Publicerat 2011-10-06 18:30Diverse ur Blåljus notisblock
från den gångna veckan:

Tjänstefel utreds

efter dödsmisshandel

En utredning om tjänstefel har påbörjats om häktet i Flemingsberg i södra Stockholm, där en kvinnlig fångvårdare blev misshandlad till döds av en
intagen. Kvinnan befann sig på häktets rastgård på taket enligt uppgift ensam med 28-åringen, trots att han ansågs vara farlig. Kriminalvårdens säkerhetschef uppger att bedömningen av hur farlig mannen är kan ha varit felaktig. Chefsåklagare Stefan Bergman beslutade på tisdagskvällen (4/10) att inleda en förundersökning om tjänstefel, rapporterar SR Ekot. Ekot berättar också under torsdagen (6/10) att det kommit uppgifter som tyder på att den kvinnliga kriminalvården inte alls fått information om mannens farlighet.

"Poliser är också

människor"

Roy Cederbäck, ordförande i polisfacket i Västmanland vågar sig på detta påstående i en debattartikel i Vestmanlands läns tidning, VLT. Han är ilsken på arbetsgivaren och skriver bl a:

"Det som väcker ilska är de höga polischefernas och polismyndigheternas okunskap om de enskilda polisernas vardag på samhällets bakgård. Är det så att de har kunskap, så är de oförmögna att kommunicera med sina poliser så att de förstår att svensk polis numera lever i en ”börsekonomi” där medlen nagelfars varje dag men där målen verkar komma i skymundan. En ekonomi som domineras av att medlen är viktigare än målen. Enkelt förklarat, hittar vi en rattfyllerist vid första blåskontrollen förstör vi statistiken.

Frågan är om det är viktigast att få bort rattfyllerister från gatan eller
leverera statistik till Rikspolisstyrelsen över utförda negativa
blåskontroller?"

Klarar inre poliser

att stötta yttre?

Ligger vi rätt med fördelningen 50 procent poliser i yttre tjänst, 50 procent i inre, undrar Peter Barth, kriminalinspektör, Rikskrim, i en debattartikel i Uppsala Nya Tidning. Den skrevs för cirka två år sedan men Peter tycker att den har aktualitet idag ställd mot den kritik som DN framfört mot Polisen. Peter för bland annat resonemang kring hur stort inre stöd 50 procent yttre poliser behöver t ex i form av utredningar. Är balansen 50/50 realistisk, frågar han sig.

Brottsliga laserpekare

används allt oftare

Antalet rapporterade attacker mot flygplan med starka så kallade laserpekare har ökat från några stycken till över 130  förra året. Det berättar TT i en notis. Gränspolisen Arlanda betraktar det som ett stort säkerhetsproblem. Laserpekare används som bekant även mot poliser i tjänst i olika sammanhang. Det krävs krafttag bl a lagstiftningsvägen för att stävja de här brotten.

Götblad stöttar

misstänkt polismästare

skriver Expressen i en artikel om Carl-Olov Onshagen, misstänkt för att ha efterforskat källan till kritik publicerad i grundlagsskyddade medier. Enligt artikeln finner länspolismästaren inte skäl att koppla bort Onshagen från hans chefsjobb med anledning av misstankarna.

Det är svårt att befria sig från den gnagande känslan att en pa åkt direkt vid motsvarande brottsmisstanke. 

S vill öka anslag

till rikskrim

I skuggbudgeten som presenteras nästa vecka vill S öka anslagen till Rikskriminalpolisen med 100 miljoner kronor per år för att stärka kampen mot den organiserade brottsligheten.

– I dag finns det 30 personer som jobbar med de här frågorna på Rikskriminalen. Med våra pengar skulle det kunna bli 130, säger Morgan Johansson, S, i en intervju med DN.

Polismisstag

friade för stöld

från 98-åring

En, enligt tingsrätten otillåten, brottsprovokation  ledde till att en person som stulit pengar ur en 98-årings plånbok friades, berättar SvD i en artikel.

Störst andel

gangsterbrott

begås i Malmö

Mc-kriget i Malmö är över. Knarkkriget likaså - och det finns inte längre två rivaliserande gäng. Trots det är Malmö den stad i Sverige där det begås flest gangsterbrott per invånare i Sverige. Det påstår två författare till boken ”Maffiakrig”, enligt en artikel i SvD.

Större polisansvar

för ungdomsbrott

I en lagrådsremiss nyligen föreslås att särregleringen av förundersökningsledarskap i 3 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare upphävs så att polismyndighet kan leda förundersökningar mot unga lagöverträdare i fler fall än tidigare.

Vidare föreslås att polismyndighet får behörighet att i vissa fall besluta om förundersökningsbegränsning inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Förslaget utgår från grundtanken att förundersökningsledaren ska ha ansvar för förundersökningen i dess helhet.

I lagrådsremissen föreslås också att tillämpningsområdet utvidgas för bestämmelsen i 23 kap. 4 a § första stycket 1 rättegångsbalken om förundersökningsbegränsning i de fall kostnaderna för fortsatt utredning inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse.

Lagändringen som avser behörighet för polismyndighet att besluta om förundersökningsbegränsning i vissa fall föreslås träda i kraft den 1 januari 2013. Övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 mars 2012.

- Jag tror att det är en fördel om man kan skynda på hanteringen. I brottsutredningar är ju mycket färskvara och jag tror att om polisens ungdomsutredare kan arbeta mer fokuserat och ta ett helhetsansvar i ärenden så kan vi få fler ärenden lösta och det måste ju ändå vara ambitionen, säger justitieminister Beatrice Ask (M) till SR Ekot.

EU: Bilförare

ska testa synen

Bilister i Europa ska testa sin syn vart tionde år. Bilförare över 65 år ska få göra synkontroller var femte år och genomgå läkarundersökningar. Det föreslår EU-parlamentet i en resolution som EU-kommissionen och därefter medlemsländerna ska få ta ställning till. Tanken med förslaget är att förbättra trafiksäkerheten och minska antalet dödsolyckor i trafiken, rapporterar SR Ekot.
Målet är att minska antalet dödsfall på vägarna i Europa till hälften de kommande tio åren.

DN klampar vidare

DN fortsätter sin s k granskning av Polisen. I en artikel påstås att siffrorna över uppklarade brott är uppblåsta. I en annan att Polisen nu medger att deras redovisning av antalet uppklarade brott inte ger hela bilden. I en signerad ledare hävdar Peter Wolodarski, DN, att Polisen i Sverige befinner sig i ett bedrövligt tillstånd och att det skulle behövas en haverikommission för att reda ut förfallet. Justitieminister Beatrice Ask intervjuas 5 oktober (tyvärr har vi inte kunnat hitta en länk till den artikeln) och säger korthet att Polisen måste bli bättre. Rikspolischef Bengt Svenson säger i en intervju att man har rätt att kräva mer av oss poliser. Avslutningsvis säger han att han är ledsen över att poliser uppfattat att Rikspolisstyrelsen skulle vara mera intresserad av kvantitet än av kvalitet i polisarbetet. Just detta tycks ändå vara en rätt utbredd uppfattning och vi kan citera en polis från den myndighet Bengt Svenson själv kom från när han blev Rikspolischef. Där säger en polis i en intervju med Corren.se (Östgöta Correspondenten):
- Det är sjukt, helt sjukt. Vi är så trötta på det, allt handlar bara om statistik. Vi där nere får dalta med siffror i stället för det vi egentligen ska göra, säger han.
Därför välkomnar polismannen Stefan Holgerssons rapport om statistikfusket, som Corren berättade om i går. Problemet är att ledningen vill visa fina siffror uppåt, menar polismannen och efterfrågar chefer som vågar stå upp för verksamheten.

”Anmälningar

mot poliser

utreds inte”

Så ser rubriken över en TT-artikel ut i DN. I artikeln nämns att de flesta anmälningar mot poliser inte utreds. Men upplysningen, att det beror på att en åklagare i chefsställning funnit att förundersökningen inte ska inledas därför att inget brott begåtts, finns inte med.

Artikeln handlar i själva verket om att Rolf Granér, lektor vid polisutbildningen, menar att även anmälningar som inte utretts borde gås igenom systematiskt inom Polisen eftersom det finns mycket lärdom som kan dras från dem.

”Vi slår vakt om objektivitet och oberoende verksamhet på alla plan”
Gunilla Herlitz
Chefredaktör, ansvarig utgivare och verkställande direktör på DN.

Om hon menade något med de orden om objektivitet skulle en rubrik som ”Anmälningar mot poliser utreds inte” knappast få förekomma i DN.

Medelmördaren är

en full man med kniv

Fördomen bekräftas: Finländska mördare är män som dödar med kniv — i berusat tillstånd. Men även den svenske ”medelmördaren” är en full man med kniv, visar en undersökning som TT refererar. I Nederländerna däremot är mördarna nyktra och använder skjutvapen.

Stalkning är

nu ett brott

I lördags (1 okt) trädde lagen om olaga förföljelse – också känt som stalkning – i kraft i Sverige, meddelar TT i en notis. Att systematiskt förfölja, kartlägga och smyga sig på någon kan ge upp till fyra års fängelse.

Fler dör av

alkoholskador

Sedan Sverige gick med i EU för 15 år sedan - och införselkvoterna av alkohol höjdes - har dödligheten i alkoholrelaterade leversjukdomar ökat med 50-60 procent. Det visar statistik från Stockholms universitets centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, skriver . Det är främst åldersgruppen 50-69 år som ökat sin konsumtion av vin och öl. Bara i Finland och Storbritannien är utvecklingen mer alarmerande.

Snokande

i registren

Det finns en sak som förenar detta snokande med alla andra som vi med jämna mellanrum kan läsa om. Oavsett om slagningarna sker inom vården, polisen eller någon annan sekretesstung verksamhet gör man det för att man kan, och tror att man klarar sig undan upptäckt. Sedan kan det förstås finnas andra motiv. Men detta är själva grundförutsättningen. Det skriver Hanne Kjöller i en signerad ledare i DN under rubriken ”Stoppa snokande snutar”