig uppgift att bygga upp insatsen och rapportera om situationen på plats, säger biståndsminister Gunilla Carlsson, försvarsminister Sten Tolgfors och justitieminister Beatrice Ask i ett gemensamt uttalande.

Länkar till den här frågan – klicka HÄR!

Regeringen fortsätter kampen

mot prostitution och människohandel

Regeringen har nyligen fattat ännu ett beslut som innebär en förstärkning av myndigheternas arbete med att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Med dagens beslut tillförs polisorganisationen och Åklagarmyndigheten 52 miljoner kronor för att förstärka de operativa insatserna och för att utöka metod- och kompetensutvecklingen.

I förra veckan gav regeringen Kriminalvården i uppdrag att bedriva en verksamhet för kvinnor som befunnit sig i prostitution eller varit utsatta för människohandel. Vidare fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra utbildning som riktar sig till personal inom polisen, Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och Migrationsverket i frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

- Den här satsningen ingår som en viktig del i den mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten som regeringen tidigare tagit initiativ till. Genom denna förstärkning skapar regeringen förutsättningar för att polis och åklagare med större uthållighet än i dag kan bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål, säger justitieminister Beatrice Ask i en kommentar till regeringens beslut.

- Sexköp är oacceptabelt om vi vill ha ett jämställt samhälle. Människohandel för sexuella ändamål är vår tids slavhandel. Polis och åklagare måste ha de resurser som krävs för att utreda alla fall ordentligt. Jag är stolt över att regeringen kan göra denna satsning inom ramen för handlingsplanen mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.