Publicerat 2007-07-06 02:27

”Nu har det hänt igen att en narkotikapåverkad körkortslös person kör ihjäl två personer”, skriver polisinspektör Mats Gliori, Södertörnspolisen till Blåljus.

”Regeringen kommer att lämna en proposition till höstriksdagen om skärpta påföljder för just den här typen av brott”, avslöjar Centerpartiets rättspolitiske talesman Johan Linander för Blåljus på torsdagen. Johan Linander har fört en lång kamp för att rattfyllerister ska fällas för uppsåtlig gärning om de skadar eller dödar. Men nu väljer Alliansregeringen att skärpa påföljderna.

”Rent teoretiskt är det möjligt att döma en rattfyllerist som dödat för dråp eller mord”, säger universietslektor Annika Norée till Blåljus. ”Men det blir mycket svårt få ett så kallat likgiltighetsuppsåt att hålla i domstolen.”



Dödade två
Fri efter
förhöret


Nu har det hänt igen att en narkotikapåverkad körkortslös person kört ihjäl två personer. Far och son blir påkörda av en person med ett långt förflutet i drogträsket. Olyckan hände nyligen på riksväg 73 i Västerhaninge. Personer vittnar om att den vållande bilen strax innan olyckan framförde sin bil på ett mycket vårdslöst sätt. Den våldsamma olyckan blev ett faktum när han kommer över på motsatt körbana. Far och son sitter i sin röda lilla veteranbil och den drogpåverkade personen totalkvaddar veteranbilen. Far och son krossas till döds och den drogpåverkade personen erhåller endast lindriga skador.

Personen med droger i kroppen som körde ihjäl två personer, greps av polisen och åklagare kontaktades. Åklagare i ärendet beslutade att sätta mannen på fri fot efter förhör. Åklagare väljer att försätta en sannolikt fortsatt drogpåverkad person på fri fot mindre än 25 timmar efter att han greps av polis. Den drogpåverkade personen har nu möjlighet att återigen sätta sig i en bil och köra. Även anhöriga till offren riskerar att möta gärningsmannen ca 1 dygn efter händelsen är ett hån. VAD GER DET FÖR SIGNALVÄRDE?????

Kan köra direkt igen


Som erfaren polisinspektör med inriktning mot narkotika, vet jag att narkotika försvinner ur kroppen olika snabbt. Med bakgrund av omständigheter på platsen för olyckan och övriga iakttagelser gör att personen med största sannolikhet är fortsatt drogpåverkad eller tar mer narkotika när han kliver ut från polisstationen. Personen kan därmed i teorin sätta sig i en bil och köra igen i sitt berusade tillstånd och riskera ytterligare medborgare för livsfara.

Far och son lämnar efter sig anhöriga som i sitt förtvivlade tillstånd, över att ha mist två nära och kära, även får informationen om att åklagare har försatt gärningsmannen på fri fot. Var deras liv inte mer värt än så? Så respektlöst behandlas anhöriga. Vi har en lagstiftning i detta land där man under påverkan av droger och alkohol kan köra ihjäl oskyldiga utan att det i lagens mening anses som tillräckligt allvarligt för att anhålla och häkta de vållande.

Vi ska inte accepterade påverkade


Maxstraffet för vållande till annans död är två år men praxis är att man dömer mellan sex mån till ett år för dessa brott. Bara detta att man inte ens dömer maxstraff för dessa avskyvärda brott är ofattbart. Sen kan även diskuteras om det inte är dags att höja maxstraffet betydligt. En utredning pågår inom riksdagen där man just ser över detta. Arbetet har pågått sen Boströms tid. Hur länge till skall vi behöva vänta innan fler körs ihjäl?

Staten har tydligt sagt ifrån att vi inte ska acceptera drog- och alkoholpåverkade personer i trafiken samt att man vill ha nollvision ang dödsfall i trafiken. Staten har även sagt ifrån att vi skall bedriva en kraftfull narkotikabekämpning samt ge missbrukande ungdomar vård i ett så tidigt skede som möjligt. Tyvärr så finns det ett skikt i samhället där missbrukare från 21 år och uppåt hamnar mellan stolarna. Dessa prioriteras inte samt att mycket bygger på deras frivillighet för vård. Alltför ofta stoppas personer idag av polisen som kör körkortslösa och är under påverkan av narkotika eller alkohol. Många är utslagna och saknar inkomst. Polisen rapporterar dessa trafikbrott då de ertappas men brotten anses som mindre allvarliga och åklagarmyndigheten väljer att åtala först efter ett otal erhållna rapporter.

Påföljder efter brottets allvarlighet


Dessa påverkade och körkortslösa personer kan trots dessa rapporterade trafikbrott ändå fortsätta att trafikera våra vägar och utgöra livsfara för oss alla till dess åklagarmyndigheten väljer att åtala. Vad dessa personer sen döms till om man ser till grov olovlig körning och drograttfylleri/rattfylleri, är även det ett forum för diskussion. Dessa personer som gång efter gång kör körkortslösa och drogpåverkade möter du och jag när vi sitter i våra bilar med våra familjer var som helst i vårt land.

Samhället måste nu ta tag i problemet och ge myndigheter de rätta verktygen samt att kunna utdela påföljd som står i proportion till handlingen just för att kunna skydda allmänheten på våra vägar. Vill samhället ha en nollvision ang dödsfall i trafiken så måste vi för det första ge rätt signalvärde och för det andra se brotten som mycket mer allvarliga och utdöma påföljder som är i linje med brottens allvarlighet.

Haninge 070703
Insp Mats Gliori

Möjligt men
svårt döma
för mord


- Rent teoretiskt är det inte omöjligt att döma en person som kört bil påverkad och som dödat personer på vägen för mord eller dråp med stöd av det så kallade likgiltighetsuppsåtet, säger Annika Norée, universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet, till Blåljus. Men jag tror att är en svår uppgift för en åklagare att styrka i domstol att en drogpåverkad förare varit helt likgiltig inför konsekvensen att en eller flera människor skulle dödas av framfarten.

- Högsta domstolen har klargjort likgiltighetsuppsåtet i en dom från 2004. Den är ett skolexempel på en klar och tydlig vägledande dom. Man har velat slopa de hypotetiska resonemang som förekom då man skulle bedöma eventuellt uppsåt. I domen har man lagt fast att likgiltighet utgör den nedre gränsen för uppsåtligt brott. Där understryks också att förövarens likgiltighet ska omfatta både risken för en händelse med dödlig utgång och effekten – att en eller flera människor dör.

Annika påpekar att påföljden för kombinationen grovt rattfylleri och vållande till annans död skärptes 1993. Brottet grovt vållande till annans död kan i dag ge lägst sex månaders, högst sex års fängelse. För att döma för grovt brott ska domstolen särskilt beakta ett medvetet risktagande och om droger funnits med i bilden.

- Ett exempel på likgiltighetsuppsåt, fortsätter Annika, är mordet på Anna Lindh. I den domen skrev man att mördaren trots sin störning var på det klara med risken att hans handlande skulle kunna leda till döden för offret. Det ansågs också klarlagt att han var likgiltig inför möjligheten av den effekten av angreppet. Han kunde dömas för en uppsåtlig gärning.

Politisk kamp för
likgiltighetsuppsåt


Johan Linander, rättspolitisk talesman för Centerpartiet, har drivit en politisk kamp för att få rattfylleristers dödande av oskyldiga trafikanter på vägarna att ses som uppsåtligt brott med de betydligt skarpare straffskalor som då kommer in i bilden. Han menar att det oftast finns ett likgiltighetsuppsåt då man berusad far iväg i en bil.

Så här skrev han bland annat på sin blogg:

:”En grovt rattfull, över 1,0 promille i blodet, lastbilschaufför kör fel och bestämmer sig för att vända på vägen och kör mot trafiken. Det kan inte sluta på annat sätt än med en olycka. Att fem människor ska behöva sätta livet till är fruktansvärt och tankarna går givetvis till de drabbades familjer. Mannen kommer att dömas för grovt rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik och vållande till annans död i fem fall till fängelse i mellan 6 månader och 6 år. Förmodligen får han 1-2 års fängelse, kanske lite mer eftersom hans mycket grova vårdslöshet ledde till att fem människor dog.

Straffet är alldeles, alldeles för lågt för det brott han begått. Jag och Centerpartiet har under årets motionsperiod i riksdagen, liksom förra året, motionerat om att den som kör grovt rattfull och dödar en annan människa ska kunna dömas för dråp och inte bara för vållande till annans död. Egentligen tycker jag, nu kommer vi upp i den högre juridiken, att dagens lagstiftning borde räcka till för att döma den ungerska lastbilschauffören för dråp. När han dricker sig så fruktansvärt berusad och när han vänder på vägen och kör mot trafiken (berusning ska aldrig kunna användas som ursäkt för att ett brott begås) så är han så likgiltig inför följderna av sitt handlande att det, som jag ser det, handlar om ett eventuellt uppsåt. (Det finns direkt, indirekt och eventuellt uppsåt.)”

- Men vi kom ingen vart på den linjen, förklarar Johan Linander nu för Blåljus. Nu blir det straffskärpning i stället som regeringen tar upp i en proposition till höstriksdagen.

BLÅLJUS KOMMENTAR: Den övre gränsen för grovt vållande till annans död är idag sex år. I det riksbekanta och mycket upprörande fallet med en rattfyllerist Umeå som dödade en kvinna och hennes lilla barnbarn blev domen runt två års fängelse. Att höja den övre gränsen för grovt vållande till kanske åtta års fängelse kan möjligen upplevas som ett slag i luften mot bakgrund av låga domar på cirka ett-två år som avkunnas runt om i landet för sådana upprörande brott. Blir det kraftigare påföljder för att man höjer straffmaximum? Området är ett typexempel bland många där juristerna och det allmänna rättsmedvetandet går totalt i otakt. Vanligt folk anser att den som sätter sig vid ratten berusad och kör iväg är så väl medveten om de tänkbara konsekvenserna att om någon dödas är brottet uppsåtligt – oavsett vilka juridiska spetsfundigheter man kan hitta på för att blanda bort korten.

ÖVERKURS: Detaljerat om likgiltighetsuppsåt.:

-----------------------------------------------------------------

Efter flera skjutningar:

Gör regelverket
till tydligt stöd


Annika Norée vill flytta fokus från de enskilda polisernas handlande då dessa använder skjutvapen. Hon tycker att man först och främst bör koncentrera sig på att skapa ett modernt och tillförlitligt regelverk för att minska riskerna vid skottlossning från polisens sida.

- Jag har också den bestämda uppfattningen att det här bör regleras i lag, säger hon till Blåljus. Det bör göras ett tillägg till polislagen där man tydligt slår fast när poliser får skjuta och när det inte är tillåtet. Den nuvarande skjutkungörelsen från 1969 är föråldrad och ofullständig och ger inget stöd för poliser i deras jobb. Man kan se hur tiden sprungit ifrån den, terroristbrott nämns inte ens i kungörelsen.

- Jag tycker det är märkligt, fortsätter hon, att användandet av handfängsel finns noga reglerat i lag men inte bruket av det allvarligaste och farligaste hjälpmedel som polisen kan ta till för att genomföra en tjänsteåtgärd. I Danmark har man klarat av att lagreglera polisens användning av skjutvapen så det borde man kunna klara av även i Sverige.

Annika Norée är universitetslektor i straffrätt vid Stockholms universitet. Hennes forskning rör framför allt polisers rätt till våld. Hon utkom senast med boken ”Polisers rätt att skjuta” (Norstedts juridik), och har tidigare publicerat bland annat avhandlingen ”Laga befogenhetet. Polisens rätt att använda våld” (Jure).

-----------------------------------------------------------------

”Han hade
kommit
åt mig!”


- När jag satt där i rättegångssalen så blev jag för första gången riktigt ledsen och tänkte på att den här mannen faktiskt hotat både mig och mina barn. Och när jag blev ledsen så insåg jag att mannen nått sitt mål – han hade kommit åt mig. Så berättar Lars-Göran Niemi, Söderortspolisen, för Blåljus.

Lars-Göran har under torsdagskvällen medverkat i ett inslag i Rapport där man bland annat tog upp hot mot medarbetare inom rättsväsendet.

- Jag berättade om en händelse för fyra-fem år sedan då jag blev hotad till livet av en 30-årig man i Svedmyra. Han hade frihetsberövats av två ordningsvakter. Jag backade inte ur förstås utan genomförde frihetsberövandet och skrev en anmälan på olaga hot, fortsätter Lars-Göran.

- Och så satt jag där i rättssalen och blev ledsen. Vi blir ju hotade så mycket som poliser att vi tyvärr börjat betrakta det som vardagsmat. Det var nyttigt att jag kom att känna som jag gjorde och att det här inte längre var vardagsmat. Det var något mycket allvarligt som hänt som berörde mig starkt. I rättssalen var mannen välkammad och återhållsam. Men jag vet faktiskt inte om han blev dömd och i så fall till vad. Jag tog aldrig reda på det.

-----------------------------------------------------------------

Skyddsvästar
färskvara


- Det är på gång en ny upphandling av skyddsvästar till poliser nu i höst. Jag förväntar mig att den leder till att vi får så bra skyddsvästar som det bara är möjligt och att man noga bevakar den tekniska utvecklingen på området, säger Emma Cronberg till Blåljus.

Tillverkare av vapen och ammunition ligger ofta steget före de som utvecklar skydd. Därför måste skyddsutrustningen ses som färskvara och polisen bör hela tiden se till att erbjuda sina medarbetare det senaste och bästa.

Emma är huvudskyddsombud inom styrelsen i polisfacket i Stockholms län och medverkade på torsdagskvällen i ett inslag i TV4 Nyheterna. Där hade reportrar gjort en provskjutning mot polisiära skyddsvästar och funnit att den ammunition som användes var nära att tränga igenom dem.

Debattforum


INSÄNDARE:


Blåljus publicerar alla insändare i relevanta polisfrågor. Insändarna prövas endast tryckfrihetsrättsligt före publicering. Åsikter som uttrycks i insändare behöver inte sammanfalla med de som omfattas av styrelsen i polisfacket i Stockholms län.

Falsk
säkerhet
i väst?


”OK. Jag är kanske gammeldags, men jag måste få poängtera vissa fakta, trots att jag inte längre jobbar utomhus som polis.

Förr behövde man inte skyddsvästar eftersom ingen polis blev skjuten på detta sätt. Nu MÅSTE man ha en, eftersom yrket så kräver, men är det sant?

De senaste 15 åren har fyra poliser blivit skjutna till döds. Har skyddsvästen hjälpt?  I Malexander blev de två poliserna avrättade med skott i huvudet. I det senaste fallet blev kollegan skjuten i magen och avled, trots västen. För 15 år sedan blev en kollega skjuten i sidan, där skyddsvästen INTE skyddar, om han haft någon. Det hände i Högdalen.Risken är att poliserna TROR att de är skyddade mot pistolskott, vilket inte är fallet, och därmed går in i situationer som de kanske inte borde, OM man INTE hade haft väst, vill säga.

Jag anser att det är Falsk säkerhet med andra ord! Nu har man dessutom konstaterat att västen inte skyddar mot pistolskott alls! Är det då värt all extra besvär med att bära västen dagligen? Inte vet jag, men jag tycker att frågan bör ställas.

Kerry Björkström”

-----------------------------------------------------------------

Krav på
direkt skadestånd
till poliser


Polisförbundet har reagerat starkt på att poliser inte alltid får skadeståndsersättning vid kränkning. Trots att domstolen har tilldömt kränkningsersättning till poliser har Brottsoffermyndigheten beslutat att inte betala ut någon ersättning. Polisförbundet anser att det är orimligt att Brottsoffermyndighetens bedömning skiljer sig från domstolens, särskilt som de utgår från samma skadeståndsrättsliga bedömningsgrund.

I ett remissvar till Justitiedepartementet skriver Polisförbundet bland annat att

- kränkningsersättning till brottsoffer ska följa en domstols beslut

- ersättning ska betalas ut direkt när domen vunnit laga kraft

- brottsoffermyndigheten ska kräva in ersättning från den dömde via Kronofogdemyndigheten.

Källa: Polisförbundets hemsida

-----------------------------------------------------------------

Var tredje polis kritisk
till samarbetet
med psykvården


-Mer än var tredje polis tycker att polisens samarbete med psykvården fungerar dåligt. Dessutom upplever var sjätte polis obehag i mötet med psykiskt sjuka. Det visar en färsk undersökning* som Polisförbundet tagit fram.

- Samhället måste ta krafttag för att komma till rätta med bristerna i psykvården. Det handlar om att öppna de psykakuter som stängt, skapa fler vårdplatser och att korta väntetiderna. Det inte får vara så att brister i psykiatrivården leder till försämrad arbetsmiljö för poliser, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen.

Utbildning ger trygghet


Av undersökningen framkommer att över hälften av poliserna, 53 procent, vill ha mer utbildning inom psykatriområdet för att på ett tillfredställande sätt kunna möta personer som lider av psykisk ohälsa:

- Vi måste utbilda mer i hur poliser ska bemöta psykiskt sjuka redan i polisens grundutbildning. Men eftersom utbildning är färskvara är det också viktigt att poliser som finns i verksamheten får vidareutbildning. Utbildning bidrar i sin tur till att poliserna känner större trygghet, säger Karlsen.

Forskning behövs


Karlsen betonar att det även saknas polisiär forskning kring samarbetet med psykvården:

- Det finns nästa ingen polisiär forskning idag. Bemötandet av psykiskt sjuka är ett ämne som vi behöver mer kunskap om, säger Karlsen som anser att det är viktigt att regeringen skapar förutsättningar för polisforskning.

Många poliser efterlyser också tätare och bättre utbildningar inom ämnet, fler möten med representanter från psykiatrin samt kortare praktik inom psykvården.

Rapporten i korthet:


• 47 % av poliserna kommer, inom sitt arbete, regelbundet i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa, 36 % gör det då och då, 9 % gör det sällan, medan 7 % aldrig gör det.

• 15 % av de poliser som kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa känner vanligtvis obehag i dessa möten, medan 81 % känner sig trygga.

• 60 % av de poliser som uppger att de kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa har fått någon form av utbildning inom området, medan 40 % uppger att de inte har fått det alternativt att de inte kommer ihåg om de fått det.

• 53 % av de poliser som kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa anser att de behöver mer utbildning inom området för att på ett tillfredsställande sätt hantera bemötandet av dessa personer, 38 % anser att de inte behöver mer utbildning, medan 9 % är osäkra.

• 25 % av poliserna har regelbunden kontakt med psykvården, 40 % har kontakt då och då, 18 % har ytterst sällan kontakt, medan 17 % aldrig har kontakt med psykvården.

• Utav de poliser som har regelbunden kontakt med psykvården anser 38 % att kontakten fungerar dåligt eller ganska dåligt.

Källa: Polisförbundet

-----------------------------------------------------------------

Arbeten på nordsydaxeln
genom Stockholm


De pågående arbeten på Centralbron och Söderledstunneln sker i olika etapper.

Söder Mälarstrand - Centralbron påfartsrampen:

Påfartsrampen stängs för trafik lördagen den 7/7 kl. 22.00  t o m den 3/8.

Tung trafik norrut från Stadsgårdsleden/Slussen hänvisas via Västerbron.

Detsamma gäller tung trafik från Liljeholmsbron/Långholmsgatan.

-----------------------------------------------------------------

NY LÖN
I HAMN


Sista delavtalet i lönerörelsen 2004-2007 är klart. En principöverens-kommelse undertecknades med arbetsgivaren under onsdagen den 27 juni 2007.  Den nya lönen är från 1 mars 2007 vilket kommer innebära en retroaktiv lön.

   Överenskommelsen innebär i korthet följande:

• För arbetsledare kommer individuella lönesamtal att genomföras inom kort.

• Strukturjustering för arbetsledare (inspektörer) som anställts from 1 april 2003 – 1 mars 2007 kommer att genomföras.

• Vi är överens med arbetsgivaren om nya lönenivåer för nytillträdda arbetsledare efter 1 mars 2007.

• För kommissarier som anställs efter 1 mars 2007 kommer lönebild för ny lönesättning att användas. Framtagningen av lönebilder kommer att genomföras mellan myndigheten och förbundsområdet.

• För övriga inspektörer kommer ett individuellt utfall utifrån lång erfarenhet och hög kompetens att genomföras.

• Andra lönesättningsprinciper kan användas om särskild dokumentation kan presenteras.

• Riktade insatser för familjevåldsutredare och förhandlare / debriefers kommer att genomföras genom ett funktionstillägg.

Mer information kommer att lämnas längre fram.

Förbundsområdesstyrelsen

-----------------------------------------------------------------

Lämna
eller
stanna?


Framtidsgruppen har lämnat sin slutredovisning. Nå, ska polisfacket i Stockholms län lämna Polisförbundet eller inte? Det var väl det som var den grundläggande frågan, eller hur? Framtidsgruppen besvarar inte frågan med ett ja eller nej. Det ingick inte i uppdraget. Gruppen skulle analysera var vi står och vilka våra handlingsalternativ är. Helt enkelt vad vi kan göra. Inte vad vi ska göra. Skulle frågan vad vi ska göra ställas på sin spets besvaras den säkerligen slutgiltigt av dig som medlem tillsammans med alla andra medlemmar i Stockholms läns polisfack. Framtidsgruppens resonemang ger dock god vägledning i vilken riktning vi rör oss.



LÄS BLÅLJUS REFERAT AV FRAMTIDSGRUPPENS RAPPORT I PDF-FIL: Referat av rapporten

LÄS HELA RAPPORTEN I PDF-FIL: HELA rapporten

-----------------------------------------------------------------

BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR


Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis får du alltid senaste nytt från oss.

SLÅ ENSIGNAL!

NYHET! RING!

Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!

-----------------------------------------------------------------

UPPDATERINGAR OCH
ANTAL BESÖKARE


Blåljus uppdateras
bara torsdagar
en tid framåt


Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras måndagar och torsdagar större delen av året. En tid framåt då det statistiskt sett är färre nyheter uppdateras hemsidan bara på torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi som vanligt även andra dagar.

Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 5 juli 2007 kl 2355. Nästa planenliga uppdatering blir torsdagen den 12 juli.

Vid uppdateringen torsdagen den 28 juni stod vårt räkneverk på 293.233. Vid uppdateringen torsdagen den 5 juli hade 2047 besökare tillkommit och vi landade då  på 295.280.

-----------------------------------------------------------------

HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!


Den 6 juli 1970 fastställde Stockholms tingsrätt skadeståndskrav från 100 barn som drabbats av handikapp genom att deras mödrar använde läkemedlet Neurosedyn under graviditeten.

Den 7 juli 1951 blir Gustaf "Stålfarfar" Håkansson känd i hela landet när han utom tävlan genomför cykelloppet Haparanda-Ystad.

Den 8 juli 1927 utkom Vilhelm Mobergs debutroman "Raskens". Långt senare skulle den bli otroligt populär TV-serie med bl a Sven Wollter.

Den 9 juli 1944 anlände Raoul Wallenberg till Budapest och började genast arbeta med möjligheter att rädda judar och andra som förföljdes av nazisterna.

Den 10 juli 1086 mördades kung  Knut av Danmark i Odense vilket med tiden gav honom benämningen Knut den helige.

Den 11 juli 1949 rundade det sista fraktförande segelfartyget – Pamir – Kap Horn på resan mot Europa.

Den 12 juli 1952 infördes passfrihet mellan de nordiska länderna.
Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994