Publicerat 2012-11-29 20:00KORTA NOTISER OCH LÄNKAR
HÄMTADE UR BLÅLJUS NOTISBLOCK2008_01_31-12_54_52-notisblo
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:




AIK och Djurgården döms

att betala polisens kostnader


Polisen har rätt att ta ut ersättning i samband med matcher av idrottsklubbar som drivs som aktiebolag. Det beslutade Kammarrätten i Stockholm i en dom nyligen, uppger Ekot.


Hur går det sedan då?


Teoretiskt är högsta förvaltningsdomstolen sista möjligheten till prövning. Men alla mål som överklagas kommer inte dit. Så här skriver Sveriges domstolar på sin hemsida:

Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) prövar avgöranden som överklagas från någon av de fyra kammarrätterna i landet. Högsta förvaltningsdomstolens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan vara till ledning för domstolar och andra som har att tillämpa gällande rätt. Alla överklaganden tas inte upp till prövning utan endast sådana där Högsta förvaltningsdomstolen ger prövningstillstånd. Huvudregeln är att prövningstillstånd bara lämnas om avgörandet kan få betydelse som prejudikat, det vill säga ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas.
-
Idrottsklubbarna lär nog försöka få upp sin fråga till Högsta förvaltningsdomstolen.



Säpo kan bli egen

myndighet med större insyn


Säkerhetspolisen, Säpo, kan bli en egen myndighet och inte längre ingå som den del av den svenska polisorganisationen. Förslaget kommer från polisorganisationskommittén, rapporterar Ekot.


Polisförbundet positivt till

SÄPO som egen myndighet


– Polisförbundet ser i omorganisationen av Säkerhetspolisen framför sig ett utvecklingsarbete där ledningen är extra lyhörd för medarbetarnas behov och synpunkter. I vårt remissvar ställde vi oss positiva till att Säkerhetspolisen ombildas till en fristående myndighet. Vi är också positiva till ett eget insynsråd. En ökad öppenhet stärker förtroendet för verksamheten, säger Lena Nitz, Polisförbundets ordförande.

Polisförbundet ska nu läsa förslaget och utvärdera vilka konsekvenser det får för verksamheten och förbundets medlemmar.

Inom den nybildade myndigheten ska det vara klarlagt vad arbetstagaren har för arbetsuppgifter, var arbete ska utföras och var inom organisationen arbetstagaren arbetar.

– Personalen ska inom den nya myndigheten inte godtyckligt kunna disponeras enbart utifrån arbetsgivarens krav. Det innebär att alla kollektivavtal kring anställningsvillkor måste ses över så att dessa fungerar i den nya organisationen, säger Lena Nitz.



”Cheferna måste

ut och jobba”


Landets polischefer måste regelbundet börja jobba ett antal pass ute på fältet. Det kräver riks-polischefen Bengt Svenson efter DN:s avslöjande om att bemanningen knappt har förändrats alls sedan 90-talet, trots ökade resurser.
 

Se särskild artikel på Blåljus med den fackliga chefsföreningens synpunkter:

Chefer:
Mer än gärna på med
patrulleringskängorna!




Sverige rustar

mot cyberattacker


Nyligen samlades säkerhetsexperter för att testa hur väl rustat Sverige är att klara cyberhot mot elnätet, järnvägen, telefoni och internet. ”Vi riskerar att viktiga samhällsfunktioner går förlorade under lång tid”, säger Richard Oehme på myndigheten MSB om hoten, enligt en artikel i DN.



Många anmälningar

mot åklagare men få åtalas


En försvinnande liten del av brottsanmälningar mot åklagare leder till fällande dom.  De senaste fyra åren har det kommit in fler än 1000 brottsanmälningar mot åklagare. Men enligt de utredningar som gjorts rör det sig sällan om brott och bara fyra av anmälningarna har lett till att åklagare lagförts, berättar Ekot.

BLÅLJUS KOMMENTAR
: Det är värt att notera en skillnad. När medier presenterar motsvarande siffror rörande poliser är det med en skyhög siffra för anmälningar och ett litet futtigt tal för fällande domar men utan några kommentarer. Underförstått – poliser hålls om ryggen av sina kolleger utredarna. När det gäller åklagarna nyanserar Ekot och förklarar att anmälningarna sällan berör brott i juridisk mening. Fallet är faktiskt detsamma när det gäller poliser men då tiger både intervjuade åklagare och medierna om det  förhållandet.



Polis vill bekämpa

brott med tamponger


Polisen tar tamponger till hjälp för att bekämpa brott i nära relationer. De ser det som ett smart sätt att nå fram till kvinnor. Med information på hygienproduktens förpackning riktar man sig direkt till kvinnor i den kampanj som nu startat, enligt ett inslag i Ekot.



Få poliser är i tjänst

när brotten begås


I vartannat län har polisen sämre helgbemanning i år än på 90-talet, visar DN:s granskning. Detta trots att regeringen har pumpat in många miljarder i organisationen med syfte att få fler poliser på gatan. – Polisen är inte i tjänst när brotten begås. Många arbetar dagtid, säger polisforskaren Stefan Holgersson. Stockholms län kommer undan med blotta förskräckelsen.

BLÅLJUS KOMMENTAR
: DN har lärt sig skillnaden på andel och antal, tack för det! De tittar även på vissa faktorer som  administrativa uppgifter som poliserna sköter, andra arbetsuppgifter som arrestbevakning, att flera poliser arbetar i olika projekt, eller att flera poliser blivit chefer. Ett par faktorer som inte tas upp, är arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst, med mindre tid för att utföra ett alltmer omfattande arbete bland annat innefattande förstahandsåtgärder och avrapportering i PUST på gatan… Ej heller de omöjliga arbetstiderna som poliserna har, vilket säkert är en faktor som gör att framförallt småbarnsföräldrar söker sig från ingripandeenheterna.



Våld mot kvinnor

och våld i hemmet


Sveriges tillträde till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet samt vissa frågor om kontaktförbud avseende gemensam bostad föreslås.

Den 7 april 2011 antogs Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Europarådets fördragsserie - nr 210). Sverige undertecknade konventionen vid ett ministermöte i Istanbul den 11 maj 2011. Promemorian innehåller en analys av konventionen och de åtgärder som krävs för att Sverige ska leva upp till de åtaganden som en anslutning innebär.

Lagändringar i några fall

I promemorian Ds 2012:52 föreslås att Sverige ska tillträda konventionen. En svensk anslutning till konventionen bedöms kräva lagändringar i några avseenden. Promemorian föreslår en lagändring för att uppfylla konventionens krav i fråga om immunitet och privilegier för personer som medverkar i den övervakningsmekanism som konventionen etablerar.

När det gäller lagändringar som behövs för att uppfylla förpliktelser som avser tvångsäktenskap och fortsatt uppehållstillstånd i anknytningsfall hänvisas till förslag som har lämnats i betänkandena Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (SOU 2012:35) respektive Kvinnor och barn i rättens gränsland (SOU 2012:45). Promemorian innehåller inte några lagförslag i dessa delar.

Dubbel straffbarhet


Beträffande konventionens bestämmelser om undantag från kravet på dubbel straffbarhet för svensk domsrätt i fråga om vissa brott när de begåtts utomlands och om förlängd preskription för vissa brott, gör promemorian bedömningen att lagändringar inte bör ske. Promemorian föreslår i stället att Sverige, med stöd i konventionen, ska lämna förklaringar om förbehåll beträffande dessa bestämmelser i samband med tillträdet.

Mot bakgrund av en föreskrift i konventionen om att skyddspersonen ska prioriteras vid kontaktförbud som avser en bostad och tillkännagivanden som riksdagen har lämnat i fråga om en ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud när det gäller kontaktförbud avseende gemensam bostad, övervägs även förutsättningarna för kontaktförbud av detta slag i promemorian.

Kontaktförbud


Promemorian föreslår att förutsättningarna för kontaktförbud avseende gemensam bostad ska ändras på så sätt att den risk för brott mot person som krävs inte behöver vara påtaglig. Samma risknivå kommer därmed att gälla för alla former av kontaktförbud. Enligt förslaget lämnas förutsättningarna för kontaktförbud avseende gemensam bostad oförändrade i övrigt.



FRA-lagen

ska utvidgas


får rätt att använda FRA:s signalspaning för att kartlägga hot från andra länder. Det har riksdagen nu beslutat efter en uppgörelse mellan regeringen och Socialdemokraterna, berättar Riksdag och Departement.



Trötta förare ska stoppas

med nya metoder


Snart kan den som inte är tillräckligt utvilad bakom ratten åka dit. Polisen är på väg att ta fram konkreta metoder för att kunna bevisa när en förare varit så trött att det är farligt att köra, uppger DN.

Förarenkät:
• 18 procent av de manliga bilförarna och 12,6 procent av de kvinnliga har somnat eller nästan somnat vid ratten under det senaste året, enligt Trafikverkets trafiksäkerhetsenkät från 2011.

• 23,4 procent av de 20–24-åriga männen och 22,2 procent av de 25–54-åriga männen svarade att de somnat eller nästan somnat vid ratten.



Var tionde kör bil

trots dålig syn


En ny undersökning som Trygg-Hansa har gjort visar att en tredjedel av alla bilförare får anstränga sig för att se vad vägskyltarna föreställer, var tionde sätter sig bakom bilen trots att de ser för dåligt, rapporterar Nyheterna P4.



Ersättningen till

friade häktade ökar


Ersättningen som staten betalar ut till personer som suttit häktade men sedan friats eller inte kunnat överbevisas har ökat kraftigt. Fram till sista oktober i år betalade staten ut mer än 47 miljoner kronor, mer än under hela förra året, uppger Ekot.



Handeln med kvinnor

växer i det gränslösa EU


Om handeln med kvinnor som bara växer i ett gränslöst EU, handlar ett  reportage i Ekot från Rumänien - rekryteringsbasen för många av de kvinnor som hamnar i lägenheter och på bordeller runtom i Europa. Men vad görs egentligen åt den moderna slavhandeln? Hör förtvivlade socialarbetare i Stockholm, och kommissionär Cecilia Malmström om varför EU:s medlemsländer har så svårt att koppla ihop trafficking och prostitution.



Våldtäktsåtalad fri –

nej räcker inte


Ett våldtäktsfall i Värmland där mannen friats trots att kvinnan sagt nej och att domstolen tror henne har åter väckt liv i våldtäktsdebatten. ”I dag är budskapet till killarna, kommer du åt så är det fritt fram”, säger straffexpert Madeleine Leijonhufvud till DN.



Delpensionerna

blev ett lotteri


Det statliga delpensionsavtalet är tänkt att underlätta för äldre att stanna kvar i arbetslivet. Men myndigheterna har blivit mer restriktiva, en del vill inte bevilja några delpensioner alls. »Vi har ett avtal som en part inte uppfyller«, säger STs Anne-Jeanette Johansson på Länsstyrelsen i Stockholms län. Artikeln i ST:s ”Publikt” är lång och innehåller intressanta fakta i den här frågan.



Nu är kvinnorna i majoritet

i de fackliga styrelserummen


För första gången är det fler kvinnor än män i TCO-förbundens styrelser. Men det är stora skillnader mellan förbunden, skriver TCO-tidningen.



”Polisen: Vill inget se,
vill inget höra”


"Stefan Holgersson är en av Sveriges mest uppmärksammade polisforskare. Hans rapporter har visat på stora brister inom rättsväsendet och lett till omfattande reaktioner. Men i polisorganisationen har Holgersson systematiskt motarbetats av chefer som inte velat höra obekväma sanningar", skriver Hanne Kjöller som tilldelats ett unikt stort utrymme på DN:s ledaravdelning för denna betraktelse.




Gilla sidan:
TIPSA FRAGA















wwwpolisforbundet.se



Länk till Polistidningen


Krimkassan


Polisveteran
Polisveteranerna i Stockholms län


Dela
sidan:
Polisfacklig historik i Stockholms stad 1890-1994