Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2012-11-29 19:45Förra veckan presenterade Säkerhetspolisen en rapport där hävdar att man från 2009 till 2011 funnit 84 fall av otillåten påverkan i form av korruption från den grova organiserade brottsligheten, GOB, som berör polisanställda (alla – inte bara poliser). I förra Blåljus ifrågasatte vi siffrorna – handlar det om
Hon understryker att det inte rör sig om misstankar i juridisk bemärkelse, utan att det rör sig om underrättelser om saker som hänt eller som planeras. I de fall det finns juridiskt misstänkta personer skickas informationen från polismyndigheterna till RPS Interna utredningar.
- Vi diskuterade länge om vi skulle använda ”misstänkta” i den här mera allmänna bemärkelsen eller något annat begrepp och vi kom till slut fram till att ”misstänkta” blir mest begripligt för flertalet som läser rapporten, säger Ahn-Za. Eftersom rapporten baseras på underrättelser finns det självklart en viss felmarginal, det vill säga fall som sedermera inte visat sig vara otillåten påverkan.
- Det finns också ett mörkertal, alltså fall som inte kommer till vår kännedom, fortsätter Ahn-Za. Att andelen misstänkta fall av otillåten påverkan som rör polisanställda är så iögonfallande i rapporten beror bland annat på att vi, av förklarliga skäl, har ett gott samarbete med polismyndigheterna och att dessa är bra på att fånga upp de här frågorna.
- Rapportens avgränsningar är att den innehåller underrättelser om misstänkta fall av våld, hot och trakasserier från GOB som drabbat förtroendevalda, myndighetsföreträdare och journalister samt underrättelser om att dessa varit GOB behjälpliga. Informationen kommit till vår kännedom mellan aug 2009 och okt 2011, förklarar Ahn-Za. Den har bearbetats och analyserats. Information som kommit till vår kännedom under perioden, men som avser händelser för flera år sedan har inte tagits med i rapporten.
Att polisen också är de som mest utsätts för våld, hot och trakasserier beror framförallt på att poliser på grund av arbetets art är de som kommer i i regelbunden och nära kontakt med GOB. För GOB är också poliser en yrkesgrupp som det kan löna sig bra för GOB att påverka med otillåtna metoder. Till det kommer att polismyndigheterna är väl strukturerade när det gäller att berätta om det som rör otillåten påverkan. Man har t ex tvingande regler i fråga om rapportering av misstänkta brott när det gäller anställda, man har lång erfarenhet av att visa upp ett heltäckande och adekvat material om det som inträffat.
- I regeringsuppdraget vi fick 2008 ingår att kartlägga hela den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner och en av slutsatserna är att det huvudsakligen är de som direkt påverkar den kriminella verksamheten som utsätts.
Samtidigt är det svårt att vara rakt på sak i fråga om enskilda fall eller identiteter.
- De polisanställda måste känna sig trygga i att underrättelser till SÄPO inte offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt att identifiera enskilda fall eller personer, menar Ahn-Za. Mer information om de fällande domarna går naturligtvis att få från utredande verksamheter, t ex Åklagarkammaren för polismål. Säkerhetspolisen har inte ansvar för att utreda om brott begåtts, men bistår och stöttar där det finns behov.
Ahn-Za Hagström menar att de till antalet få fällande domarna bland annat beror på de misstänkta fallens karaktär. Det finns få fall där någon form av ekonomisk ersättning misstänks ha förekommit, det vill säga där lagstiftningens rekvisit för mutbrott uppfylls. Istället rör det sig om vänskapskorruption, exempelvis två personer som kanske vuxit upp som bästa kompisar och senare gått olika vägar där den ene blivit grovt kriminell och den andre polis. Polisen berättar sedan saker som denne inte borde berättat. För att verifiera eller avfärda misstanken behövs alltså ofta hemliga tvångsmedel, till exempel spaning eller telefonavlyssning.
- Men det kan bara användas i ett fåtal fall, vid grova brott, eftersom de möjliga straffsatserna oftast inte når upp till vad som krävs för att få använda hemliga tvångsmedel, säger Ahn-Za.
Hon betonar att uppdraget att förebygga, motverka och kartlägga den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner är relativt nytt för Säkerhetspolisen och att det tar tid att hitta formerna. På sikt hoppas hon att alla myndigheter blir bättre på att både diskutera och fånga upp misstänkta fall av otillåten påverkan och att mörkertalet kommer att minska.
- Det här är den andra rapporten vi skriver, den första publicerades 2009. På sikt när vi blir bättre på att fånga upp de misstänkta fallen av otillåten påverkan på alla viktiga samhällsfunktioner kommer det stora mervärdet ligga i en ökad kunskap om GOB:s avsikt och förmåga att påverka samhället och vilka konsekvenser det får.
Intervju: Claes Cassel
Rapporten som pdf.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det Ahn-Za säger till Blåljus är klarläggande i den meningen att vi får veta
1. att de fällande domarna är få och
2. att informationen om händelserna bakom uppgiften ”84 fall” till största delen kommer från myndigheter.
Det betyder att det som regel inte rör sig om rykten eller skvaller utan information med något mera substans.
Men att SÄPO går ut med den exakta siffran ”84” och inte t ex ett ”80-tal” eller ”något färre än 100” måste ju betyda att man tydligt och klart identifierat 84 konkreta händelser. För den oinsatte läsaren ger det intrycket att det under 2009 till 2011 förekommit 84 fall av korruption i relation till GOB bland polisanställda.
Men så är det ju inte alls! De fällande domarna har uppgivits till ”ett tiotal”. Det är fakta.
Omständigheterna i övriga 70-talet händelser har inte ens räckt till en anmälan till interna utredningar, alternativt har de gjort det men inte hållit för en närmare utredning utan avskrivits, alternativt pågår förundersökningar som inte var klara när rapporten skrevs. Har interna utredningar verkligen ett 70-tal korruptionsutredningar rullande?
Det är också viktigt att veta att det inte finns något överseende med korruption inom yrket. Minsta misstanke leder till åtgärd.
Det duger inte att hävda att det är krångligt eller rentav omöjligt att skaffa fram bevis i ett antal fall. Ska man ge ut en rapport där journalister och övrig allmänhet bibringas uppfattningen att 84 polisanställda inte klarat trycket från den grova organiserade utan hemfallit till korruption måste man ha fast grund att stå på. Det man i själva verket har är underrättelser som i flertalet fall inte hållit för rättslig prövning.
Det är som om den öppna polisen skulle förbättra sin statistik kring t ex lösta mord med fall som betraktas som ”polisiärt uppklarade” – d v s utredarna anser sig veta vem som begick mordet men man har inte bevis nog för en fällande dom.
Svensk polis har rykte om sig, även internationellt, att vara i stort sett omutbar. Ska man fläcka det goda ryktet – vilket SÄPO gjort – måste man ha betydligt bättre på fötter än den här rapporten tycks ha. CC
RÄTTELSE - Så här skrev vi i förra Blåljus i artikeln om SÄPO-rapporten: ”Men det fanns också fall av korruption, närmare bestämt 174 fall och 84 av dem rörde polisanställda”. Siffran 174 är felaktig – den ska vara 114. Blåljus beklagar felaktigheten.
SÄPO om korruption:
Få fällande domar
Underrättelser
bakom påståenden
Förra veckan presenterade Säkerhetspolisen en rapport där hävdar att man från 2009 till 2011 funnit 84 fall av otillåten påverkan i form av korruption från den grova organiserade brottsligheten, GOB, som berör polisanställda (alla – inte bara poliser). I förra Blåljus ifrågasatte vi siffrorna – handlar det om
förundersökningar, fällande domar eller antaganden som inte kunnat styrkas? – Den information om misstänkta fall av otillåten påverkan som rör polisanställda kommer framförallt från polismyndigheterna och RPS Interna utredningar (IU). I ett antal fall finns också annan information som styrker misstanken, men antalet fällande domar är få, förklarar Ahn-Za Hagström (t h), chefsanalytiker vid Säkerhetspolisen, för Blåljus.
Hon understryker att det inte rör sig om misstankar i juridisk bemärkelse, utan att det rör sig om underrättelser om saker som hänt eller som planeras. I de fall det finns juridiskt misstänkta personer skickas informationen från polismyndigheterna till RPS Interna utredningar.
Mest begripligt
- Vi diskuterade länge om vi skulle använda ”misstänkta” i den här mera allmänna bemärkelsen eller något annat begrepp och vi kom till slut fram till att ”misstänkta” blir mest begripligt för flertalet som läser rapporten, säger Ahn-Za. Eftersom rapporten baseras på underrättelser finns det självklart en viss felmarginal, det vill säga fall som sedermera inte visat sig vara otillåten påverkan.
Har varit GOB behjälpliga
- Det finns också ett mörkertal, alltså fall som inte kommer till vår kännedom, fortsätter Ahn-Za. Att andelen misstänkta fall av otillåten påverkan som rör polisanställda är så iögonfallande i rapporten beror bland annat på att vi, av förklarliga skäl, har ett gott samarbete med polismyndigheterna och att dessa är bra på att fånga upp de här frågorna.
- Rapportens avgränsningar är att den innehåller underrättelser om misstänkta fall av våld, hot och trakasserier från GOB som drabbat förtroendevalda, myndighetsföreträdare och journalister samt underrättelser om att dessa varit GOB behjälpliga. Informationen kommit till vår kännedom mellan aug 2009 och okt 2011, förklarar Ahn-Za. Den har bearbetats och analyserats. Information som kommit till vår kännedom under perioden, men som avser händelser för flera år sedan har inte tagits med i rapporten.
Nära kontakt med grova brott
Att polisen också är de som mest utsätts för våld, hot och trakasserier beror framförallt på att poliser på grund av arbetets art är de som kommer i i regelbunden och nära kontakt med GOB. För GOB är också poliser en yrkesgrupp som det kan löna sig bra för GOB att påverka med otillåtna metoder. Till det kommer att polismyndigheterna är väl strukturerade när det gäller att berätta om det som rör otillåten påverkan. Man har t ex tvingande regler i fråga om rapportering av misstänkta brott när det gäller anställda, man har lång erfarenhet av att visa upp ett heltäckande och adekvat material om det som inträffat.
- I regeringsuppdraget vi fick 2008 ingår att kartlägga hela den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner och en av slutsatserna är att det huvudsakligen är de som direkt påverkar den kriminella verksamheten som utsätts.
Svårt vara rakt på sak
Samtidigt är det svårt att vara rakt på sak i fråga om enskilda fall eller identiteter.
- De polisanställda måste känna sig trygga i att underrättelser till SÄPO inte offentliggörs på ett sätt som gör det möjligt att identifiera enskilda fall eller personer, menar Ahn-Za. Mer information om de fällande domarna går naturligtvis att få från utredande verksamheter, t ex Åklagarkammaren för polismål. Säkerhetspolisen har inte ansvar för att utreda om brott begåtts, men bistår och stöttar där det finns behov.
Ahn-Za Hagström menar att de till antalet få fällande domarna bland annat beror på de misstänkta fallens karaktär. Det finns få fall där någon form av ekonomisk ersättning misstänks ha förekommit, det vill säga där lagstiftningens rekvisit för mutbrott uppfylls. Istället rör det sig om vänskapskorruption, exempelvis två personer som kanske vuxit upp som bästa kompisar och senare gått olika vägar där den ene blivit grovt kriminell och den andre polis. Polisen berättar sedan saker som denne inte borde berättat. För att verifiera eller avfärda misstanken behövs alltså ofta hemliga tvångsmedel, till exempel spaning eller telefonavlyssning.
Hemliga tvångsmedel
- Men det kan bara användas i ett fåtal fall, vid grova brott, eftersom de möjliga straffsatserna oftast inte når upp till vad som krävs för att få använda hemliga tvångsmedel, säger Ahn-Za.
Hon betonar att uppdraget att förebygga, motverka och kartlägga den grova organiserade brottslighetens otillåtna påverkan på viktiga samhällsfunktioner är relativt nytt för Säkerhetspolisen och att det tar tid att hitta formerna. På sikt hoppas hon att alla myndigheter blir bättre på att både diskutera och fånga upp misstänkta fall av otillåten påverkan och att mörkertalet kommer att minska.
Ökad kunskap om brottslighetens avsikt
- Det här är den andra rapporten vi skriver, den första publicerades 2009. På sikt när vi blir bättre på att fånga upp de misstänkta fallen av otillåten påverkan på alla viktiga samhällsfunktioner kommer det stora mervärdet ligga i en ökad kunskap om GOB:s avsikt och förmåga att påverka samhället och vilka konsekvenser det får.
Intervju: Claes Cassel
Rapporten som pdf.
Bättre på fötter behövs
för att fläcka vårt rykte
BLÅLJUS KOMMENTAR: Det Ahn-Za säger till Blåljus är klarläggande i den meningen att vi får veta
1. att de fällande domarna är få och
2. att informationen om händelserna bakom uppgiften ”84 fall” till största delen kommer från myndigheter.
Det betyder att det som regel inte rör sig om rykten eller skvaller utan information med något mera substans.
Men att SÄPO går ut med den exakta siffran ”84” och inte t ex ett ”80-tal” eller ”något färre än 100” måste ju betyda att man tydligt och klart identifierat 84 konkreta händelser. För den oinsatte läsaren ger det intrycket att det under 2009 till 2011 förekommit 84 fall av korruption i relation till GOB bland polisanställda.
Men så är det ju inte alls!
Men så är det ju inte alls! De fällande domarna har uppgivits till ”ett tiotal”. Det är fakta.
Omständigheterna i övriga 70-talet händelser har inte ens räckt till en anmälan till interna utredningar, alternativt har de gjort det men inte hållit för en närmare utredning utan avskrivits, alternativt pågår förundersökningar som inte var klara när rapporten skrevs. Har interna utredningar verkligen ett 70-tal korruptionsutredningar rullande?
Det är också viktigt att veta att det inte finns något överseende med korruption inom yrket. Minsta misstanke leder till åtgärd.
Underrättelser som inte hållit för rättslig prövning
Det duger inte att hävda att det är krångligt eller rentav omöjligt att skaffa fram bevis i ett antal fall. Ska man ge ut en rapport där journalister och övrig allmänhet bibringas uppfattningen att 84 polisanställda inte klarat trycket från den grova organiserade utan hemfallit till korruption måste man ha fast grund att stå på. Det man i själva verket har är underrättelser som i flertalet fall inte hållit för rättslig prövning.
Det är som om den öppna polisen skulle förbättra sin statistik kring t ex lösta mord med fall som betraktas som ”polisiärt uppklarade” – d v s utredarna anser sig veta vem som begick mordet men man har inte bevis nog för en fällande dom.
Ryktet fläckat
Svensk polis har rykte om sig, även internationellt, att vara i stort sett omutbar. Ska man fläcka det goda ryktet – vilket SÄPO gjort – måste man ha betydligt bättre på fötter än den här rapporten tycks ha. CC
RÄTTELSE - Så här skrev vi i förra Blåljus i artikeln om SÄPO-rapporten: ”Men det fanns också fall av korruption, närmare bestämt 174 fall och 84 av dem rörde polisanställda”. Siffran 174 är felaktig – den ska vara 114. Blåljus beklagar felaktigheten.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september