Skillnader och likheter i politiken - och vissa frågor som aldrig ställdes

Dagen Juridik, höll i fredags den 14 mars en paneldebatt om alla riksdagspartiers syn på rättssamhället. Grov organiserad brottslighet, och polisens effektivitet var det som de flesta partiföreträdarna (varav flertalet sitter i justitieutskottet) höll fram som det viktigaste för politikerna att kunna komma tillrätta med.

Anonyma vittnen som förordades av KD, var flertalet partier motståndare till, däremot förordade flera ett bättre vittnesstöd och målsägarstöd. Brottsprovokation var flertalet partier tveksamma till, medan vänsterpartiet var direkt negativ.  

Även när det gäller livstidsstraff fanns skillnader mellan partierna, V och Mp var direkt emot, medan de borgerliga partierna lagt en motion om att livstidsstraff skall vara normalstraff för mord. S menar att livstid skall finnas, men är tveksam till den borgerliga modellen med presumtion för livstid för mord, vilket även lagrådet kritiserat. S menar även att avskräckningseffekten är bättre om upptäcksrisken ökar jämfört med hårdare straff. Vad innebär då livstid, Sd menar att det skulle finnas ”riktiga livstidsstraff” i ordets rätta bemärkelse – Breivik nämndes. Men Sd vill även att livstid skulle kunna utdömas för andra grova brott än mord, som upprepade grova våldtäkter eller grova våldsbrott. V menade att den borgerliga motionen om straffskärpning är en eftergift till Sd…

Mängdrabatt vid upprepad brottslighet, samtyckeslag vid våldtäkt, författningsdomstol, den dåliga statistiken för vardagsbrott, andra ämnen som togs upp.

Debatten leddes av Stefan Wahlberg, som med strikta tyglar faktiskt tvingade politikerna att svara på konkreta frågor utan att alltför mycket sväva ut i politiska floskler eller pajkastning. Dessutom ledde hans konkreta frågor och följdfrågor till att vissa kunskapsluckor hos en del av debattörerna obarmhärtigt avslöjades.

Flertalet partier beskrev sin förhoppning att den förestående omorganisationen av svensk polis, skall komma tillrätta med problemen med styrning av Polisen, med effektivare polis, en mer närvarande polis i lokalsamhället, ett bättre brottsofferarbete och bättre it-system. De borgerliga beskrev situationen idag som katastrofdålig, vilket i debatten gav oppositionen möjlighet till en straffspark i öppet mål. S noterade att det nu sker besparingar på polisen med färre civilanställda, vilket leder till mindre effektiv polis då poliser vaktar arrester eller sitter i reception. S framhöll även vikten av att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning. MP kritiserade målstyrningen av polisen och pinnjakten och att polisen inte lär av varandras goda exempel. Synlighet med trafikkontroller skulle vara effektivt mot villainbrott. Sd vill återupprätta förtroendet för polisen särskilt bland ungdomar i vissa områden. Poliserna får inte fastna i byråkrati.

M framhöll att förtroendet för polisen ökar, och att tryggheten ökar. Problemet är att polisreformen kommer för sent, det borde gjorts tidigare. Fp framhöll datasystemen inom Polisen som en katastrof.

Artikeln i Dagens Juridik går att kommentera, och en kommentar vill vi gärna hålla fram – En EH skriver:

"Docenten i sociologi, Micael Björk vid Göteborgs universitet och aktuell med utvärderingsrapporten "Polisens brottsutredningar: Problem, förklaringar, utvägar" skriver:

"Jag har identifierat tre hinder för en robustare verksamhet: En vidsträckt sifferförvaltning, strävan efter en perfekt organisation och högmoderna planeringsideal. Allt detta har inflytelserika aktörer till höger och vänster och i olika roller tryckt på polisen med de bästa av intentioner - men konsekvensen blir en missriktad byråkratisk belastning för lagens hantverkare."

En vidsträckt sifferförvaltning syftar på polisens "pinnjakt" . Pinnjakten är välkänd och skadeverkningarna består i en oöverskådlig expansion av mål-och-mått-och-mätningar, som gör att nödvändiga prioriteringar stoppas upp.

Mindre känt men lika skadligt är att pinnjakten osynliggör brottsutredarnas vardag.
Därför noteras inte heller hur kvalitativa förbättringar i kombination med ny lagstiftning motverkar en ökad uppklarning. Fler brottsplatsundersökningar, fördjupat brottsofferarbete och ökade beviskrav från domstolarna (rättsintyg, med mera) är exempel på sådant som gör att efterforskningar i dag tar längre tid och kräver mer administration än förr.

Rapporten rekommenderas som helgläsning och återfinnes här:
http://polisen.se/PageFiles/506240/polisens_brottsutredningar.pdf

Detta med ekonomin skrämmer ....

Jag ser nyutbildade poliser, exempelvis beteendevetare, som funderar på att omgående byta yrke:

-"Jag har filosofie kandidatexamen i beteendevetenskap och lämnat ett bra jobb som personalchef, tagit studielån och utbildat mig flera år till polis för att arbeta med människor, men nu riskerar få arbeta som arrestvakt eller receptionist."

Polisens misslyckade dataystem kostade 292 miljoner kronor.
( De 85 milj som chefen talade om var den kvarvarande ej redan kostnadsförda delen )

Polisens årsredovisningen för 2013 visar att det är RPS som står för den absolut största delen av det totala minus på 199 miljoner kronor som polisorganisationen fick med sig in i 2014.
RPS har överskridit sina anslag med en nästan tre gånger så stor summa som de 21 polismyndigheterna tillsammans.

Politikerna skyller gärna allt på polischeferna, men glömmer att de är chefernas chef.
De agerar som om Styrelsen i ett bolag skulle skylla allt på VD.
Vad har politikerna sysslat med?"

Blåljus kommentar: Totalt sett var det en sevärd debatt, som klargjorde skillnader och likheter i vissa frågor mellan partierna även inom de olika så kallade blocken. Det som saknades i debatten framstår ändå, för oss som väldigt tydligt.

  Ingen i debatten nämnde new public management som ett problem, att poliserna likt lärare eller läkare helt enkelt inte får använda sin professionella kunskap utan styrning av otympliga administrativa system. När alla partier sätter sin tro på att omorganisationen skall lösa mängdbrotten, effektivisera polisen oerhört, få ut fler poliser till kärnverksamheten närmare medborgarna, hade det väl ändå varit intressant om frågan ställts hur partierna ser på genomförandekommitténs beskrivning av Polisens ekonomi. Som Blåljus beskrivit, talar kommittén i klarspråk om konsekvenserna av fortsatt svångrem för Polisen. Kommittén kräver drygt två friska miljarder för de kommande tre åren, och beskriver vad som händer annars:

”Om medel inte tillförs Polismyndigheten finns det en stor risk att den effekt av reformen som riksdagen och regeringen förväntar sig riskerar att omintetgöras, då Polismyndigheten istället kommer att ha att hantera kraftiga besparingsåtgärder”

Förhoppningsvis kommer den frågan att belysas bättre ju närmare valet vi kommer.

Tommy Hansson