Publicerat 2014-05-30 11:00

Skyll inte på poliserna!

Kenneth Falk, ordförande i polisföreningen Söderort, har skrivit en debattartikel om huruvida vissa politiker vet vad de talar om när de beskriver polisyrket och vilka problem Polisen har som organisation. Han manar politikerna att ta sitt ansvar och sluta skylla på poliserna!

Det är dags att politikerna tar sitt ansvar

Den senaste tidens debatt kring polisyrket och polisens effektivitet skrämmer mig. Framstående politiker utrycker sig på ett sätt som visar att man inte till fullo förstår vad man uttalar sig om. Man förenklar och tycks inte förstå det komplexa arbete som polisarbetet faktiskt är. Flera av mina kollegor, unga som gammal, utrycker en besvikelse över det. De kände sig nedstämda och missförstådda när justitieministern uttalade sig över poliser och polisarbetet, och känslan dröjer sig kvar. Det är inte vad man förväntar sig från en justitieminister när man som utsatt polis gör allt för att minska brottsligheten och öka tryggheten.

 

Även om justitieministern uttalat sig mer positivt den senaste tiden så känns det bara som en läpparnas bekännelse och ett politiskt tillrättaläggande i efterhand. Den verkliga uppfattningen, det hon verkligen tycker, har hon redan tydligt redogjort för.

 

En förljugen debatt

Enligt min mening pågår det just nu en förljugen debatt kring polisfrågorna. Det finns andra syften med den. Samtidigt som man argumenterar för att akademiker ska få polisiära befogenheter anser man att polisutbildningen inte ska vara en högskoleutbildning?!? Varför uttalar sig politiker på detta motsägelsefulla sätt? Vad det syftar till kan man bara spekulera kring. Vill man med nya grepp spara pengar eller förstår man inte vad man uttalar sig om?

 

Min uppfattning är att man utsätts (och viker sig) för påtryckningar från andra intressenter som vill in på polisens ansvarsområde, utan att vara polis. Tyvärr har den tesen redan besannats när det nyligen beslutades om en förändring av polismansbegreppet.

 

Politiker undergräver förtroendet för demokratins väktare

Ingen talar om att det inte behöver vara en läkare som göra diagnosen eller opererar patienten och lärarna ska vara behöriga för att sätta betyg. Men poliser, som enligt min mening är demokratins yttersta väktare, kan tydligen ersättas av annan personal även för polisiära arbetsuppgifter. Vad är syftet med att undergräva förtroendet för demokratins väktare?

 

I debatten blir genast problemen med att nå uppställda mål i skolan en resursfråga. På samma sätt angrips problem med köerna inom vården där politikerna ständigt får svara på frågor om ekonomiska prioriteringar. Men inom polisen kanar debatten genast iväg till angrepp på polisyrket och kritik mot de poliser som inget hellre vill än att göra ett bra arbete. Ser man inte som politiker vart den typen av retorik leder? Känner man inte sitt eget samhällsansvar när det gäller polisfrågorna?

 

Människor som jobbar med människor

Politikerna efterfrågar effektivitet och det är inget konstigt med det. Polisen har blivit effektivare och i takt med samhällsutvecklingen behöver vi bli ännu effektivare. Men man tycks glömma att poliser är människor som jobbar med (och mot) människor. Jag kan upplysa om att en mycket stor del av polisarbetet, särskilt utredningar av mängdbrott, handlar om kommunikation människor emellan. Anmälningsupptagning och förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta. Hur ska vi effektivisera det? Be målsäganden prata fortare?

 

Ett känt utryck säger att man inte ska skjuta på pianisten, vilket syftar till att han/hon bara spelar efter noterna. Det är precis i den situationen poliserna hamnar när vi förses med undermåliga system och har politiker som inte förstår att polisarbetet handlar om människor som jobbar med människor.

 

Fixeringen vid 20 000 poliser

Politikerna nämner ofta att vi är 20 000 poliser och att vi aldrig varit så många. Det är sant men det är också sant att vi är över 9 000 000 innevånare i Sverige och att vi aldrig varit så många innevånare. I relation till befolkningen är vi inte fler poliser nu än på 80-talet. Detta trots att samhällsutvecklingen har medfört nya utmaningar med ökad administration, nya brottstyper, och en ökad internationalisering.

 

I den politiska debatten där fixeringen vid antalet 20 000 poliser är stor tycks man glömma att dessa 20 000 poliser också är 20 000 personer som ibland har lagstadgad semester, ibland är sjuka och som alla andra yrkesgrupper också går interna utbildningar ibland. 

 

Ta ansvaret – skyll inte på poliserna

Allt detta ska vi utstå samtidigt som vi genomför den största omorganisationen i modern tid och ändå klara det dagliga arbetet. Nu är det dags att politikerna tar sitt ansvar. Lägg ner den förljugna debatten. Skyll inte på poliserna som internationellt sett gör ett enormt bra arbete. Skjut till de resurser som behövs för en väl fungerande polisverksamhet så ska vi poliser ta ansvaret för polisjobbet. Med rätt förutsättningar ska vi se till att minska brottsligheten och öka tryggheten på riktigt.

 

Kenneth Falk