Publicerat 2014-02-27 10:50

Trygga poliser i skyddsväst?

Polisens huvudskyddsombud i Stockholm har lämnat in en begäran om åtgärder enligt Arbetsmiljölagen kap 6 § 6a till Polismyndigheten i Stockholm beträffande personlig skyddsutrustning – Skyddsvästar. Nedan följer Blåljus sammanfattning av anmälan.

 

BAKGRUND

 

Upprinnelsen

 Sommaren 2013 knivhöggs en polis i ryggen när han var i tjänst på Stureplan i Stockholm. Det visade sig att skyddsvästen som polisen bar sannolikt hade räddat dennes liv. Skyddsvästen var av äldre modell och hade knivskydd.

 

Under hösten 2013 uppmärksammade en medarbetare på RPS (Rikspolisstyrelsen) huvudskyddsombudet i Stockholm på att de äldre skyddsvästarna i drift var behäftade med eventuella svagheter som innebar att poliserna inte visste exakt vilket skydd mot stickande våld den väst de bar hade.

 

Det har lett till en diskussion bland poliserna i Stockholm utifrån ovan händelser och framförallt utifrån brist på information och klarläggande från arbetsgivaren om vilket skydd våra västar besitter, och vilket skydd användarna behöver i sitt arbete.

 

Hur hade det gått om kollegan vid Stureplan hade burit en väst med bristfälligt knivskydd?

 

En del av de användare som har upptäckt att de enbart har ett visst knivskydd vill stärka upp sina västar med brynja. Det skapar andra försämrande egenskaper i skyddet vid beskjutning. Av den anledningen finns motvilja hos leverantören att i efterhand komplettera med brynja.

 

Mycket rykten, information och desinformation florerar på olika informationskanaler, både internt inom polisen samt i sociala medier. Det skadar.

 

Skyddsorganisationens problemlösningsförsök

 Skyddsorganisationen i Stockholm har under hela hösten och vintern försökt få klarhet/svar från arbetsgivaren vad det gäller flera frågor angående våra personliga skyddsvästar:

 

Vid senaste upphandlingen, blåste starka vindar från skyddsorganisation om behov av lättare skyddsvästar. Anledningen var ryggskador som började uppstå hos användarna, och som kopplades till bärandet av skyddsvästen. De olika versionerna av västar som RPS upphandlade, hade olika egenskaper mot beskjutning och stickvåld, i vissa fall behövdes kompletterande skydd för komplett skydd som den enskilde polisen inte fick tillgång till.

 

Skyddsorganisationen i Stockholm har sedan i höstas försökt förmå arbetsgivaren i Stockholm att informera användarna om vilket skydd deras personliga skyddsvästar besitter. Vi har inte lyckats. Senast har frågan varit uppe på centrala samverkansgruppen i januari och i februari 2014.

 

Vi har sedan i höstas velat få till stånd en riskbedömning av vilket skydd användarna behöver i yttre tjänst enligt AFS 2001:3 5 §. Arbetsgivaren i Stockholm har ställt sig negativ till denna åtgärd pga att frågan är komplex.

 

Jag anser att arbetsgivaren inte har levt upp till sitt arbetsmiljöansvar enligt AFS 2001:3 och inte heller visat på tillräcklig vilja att komma till rätta med bristerna efter skyddsorganisationens påtryckningar.

 

Flertalet användare vet inte vilket skydd deras personliga skyddsvästar besitter. Det är även oklart om dagens skyddsvästar besitter tillräckligt skydd i förhållande till arbetsmiljöriskerna. Riskbedömning saknas.

 

RISKER

 Jag bedömer att användarna riskerar att skadas allvarligt eller dödas av tillhyggen som västen inte stoppar. På grund av okunskap om skyddet i västen riskerar arbetstagarna att använda sig av taktiska metoder som de inte har skydd för. 

 

BEGÄRAN OM ÅTGÄRDER

 - Informera användarna enligt AFS 2001:3 12 § om vilket skydd deras personliga skyddsvästar besitter. Tillgodose att skriftlig information är tillhandahållen.

 

- Följ upp att information har nått ut till användarna och att de är införstådda med konsekvenserna i syfte att de ska kunna leva upp till 11 § och sin del av 12 § AFS 2001:3.

 

- Genomför partsgemensam riskbedömning av vilket skydd användarna behöver i sina skyddsvästar för yttre tjänst, med beaktande av risker skyddsutrustningen i sig kan innebära, enligt AFS 2001:3 5 §.

 

Tidsaspekten

 Informationen måste nå ut till berörda användare senast två veckor från ingiven anmälan.

Möte för riskbedömning behöver vara bokat senast två veckor från ingiven anmälan.

Jag emotser även skriftligt svar angående arbetsgivarens inställning i frågan.

 

Jag reserverar mig mot att i denna beskrivning bära på sanningen i turerna kring skyddsvästproblematiken, det är däremot den bästa bild jag har lyckats få fram av problematiken efter aktivt sökande. Eventuella felaktiga slutsatser utifrån tillhandahållen information är även mina.

 

Emma Cronberg

Huvudskyddsombud Stockholms län