Publicerat 2013-10-30 09:10

Sparbeting genast och på längre sikt

Vi skall närmare medborgarna, göra mer så medborgarna blir nöjdare, men vad skall vi göra mindre av när vi annars inte räcker till? Den frågan ställs nu av Polissamordningen. Alla polisanställda uppmanas att diskutera frågorna och skicka synpunkter till polissamordningen inför den stora sammanslagningen 1/1 2015 som rycker allt närmare.

Vad ska vi göra mindre av?

Ett mål med den nya Polismyndigheten är att komma närmare medborgarna, enligt det inriktningsbeslut som fattades den 16 oktober. Den särskilde utredaren Thomas Rolén önskar hjälp av engagerade polisanställda hur det ska gå till och ställer därför en fråga till dem. 

Polissamordningen har tagit fram en  film  som speglar problematiken med missnöjda kunder, och hur tongångarna gått hittills i de seminarier som anordnats.

 

Att skapa en ny organisation leder inte automatiskt till att Polisen kommer närmare medborgarna.  För det krävs också nya arbetssätt. Det arbetet måste göras i respektive arbetsgrupp. Det bör starta redan nu och det kommer att fortsätta efter den 1 januari 2015.

 

Thomas Rolén:

– Alla är överens om att Polisen ska ha medborgaren i fokus och komma närmare medborgarna. Men hur ska vi frigöra resurser för att klara det? Diskutera gärna vad just ni i er arbetsgrupp skulle behöva göra mer av för att komma närmare dem? Och vad skulle ni kunna göra mindre av?

 

Inriktningsbeslutet och Thomas Roléns fråga bör diskuteras på alla nivåer inom polisen. Som stöd för samtalen har Genomförandekommittén skickat ut material:

• Film om inriktningsbeslut med frågan ”Vad ska vi göra mer av och mindre av?” (finns på intrapolis och polissamordningen.se)
• En kort och ett långt bildspel (finns på intrapolis och polissamordningen.se)
• En borsbläddrare kommer stå på fikabord
• Affischer kommer sitta på anslagstavlor

Skicka idéer och förslag till:

fraga@polissamordningen.se

nypolisorganisation.rps@polisen.se

 

 

Några av polisens viktigaste kontaktpunkter med medborgarna ska utredas; ledningscentralerna (LKC), Polisens kontaktcenter (PKC) och telefonväxlarna. Innan året är slut ska projektet ha tagit ställning till hur verksamheterna ska organiseras och ledas i den nya Polismyndigheten.

 

Idag finns 19 LKC, 7 PKC-orter och 3 växelorter. För att öka tillgängligheten ska projektet utreda om det ska finnas ett PKC, en LKC och en växel inom varje region. På det sättet ska regionpolischeferna kunna ta ett helhetsansvar de huvudsakliga kontaktpunkterna inom regionen.

 

Alla förändringarna kommer inte kunna genomföras under 2014, bland annat på grund av hinder i it-systemen. Därför är projektet uppdelat i två delar, vad som måste hända inför 1 januari 2015 och hur strukturen på längre sikt ska anpassas efter de sju regionerna.

 

59 sökte tjänsterna som regionpolischefer. 36 har gått vidare till intervju. Av dem ska sju vara utvalda före årsskiftet. Om några veckor startar rekrytering av chefer till de nationella avdelningarna.

 

Hälften, eller närmare bestämt 29, av dem som sökt tjänsterna som regionpolischef, arbetar inom polisen och många har i dag chefsbefattningar. Den andra hälften är externa sökanden, bland annat har chefsåklagare, en kommundirektör och en stadsdelsdirektör sökt tjänsterna. Av de 36 som uppfyller kravprofilen och går vidare är en fjärdedel personer som inte arbetar inom polisen idag och en fjärdedel kvinnor.

 

Rekryteringsprocessen består av flera olika steg; tester, intervjuer, referenstagningar och möten med arbetstagarorganisationerna. Intervjuerna sker i två steg där de sökande först träffar en rekryteringsgrupp. De som går vidare träffar sedan Thomas Rolén och Kajsa Möller från genomförandekommittén i en andra intervju.

 

Även rekryteringsprocessen för cheferna till de nationella avdelningarna (it, ekonomi, kommunikation och juridik) har startat. Just nu arbetas kravprofiler för tjänsterna fram. Ambitionen är att annonserna ska läggas ut i slutet på november och att beslut om tillsättning ska fattas i mars nästa år.

 

Blåljus kommentar: Som framgår, arbetas det intensivt på den nya organisationen. Samtidigt står den befintliga Polisen på ekonomisk svältkost. Vi uppmanas komma med besparingsförslag, som om det fanns ett Columbi ägg, och massor av polisverksamhet kan skäras bort utan att effektiviteten eller rättsäkerheten påverkas negativt. Polissamordningen har redan tagit ställning för omfattande centraliseringar av ledning och kommunikation, med förhoppningen att det inte skall leda till att Polisen kommer längre från allmänheten. Det skall istället öka tillgängligheten…

 

Ofta kan en anställd på en viss enhet rada upp mängder av goda argument för den enhetens oumbärlighet och vilka resurser som är nödvändiga, och minst lika många argument för att andra någon annanstans bättre kan undvaras. Ju bättre en polis känner en verksamhet, ju mer känner just den polisen med just de brottsoffer som drabbas av just den verksamhetens otillräcklighet.

 

Sedan är det en annan sak, att det alltid återstår att övertyga våra kära politiker om att det finns polisiära verksamheter som inte är undgängliga. Och att det faktiskt kostar pengar att bedriva en polisverksamhet i takt med brottsutvecklingen...

Mer om vad som inte kan prioriteras bort har vi skrivit om tidigare. 

 

Tommy Hansson