Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-10-01 19:30
Bilderna: Skillnaderna mellan skogslän och storstad intresserar många.
Blåljus frågade Polisförbundets förhandlare i Piteå men där var beskedet att man i nuläget inte alls vill kommentera den här frågan. Den är av naturliga skäl ytterst känslig och man vill inte på minsta sätt binda sig i den.
Blåljusred har då frågat runt på andra håll och fått en del uppgifter som folk inte vill stå för med namn och så en intervju med Ivar Eriksson, Rikspolisstyrelsens mest insatte och under ledningen mest inflytelserike i frågan.
- En duktig polis i all verksamhet i hela landet, förklarar Ivar, har säkert mest att tjäna på en ökad grad av individuell lön. Numera torde alltså en ökad grad av individuell lön vara smartaste sättet att få bättre betalt generellt sett. Kompetensförsörjningen (på gammalt språk personalförsörjningen) är en av de krafter som ökar trycket på arbetsgivaren att öka löneutrymmet. Det kan vara klokt att fundera lite över detta inom Polisen när man ställer krav.
- Enligt RALS (senaste centrala avtalet) ska det ske en löneanalys men jag tvivlar på att den tillfredställer de kritiker som påtalat orättvisor i den senaste debatten. Jag ser en del svårigheter att få fram en rättvis bild som man kan lägga till grund för faktiska förändringar, menar Ivar. Det främsta hindret är vår strävan mot individuella löner som vi till viss del redan avtalat om. Mot det kan man invända att det går att räkna fram genomsnittslöner men det har också sina problem.
- Vi kan till exempel se på Örebro län som fått en enhet mot grov organiserad brottslighet vilket bland annat medfört högre genomsnittslöner där än i Värmland som inte har en sådan enhet. En orsak är att de här enheterna bemannas med mycket erfarna poliser. Ska man ta upp en diskussion att kompensera Värmland för det här? Sörmlands län har nästan tvåtusen kronor i månaden högre genomsnittslön än grannen Östergötlands län. Vilka slutsatser drar man av det och vilka åtgärder vidtar man? Det är inte bara mellan storstäder och övriga landet det skiljer även om just det framhålls i debatten.
- I Västra Götaland, fortsätter Ivar, har facket gjort en mycket medveten lönesatsning på unga poliser för att nu ta ytterligare exempel. Skulle det tillåtas innebära kompensation för andra län där man valt andra prioriteringar? Frågorna är många och svaren få.
- När det gäller funktioner kan det bli mycket svårt att få fram en rättvis bild som kan godtas av alla. Vi tittade till exempel vid något tillfälle på funktionen vakthavande befäl och insåg att det fanns – om jag minns rätt – sex sådana i Stockholms län och nio på Gotland. Alla inser att det leder helt fel att utan vidare jämföra deras lönesättning. Kan lönen för yttre befäl i Gävleborgs län rätt av jämföras med den som yttre befäl i hela Stockholms län har?
Blåljus: Hur tillåts marknadskrafterna slå igenom?
- De löneskillnader som finns idag har i högre grad neutraliserat marknadskrafternas inverkan än vad som skedde tidigare. Det är så mycket man kan säga om det – det är mycket svårt att säkert veta exakt hur detta styr, slutar Ivar.
Sagesmän som Blåljus varit i kontakt med har lämnat en del andra uppgifter av intresse i sammanhanget. Så till exempel har det gjorts undersökningar av löneskillnader inom statliga myndigheter.
Där visade det sig att det generellt skilde 6% mellan Stockholm och övriga landet. Mellan Göteborg, Mölndal, Malmö och Lund skilde det 4% mot övriga landet (Stockholm undantaget). Tittar man på enskildheter skiljer sig polisen i Stockholms län 8% lönemässigt mot övriga landet. Men man är inte värst. Skattemyndighetens folk i Stockholm tjänar 10% mer än kollegerna ute i landet.
Vilket utrymme kommer nya RALS att ge i det här sammanhanget? Blåljus har fått svar varierande från 2-0% per år. Någon dysterkvist nämnde minussiffror som tänkbara men det är nog inte realistiskt. Många bedömare tror på ett ettårsavtal 2010. Hursomhelst kommer svängrummet för förhandlarna sannolikt att minska kraftigt – eller drastiskt - jämfört med den RALS vi ännu är inne i. Regeringen har också tydligt slagit fast att staten inte ska vara löneledande.
På representantskapet var en tydlig majoritet av ombuden bestämda på den punkten att löneskillnader i vårt yrke inte får korrigeras genom att man hos andra sänker löner eller hindrar löneutveckling. I klartext: skillnader man finner goda och sakliga skäl att åtgärda måste utjämnas med friska pengar ur nästa RALS.
Intervjuer: Claes Cassel
Svårknäckt
analysera
polislöner
Representantskapet i Piteå beslutade att Polisförbundet ska verka för att en löneanalys för svensk polis kommer till stånd. Den ska bland annat ta reda på om det finns några oskäliga löneskillnader mellan poliser i olika delar av landet. När nu den högtidliga stämningen från Pite havsbad klingat av börjar vardagen tränga sig på och det ska göras verkstad av det här. Hur ska det gå till?
Bilderna: Skillnaderna mellan skogslän och storstad intresserar många.
Blåljus frågade Polisförbundets förhandlare i Piteå men där var beskedet att man i nuläget inte alls vill kommentera den här frågan. Den är av naturliga skäl ytterst känslig och man vill inte på minsta sätt binda sig i den.
Blåljus har frågat runt
Blåljusred har då frågat runt på andra håll och fått en del uppgifter som folk inte vill stå för med namn och så en intervju med Ivar Eriksson, Rikspolisstyrelsens mest insatte och under ledningen mest inflytelserike i frågan.
- En duktig polis i all verksamhet i hela landet, förklarar Ivar, har säkert mest att tjäna på en ökad grad av individuell lön. Numera torde alltså en ökad grad av individuell lön vara smartaste sättet att få bättre betalt generellt sett. Kompetensförsörjningen (på gammalt språk personalförsörjningen) är en av de krafter som ökar trycket på arbetsgivaren att öka löneutrymmet. Det kan vara klokt att fundera lite över detta inom Polisen när man ställer krav.
Genomsnittslöner har sina problem
- Enligt RALS (senaste centrala avtalet) ska det ske en löneanalys men jag tvivlar på att den tillfredställer de kritiker som påtalat orättvisor i den senaste debatten. Jag ser en del svårigheter att få fram en rättvis bild som man kan lägga till grund för faktiska förändringar, menar Ivar. Det främsta hindret är vår strävan mot individuella löner som vi till viss del redan avtalat om. Mot det kan man invända att det går att räkna fram genomsnittslöner men det har också sina problem.
- Vi kan till exempel se på Örebro län som fått en enhet mot grov organiserad brottslighet vilket bland annat medfört högre genomsnittslöner där än i Värmland som inte har en sådan enhet. En orsak är att de här enheterna bemannas med mycket erfarna poliser. Ska man ta upp en diskussion att kompensera Värmland för det här? Sörmlands län har nästan tvåtusen kronor i månaden högre genomsnittslön än grannen Östergötlands län. Vilka slutsatser drar man av det och vilka åtgärder vidtar man? Det är inte bara mellan storstäder och övriga landet det skiljer även om just det framhålls i debatten.
Satsning på unga poliser
- I Västra Götaland, fortsätter Ivar, har facket gjort en mycket medveten lönesatsning på unga poliser för att nu ta ytterligare exempel. Skulle det tillåtas innebära kompensation för andra län där man valt andra prioriteringar? Frågorna är många och svaren få.
- När det gäller funktioner kan det bli mycket svårt att få fram en rättvis bild som kan godtas av alla. Vi tittade till exempel vid något tillfälle på funktionen vakthavande befäl och insåg att det fanns – om jag minns rätt – sex sådana i Stockholms län och nio på Gotland. Alla inser att det leder helt fel att utan vidare jämföra deras lönesättning. Kan lönen för yttre befäl i Gävleborgs län rätt av jämföras med den som yttre befäl i hela Stockholms län har?
Stora löneskillnader inom Skatteverket
Blåljus: Hur tillåts marknadskrafterna slå igenom?
- De löneskillnader som finns idag har i högre grad neutraliserat marknadskrafternas inverkan än vad som skedde tidigare. Det är så mycket man kan säga om det – det är mycket svårt att säkert veta exakt hur detta styr, slutar Ivar.
Sagesmän som Blåljus varit i kontakt med har lämnat en del andra uppgifter av intresse i sammanhanget. Så till exempel har det gjorts undersökningar av löneskillnader inom statliga myndigheter.
Där visade det sig att det generellt skilde 6% mellan Stockholm och övriga landet. Mellan Göteborg, Mölndal, Malmö och Lund skilde det 4% mot övriga landet (Stockholm undantaget). Tittar man på enskildheter skiljer sig polisen i Stockholms län 8% lönemässigt mot övriga landet. Men man är inte värst. Skattemyndighetens folk i Stockholm tjänar 10% mer än kollegerna ute i landet.
Vad ger nästa RALS?
Vilket utrymme kommer nya RALS att ge i det här sammanhanget? Blåljus har fått svar varierande från 2-0% per år. Någon dysterkvist nämnde minussiffror som tänkbara men det är nog inte realistiskt. Många bedömare tror på ett ettårsavtal 2010. Hursomhelst kommer svängrummet för förhandlarna sannolikt att minska kraftigt – eller drastiskt - jämfört med den RALS vi ännu är inne i. Regeringen har också tydligt slagit fast att staten inte ska vara löneledande.
På representantskapet var en tydlig majoritet av ombuden bestämda på den punkten att löneskillnader i vårt yrke inte får korrigeras genom att man hos andra sänker löner eller hindrar löneutveckling. I klartext: skillnader man finner goda och sakliga skäl att åtgärda måste utjämnas med friska pengar ur nästa RALS.
Intervjuer: Claes Cassel
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september