Sparbeting bara längst ned i näringskedjan?

Som vi mycket väl vet, kräver Rikspolisstyrelsen av de olika polismyndigheterna att de skall gå in i den nya polismyndigheten med en ekonomi i balans. Besparingskravet på Polismyndigheten i Stockholm har Blåljus upprepade gånger beskrivit konsekvenserna av, bland annat att poliser tvingas vakta arrester, bevaka brottsplatser eller utfärda pass. Polisverksamheten blir helt enkelt sämre.

Nu berättar TT att  årsredovisningen för 2013 visar att det är RPS som står för den absolut största delen av det totala minus på 199 miljoner kronor som polisorganisationen fick med sig in i 2014.

RPS har överskridit sina anslag med en nästan tre gånger så stor summa som de 21 polismyndigheterna tillsammans, närmare 173 miljoner kronor jämfört med drygt 59 miljoner.

När Stockholms län och Skåne fått kritik för att de 2013 dragit över med knappt en halv procent respektive tre procent har RPS överskridit sina disponibla medel med tio procent.

- Jag förstår att du reagerar. Jag hade också reagerat över att den centrala förvaltningsmyndigheten har ett så stort minus. Men en förklaring till det är att vissa bitar är myndighetsgemensamma, säger Jan Andersson till TT.

RPS ekonomichef, Andreas Malmstedt, förklarar för TT att den stora minusposten bland annat beror på nya redovisningsregler.

- Rikspolisstyrelsen är ägare av polisens IT-infrastruktur. Det betyder att vi köper in exempelvis alla datorer och sådant, vilket kostar ganska mycket. Sedan hyr vi ut datorerna över en treårsperiod. Vi tar hela kostnaden direkt men får intäkterna först efter tre år, säger Malmstedt.

- Just nu köper vi in väldigt mycket mer datorer än vad vi har hyresintäkter. Det är därför den här siffran växer. Men behovet kommer att börja mättas och på sikt ska intäkterna vara större än kostnaderna.

RPS ska just nu befinna sig i en puckel där de ackumulerade IT-kostnaderna är som högst, enligt Malmstedt, som påpekar att RPS bara utnyttjat 173 miljoner av en totalt medgiven kredit på 240 miljoner.

TT: Ryms kostnaderna för det hårt kritiserade Pust Siebel i de här siffrorna?

- Det är både hårdvara och mjukvara, ägarskap av system, servrar och sådana saker, säger Malmstedt.

Enligt tidigare uppgifter till TT har utvecklingskostnaden för Pust Siebel - löner för egen personal och konsulter - varit 85 miljoner kronor. Med inköpskostnaden för själva den tekniska plattformen - som även används till annat än Pust - ska siffran ha landat på 123 miljoner. Men då räknar man bara de direkta kostnaderna. Hur mycket det kostat polisen att ha ett ickefungerande avrapporteringssystem är en annan fråga… Blåljus påminner gärna om att i höstens tilläggsbudget, var det just IT-verksamheten som var det enda inom polisen som fick extra tilldelning av pengar, 90 miljoner kronor. Samtidigt har övriga polisorganisationen inte ens fått full kompensation för normala fördyringar eller löneökningar. 

Tommy Hansson