Takhöjden inom polisen

Var tredje polis upplever att de inte har möjlighet att framföra kritik eller synpunkter till ledningen på sin arbetsplats utan rädsla för repressalier. Det är tre gånger fler än bland förvärvsarbetare i stort där bara var tionde är rädd för samma sak. Det visar färska siffror som Polisförbundet tagit fram i samarbete med TNS Sifo.

- Jag ser allvarligt på de här siffrorna. Den påverkar inte bara de anställdas psykosociala hälsa, utan den förhindrar också utvecklingen av en bättre polisverksamhet, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

Polisen har nyligen gått från 21 myndigheter till en och är nu Sveriges största myndighet. Ledarskapsproblemen hos polisen har varit en viktig fråga för omorganisationen. De färska siffrorna visar dock att förändringsarbetet hittills inte gett önskat resultat. På frågan ”Upplever du att du har möjlighet att framföra kritik eller synpunkter till ledningen utan rädsla för repressalier?” svarar bara 45 procent av landets poliser att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. När Polisförbundet via TNS Sifo ställer samma fråga till den förvärvsarbetande allmänheten i stort väljer 85 procent samma svarsalternativ. 

– Det är ett underbetyg till polisens ledarskapsarbete. Det är sant att arbetsgivaren har satsat på utbildning av chefer för att förbättra ledarskapet, men uppenbarligen är de insatser som görs är inte tillräckliga, säger Lena Nitz.

Polisförbundet menar att det låga taket och den tysta kulturen inom polisen är förödande på flera sätt. 

– Dels är det givetvis olyckligt för medarbetarnas psykosociala hälsa. Det är också skadligt för ledningen som kan få ”fel” svar då deras medarbetare inte vågar berätta hur det egentligen är. När ledningen inte får höra talas om problemen saknar de möjligheter att lösa dem. Dessutom går de förstås miste om klok och insiktsfull input och goda idéer från dem som sitter på allra mest kunskaper från den praktiska verksamheten, säger Lena Nitz.

Problemen med det låga taket inom polisen har funnits länge.
– Det är långt mer komplext än att det bara skulle vara enskilda chefers fel. Snarare är det fråga om ett systemfel. Just nu, med ny myndighet och helt ny ledning, har arbetsgivaren ett perfekt tillfälle att göra något åt problemen i grunden. Ledningen med rikspolischef Dan Eliasson i spetsen måste ta ett ytterst tydligt ansvar och visa vägen, inte bara i ord utan också i handling, säger Lena Nitz.

Polisförbundet menar att situationen kräver gemensamma krafttag från fack, medarbetare och arbetsgivare och har därför tagit fram tre förslag till åtgärder för att förbättra situationen.
– Låt oss samarbeta och skapa ett arbetsklimat som alla kan känna sig stolta över och där alla har gott om plats att gå raka i ryggen. Något annat är inte svensk polis värdigt, säger Lena Nitz.

Polisförbundets förslag till åtgärder:

• Tydligt ställningstagande om högt i tak från högsta ledningen
  Den nya ledningen med Eliasson i spetsen och cheferna på regional nivå måste vara tydliga i att de välkomnar medarbetarnas tankar och idéer om hur polisverksamheten kan bli bättre och att kritik är välkommet.
• Nya samverkansformer mellan arbetsgivare och fack
  Inför den nya myndigheten har arbetsgivaren sagt sig vilja förhandla enligt MBL istället för att ha ett samverkansavtal med facket. Det känns föråldrat.  Polisförbundet vill se ett nytt avtal om samverkansformer där medarbetarinflytandet tas på allvar. Det ska finnas bestämda mötesplatser och tider för dialog. Det fanns brister i våra förra samverkansavtal. Nu har vi möjlighet att skapa en samverkan som bidrar till att utveckla polisen och nå mål som minskad brottslighet och ökad trygghet.
• Långsiktigt stöd till chefer
  Polisen har gjort stora ansträngningar att utbilda chefer i ledarskap. Det är bra, men det räcker inte. Cheferna måste få bättre förutsättningar att vara just bra chefer. De måste avlastas administrativt och erbjudas kontinuerligt mentorskap för att kunna utvecklas i sitt ledarskap.

I morgonekot var undersökningen en stor nyhet där Lena Nitz och personaldirektör Kajsa Möller intervjuades.

Undersökningen diskuterades även i P1 morgon, där Rolf Granér från polisutbildningen på Växjö universitet, stf Regionpolismästare i Stockholm Ulf Johansson och polisen tillika huvudskyddsombudet i Nacka, Carina Bäck fick uttala sig.

Fakta:
Artikeln bygger på siffror från två undersökningar som Polisförbundet genomfört tillsammans med TNS Sifo. En medlemsundersökning där 1046 medlemmar har svarat på undersökningen som genomförts via telefon. Undersökningen genomfördes mellan 19 november och 9 december 2014. Polisförbundet har ca 19 000 yrkesverksamma medlemmar.

Den undersökning där allmänheten har svarat är en del av TNS Sifos telefonbuss som bygger på 1025 telefonintervjuer 12 - 26 jan 2015.

Blåljus kommentar: Oavsett om det finns fog för känslan av att man inte vill komma med kritik, eller inte, är det den enskildes upplevelse av ett öppet klimat som man måste ta fasta på, som Ulf Johansson riktigt beskriver. Dessutom betonar han vikten av att även höga chefer inom polisen tar del av polisernas vardag och är öppna för samtal och kritik både "IRL" och via sociala media. För den som fortfarande är tveksam att föra fram kritiska synpunkter, finns det ju fackliga företrädare. De omfattas ju av förtroendemannalagens förstärkta skydd mot arbetsrättsliga åtgärder och har inte samma skäl att vara oroliga. De kan även ha en annan vana att komma med saklig kritik. 

Det gav Carina Bäck ett lysande exempel på i intervjun!

I Sjuhärad är problemen uppenbarligen kända:

– Jag märker att medlemmar kommer till mig och vill att jag skall framför en åsikt istället för att de gör det själva. Våra chefer är ganska tysta mot chefer längre upp, säger Sven Gardell som är ordförande i Polisförbundet Sjuhärad.

Enligt Sven Gardell så kan den stora omorganisationen som skedde vid årsskiftet ha spelat in i att så många poliser känner oro.

– Varenda chef sitter löst här, och har kanske gjort det hela 2014. Vi tystnar och folk ser om sitt eget hus. Det är ett stort demokratiskt problem när man ser till sig själv mer än till sitt uppdrag.

Alltid aktuella Polistidningen tar upp ett möte som Polisförbundet haft med nye Rikspolischefen Dan Eliasson. På mötet dryftades ett antal olika frågor, som resultatkultur och detaljstyrning. Men Polisförbundet hade även artigheten att informera om den kommande undersökningen om takhöjden inom Polisen och låta Rikspolischefen kommentera. Så här refererar Polistidningen den diskussionen:

Dan Eliasson uttryckte viss förvåning över resultaten.
–Är det någon yrkeskategori som jag känner är rak och frimodig i kommunikationen så är det ju polisanställda.  Där är ju rakt, pang på, man ger och tar tydliga budskap och sen kan man ruska av sig. Om man jämför med UD eller Justitiedepartementet så är det ett enormt mycket friskare samtalsklimat inom polisen.

Dan Eliasson funderade vidare på hur läget kan förbättras.
–Kan det vara en ledarskapsfråga? Jag tycker ju inte att högt i tak är när man går ut i media och sparkar på den egna myndigheten och tror att det ska bli något hurrarop. Det är liksom inte min definition av öppenhet. Men däremot internt ska man kunna prata om allting.

–Frågan gäller om man har möjlighet att komma med kritik till chefen, utan vara rädd för repressalier. Då menar man omplaceringar, möjligheten att få nya tjänster. Så det är där problematiken gäller och det är en upplevelse, sa Lena Nitz.

–Är det här känslan så hjälp mig att vara klok. För mig är det så självklart att man ska ha alla goda argument på bordet för att göra det bästa av det hela. När vi pratat igenom frågan så kör vi, avslutade Dan Eliasson.

Tommy Hansson