Publicerat 2013-04-24 10:50

Tre av fem nekas en andra chans i AD

Lag och Avtal berättar att mer än hälften av tingsrätternas domar och beslut som överklagas till AD får inte prövningstillstånd. Varje år överklagas runt 140 domar och beslut från tingsrätterna till Arbetsdomstolen. Oftast anser AD att tingsrätten har gjort en riktig bedömning, cirka 60 procent får därför inte prövningstillstånd.

 

Prövningstillstånd infördes i Arbetsdomstolen 2008. Sedan dess gäller samma regler för alla domar och beslut från tingsrätterna oavsett om de överklagas till hovrätten eller Arbetsdomstolen.

 

– Det finns inga skäl för att arbetstvisterna ska särbehandlas. Att det är samma regler är en fördel, säger AD:s ordförande Cathrine Lilja Hansson till tidningen.

 

Birgitta Lind, advokat med inriktning på arbetsrätt, tycker att det nya systemet är ett hot mot rättssäkerheten.

 

– Det är en skandal att det krävs särskild prövning för en andra bedömning. Självklart ska en tingsrättsdom kunna överprövas, säger hon. Birgitta Lind tycker att det är särskilt viktigt att arbetsrättstvisterna får prövas i två instanser. Skälet är enkelt: arbetsrättstvister är ovanliga i tingsrätterna, de som dömer i tingsrätten har därmed begränsad kunskap i och erfarenhet av arbetsrätt jämfört med andra rättsområden.

 

Problemet som tidningen beskriver gäller när en enskild arbetstagare driver målet, det är då processen börjar i Tingsrätten. När en fackförening processar för medlemmens räkning, inleds förhandlingen i AD, vilket blir billigare samt att facket består kostnaden.  En helt annan problematik, är att det kan vara utomordentligt dyrt att driva process i arbetsrättsliga ärenden. Det kan med ombudskostnader och annat snabbt bli hundratusentals kronor, så för en enskild kan det helt enkelt vara ett alltför stort ekonomiskt vågspel att driva sin rätt genom två domstolar... 

 

Blåljus har tidigare beskrivit hur framgångsrikt Polisförbundet tar tillvara medlemmarnas intressen. Å andra sidan tvingas Polisförbundet vara mycket aktivt när det gäller att försvara medlemmarnas rättigheter beroende på att vi har en statlig arbetsgivare som många gånger inte följer gällande regelverk. Det kan handla om allt från grundlagsskyddade rättigheter (som även poliser omfattas av) till rent arbetsrättsliga regler om anställningsskydd eller förhandlingsskyldighet.

 

Tommy Hansson

Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994