Publicerat 2015-06-29 09:40

Spjut om polisens framtid

Christer Spjut var förhandlingschef i Polisförbundet mellan åren 1982 – januari 2004. Dessförinnan var han ombudsman på förbundet från 1973. Före tiden i Polisförbundet var han polis i Stockholm. Även han har reagerat på hur Polismyndigheten hanterar sin personal i omorganisationens tider.

 

"VAD HÄNDE PÅ VÄGEN TILL DÅ DET BLEV EN MYNDIGHET?

Att göra om polisorganisationen till en myndighet har diskuterats sedan slutet av 90-talet. 2012 tog politikerna beslutet att från 2015 skulle polisorganisationen organiseras i en myndighet. Arbetsgivaren har alltså haft många år på sig att rigga en bra organisation och ett bra personalpolitiskt regelverk. Dagens resultat imponerar inte!

År 2002 var Arbetsgivarverket, RPS och Polisförbundet överens om följande:

”Syfte

Syftet med utvecklingsarbetet är att genom korta beslutsvägar och stort inflytande för arbetstagarna underlätta för polisväsendet att möta kraven från omvärlden. Utvecklingsarbetet ska öka de anställdas och arbetsgivarens möjligheter att organisera arbetet efter uppgiften samt ta tillvara de anställdas kompetens.

 

Tillvägagångssätt

Ett sätt att öka effektiviteten och höja kvaliteten är att ge ökad frihet och ansvar för såväl de lokala polismyndigheterna som de enskilda medarbetarna. Detta förutsätter att arbetsgivaren i ökad utsträckning tar tillvara arbetstagarnas engagemang och professionalism.

 

Andra sätt att öka effektiviteten och höja kvalitén är t.ex. att utveckla verksamheten inom områdena kompetensutveckling, ledning, organisationsformer, arbetsformer/arbetssätt och teknik.

 

Mål

Det övergripande målet är att polisverksamheten ska präglas av ökad effektivitet, bättre kvalitet och högre grad av måluppfyllelse. De anställda ska få ökade befogenheter, ökat ansvar, en större delaktighet i arbetet samt en bättre arbetsmiljö och en god löneutveckling.”

 

Hur har arbetsgivaren under året levt upp till Syftet, Tillvägagångssättet, och Målen?

Just nu upplever jag att ledningen bortser från partsgemensamt arbete och en god löneutveckling.

 

Dan Eliasson uttalade i Ekots lördagsintervju att förändringen av polisen kommer att märkas under 2015 men de större förändringarna först 2016. Det är viktigt för polisens anseende att denna förändring kommer att bli positiv för medborgarna. Märker inte medborgarna att polisen kommit närmre blir det svårare att skapa förtroende och trygghet.

 

Hur stämmer detta med verkligheten?

 

Poliser försvinner från sina funktioner, polisstationer läggs ner och kommunala organ anställer ordningsvakter för att skapa trygghet.

 

Detta sker 2015 - det året då polisen skulle komma närmre medborgarna.

Vart tog den goda löneutvecklingen vägen som parterna var överens om?

 

Anser arbetsgivaren att man levt upp till avtalet om grunderna för hur lönesättningen skall gå till när man har satt lönerna för de nya polisassistenterna?  Vilket säkert underlag har man haft? Vem är personen som beslutat vad var och en skall få för lön? Vad har denna person för kunskap om individen som får den individuella lönen?

 

Förbundsstyrelsen efterlyser förslag på förbättringar inom det personalpolitiska området. Jag har ett förslag:

 

HR-enheterna skall vara sammansatta med ett flertal poliser som arbetat inom olika områden i verksamheten och har god kunskap om avtalen och sambandet mellan en bra verksamhet och en god personalpolitik. Man skall ha en kunskap om sambandet mellan arbetet som polis och effekterna av bra anställnings- och arbetstidsavtal. Se verksamhet och avtal som kommunicerande kärl.

 

Det är viktigt att ha historien med sig då man formar framtiden!

 

Från och med nu gäller bara den fackliga kampen!!!

TAPPA ALDRIG MÅLET!

 

Christer Spjut"