Publicerat 2014-11-30 09:30

Styr medborgarlöften svensk polis?

DN speglar i ett positivt hållet reportage försöksverksamheten med medborgarlöften som inletts i Södertälje. Reportaget beskriver de positiva effekterna för polisverksamheten när allmänhetens förtroende ökar, vilket kan ge effekter som tips och att fler vågar vittna.

Det beskrivs vad poliserna enligt allmänheten skall prioritera, i Södertälje störande fyrverkerier och buskörande mopeder. Den minnesgode polisen kan möjligen erinra sig liknande tongångar i samband med närpolisreformen 1994-1995. När den sjösattes fanns det goda ekonomiska resurser och närpoliserna inventerade problemområden och gjorde åtgärdsplaner. De första åren, fick de även möjlighet att arbeta med problematiken, något som i många fall var väldigt framgångsrikt.

Så stängdes polishögskolan, eknomin skruvades åt och närpoliserna tvingades åka radiobil, utreda mängdbrott eller delta i kommenderingar större delen av deras arbetstid. Det sveket mot samverkanspartnerna minns många fortfarande. Att Polisen ändå fortfarande har höga förtroendesiffror bland allmänheten beror mer på att många poliser i vardagen anstränger sig till det yttersta för att "hjälpa, skydda och ställa tillrätta".

Nu går Polisen mot en gigantisk omorganisation, som skall genomföras utan ekonomiskt eller personellt tillskott. Från politiskt håll anförs att Polisen har tillräckliga ekonomiska och personella resurser. Samtidigt placeras nya, hungriga poliser som receptionister då exempelvis polismyndigheten i Skåne inte har råd att ha kvar de civila receptionisterna. De poliserna hade kanske kunnat stoppa mopedister i stället? En helt annan fråga är det begränsade lagstöd som finns för att efterfölja mopedister som inte behagar stanna på polisens anmodan...

I DNs artikel, intervjuas både vår nye Rikspolischef, Dan Eliasson och Polisförbundets ordförande Lena Nitz. RPC som ännu inte tillträtt, uttrycker sig försiktigt men menar att försöken kan spridas sedan de utvärderats. Lena Nitz, säger till DN; att hon jämför med satsningen på närpolisreformen på 90-talet. En satsning som till stora delar rann ut i sanden.

– Det är klokt att skapa utökade relationer mellan polis och medborgare. Men vi ser risker med att avge löften, om de ges på fel grunder. Det kan bidra till att försämra allmänhetens förtroende om löftena inte kan infrias, säger Lena Nitz till DN.

 

Vilket legalt stöd det finns för medborgarlöften och hur demorkatiskt det är egentligen, exempelvis när det gäller mopedister eller fyrverkerier, har diskuterats av professor Bo Wennström här.

 

Tommy Hansson