Som att vada uppströms en å

Polisprofessorn, Bo Wensström, har skrivit en ingående betraktelse på Dagens Juridik på vilken funktion som det nya begreppet "Human Resources" har fått i Polisens nya organisation. Vad och vem styr polisen tycks alltfler fråga sig. Är det en ny religion med ett nytt språk som "nyläge" "kluster" mm vi ser växa fram. Polisprofessorn skriver:

"Vilka leder utvecklingen av olika verksamheter i dagens samhälle? I början av 1900-talet var juristerna hjältarna, sedan övertog ingenjörerna ledartröjan och efter dem blev det ekonomernas tid.

Men ekonomernas dominans är över, ingen litar på dem längre. Mitt svar är i stället att det är HR-folket som intagit tronen och leder utvecklingen.

Ja, det är förvisso grova generaliseringar, men någon sanning ligger det i det. Frågan är hur HR kunnat segla upp och blivit en allt viktigare maktfaktor i privat och offentlig verksamhet? Det första genidraget var nog namnbytet, från personalavdelning till HR-avdelning, från personalvetare till HR-specialist - och så vidare. HR, human resources, det låter ju i sig mer sexigt än personalvård."

Polisprofessorn avslutar sin krönika med orden:

"Jag är rädd för att det just är en av dessa icke evidensbaserade metoder som svensk Polis anammat. När ni nästa gång hör någon använda ordet ”nyläge” vet ni att detta för svenska språket styggeliga ord troligen härstammar från någon som tagit förändringsledning till sin religion.

Det mest skrämmande med den form av utvecklings- och förändringsledning som styr inom Polisen är att den inte verkar vara evidensbaserad. Ingenstans finns de val man gjort redovisade, för- och nackdelar redogjorda för.

Ta till exempel idén som Polisen har att centralisera personaladministrationen genom att ”skapa strukturer, rutiner och enhetliga svar”. Var finns beläggen för att detta är en framgångsrik väg för en stor myndighet som Polisen? Är det mer än ett tillfälligt mode?

Jag menar att det nu är hög tid att kräva öppenhet kring det pågående förändringsarbetet. Vad är det för metod Polisen och dess HR-avdelning valt? Namnge den! Var finns stöd, i forskning eller i beprövad erfarenhet, för att den verkligen fungerar i en organisation av det här slaget? Vilka alternativ finns och varför har man valt bort dem?

För det vi i annat fall ser, om det inte finns svar på dessa frågor, är ett gigantiskt experiment, bekostat av skattemedel. I vågskålen ligger en av statens och samhällets viktigaste funktioner, polisverksamheten."

För den som till äventyrs inte ser problemet med att låta organisationskonsulter hålla i rodret när det gäller polisens verksamhet, skriver Polisprofessorn några väl valda ord:

"Kontexten när det gäller Polisen är den mycket speciella situation där befogenheter att använda våld givits till polisman - inte till Polisen som organisation. Kontexten är också att den enskilda polismannens fria skön är stort i mycket av polisarbetet. Att i en sådan miljö predika exempelvis ”enhetlighet”, vilket HR-avdelningar i dag ofta gör, är som att svära i kyrkan eller att inte förstå just sammanhanget. Det är som att vada uppströms en å."

Blåljus rekommenderar var och en att fundera över texten i Dagens Juridik, och läs för all del kommentarerna också!

Tommy Hansson