Publicerat 2012-02-16 19:30

Sänkta krav

på nya poliser

I förra Blåljus tog vi i en artikel upp de då helt nyligen presenterade nya kraven på sökande till Polishögskolan. Där börjar de tillämpas på den sökomgång som inleds 15 februari 2012 med kursstart 2013. Kraven är sänkta på flera väsentliga områden. En insändare frågar vad professionella poliser tycker om detta. Blåljus har också intervjuat Kim-Lena Ekvall Svedenblad, chef för kompetensutvecklingsenheten på Rikspolisstyrelsen om de sänkta kraven. Stefan Eklund, ordförande i Polisfacket i Stockholms län, kommenterar sänkningarna.

Förra artikeln i Blåljus läser du HÄR!

INSÄNDARE TILL BLÅLJUS:

”Vore det inte bättre

att skärpa kraven?”

"Det skulle vara intressant att få veta vad de professionella poliserna på gator, torg och stationer tycker om den senaste ändringen av kraven för att komma in på polisskolan. Det måste väl, i både polisens och samhällets intresse, vara bättre att skärpa kraven än att urvattna dem ännu mera, och när man ser vilka krav som sänkts, börjar man undra, vad orsakerna kan vara? Det är väl knappast någon större hemlighet att en framtida polisstyrka som utbildats under dessa, lägre krav, inte kommer att kunna fullfölja sina uppgifter. Det är ju svårt nog i dagsläget att kunna göra sitt arbete när den politiskt tillsatta ledningen försvårar allt utrednings- och insatsarbete.

Sven Olsen


BLÅLJUS KOMMENTAR: Tack för din insändare. Det har hittills inte hörts så mycket från Polis-Sverige. Det är lite svårtolkat eftersom det här är en ödesfråga. Hittills har vi hittat två kommentarer (reservation för att vi inte hittat alla). Roy Cederbäck, ordförande i polisfacket i Västmanland kritiserar de sänkta kraven i en intervju i Tvärsnytt.

- Språket är otroligt viktigt, säger Roy till Tvärsnytt. Kommer det upp i HD eller i Europadomstolen och du har en tafflig rapport att gå på, hur stor chans är det att du ska få rätt?

På Polisförbundet i Blekinge är man mycket missnöjd med att de nya antagningskraven till polisutbildningen förändras. Det framgår av en intervju med  Jonas Nimborn som är ordförande i Polisförbundet i Blekingen i Nyheter P4 Blekinge.

Stefan Eklund, ordförande i polisfacket i Stockholms län kommenterar längre ner i den här artikeln.

Lägre antagningskrav

har inte anpassats

till tänkt utbildning

Blåljus har intervjuat  Kim-Lena Ekvall Svedenblad, chef för kompetensutvecklingsenheten på Rikspolisstyrelsen, för att få lite bakgrund till hur myndigheten tänkt kring de sänkta antagningskraven.

•Den undre åldersgränsen blir 18 år.

Blåljus: Varför har man sänkt åldern från 20 till 18?

Kim-Lena: 18 år är en rimlig ålder eftersom den sammanfaller med att man blir myndig och eftersom B-körkort är ett antagningskrav. Det finns ingen övre åldersgräns. Vi fokuserar i första hand på den sökandes kompetens och inte på ålder.

•Det tidigare kravet på att ha skrivit högskoleprovet har tagits bort.

Blåljus: Varför har man tagit bort högskoleprovet?

Kim-Lena: Den sökande måste ha grundläggande behörighet  för högskolestudier och särskild behörighet. Gör man det så motsvarar kunskaperna också de krav som högskoleprovet tidigare var tänkt att styrka.

•Kravet om att de sökande inte får ha kroniska sjukdomar har tagits bort.

Blåljus: Varför? Kan vi tänka oss att ha poliser som redan vid inträdet i yrket har t ex  mer eller mindre svår diabetes, ledgångsreumatism eller epilepsi?

Kim-Lena:  Tidigare var den som hade kroniska sjukdomar inte behörig att söka till polisprogrammet. Idag finns det dock kroniska sjukdomar som kan behandlas framgångsrikt. Med utgångspunkt i den enskildes rättssäkerhet kan man inte särbehandla kroniskt sjuka och generellt utgå från att kroniska sjukdomar utgör ett hinder. Vid behov kommer individuella bedömningar i samband med urvalsprocessen att göras. Personer med kroniska sjukdomar ska inte med automatik vara utestängda.

•De fysiska testerna är lika för män och kvinnor, samma gräns gäller.

Blåljus: Vilken nivå har man därmed lagt sig på?

Kim-Lena: Vi har velat ha de fysiska proven könsneutrala. För kvinnorna innebär det ingen skillnad.  För männen innebär det en skillnad  då kraven lagts på kvinnornas nivå.

• Tidigare krav om ett samtal på en polismyndighet för bedömning av lämplighet tas bort.

Blåljus: Varför har det mötet med poliser tagits bort?

Kim-Lena: Samtalen på polismyndigheterna har i vissa fall varit en belastning för myndigheterna som dragit cirka 400 arbetsdagar per år. Dessutom har vi kommit fram till att samtalen har ett begränsat värde. Men kontakten med poliser är inte borta. Efter fystesterna kommer en ytterligare tester och samtal som är led lämplighetsbedömningen, och i de ingår ett samtal med två poliser varav en är en chef.

•Språkprovet i svenska tas bort.

Blåljus: Språkprovet har kritiserats från en del håll. Är det därför ni har tagit bort det nu?

Kim-Lena: Jag vill understryka att man måste kunna bra svenska för att fungera som polis. Men vår tanke är att de kunskaperna ska man ha uppnått redan när man har grundläggande behörighet för högskolestudier och den särskilda behörigheten. Under studietiden ska man fortsätta utveckla sin förmåga att uttrycka sig både i tal och skrift.

Blåljus: Har ni sneglat på utredningsförslaget rörande den blivande polisutbildningen när ni ändrade kraven?

Kim-Lena: Det har vi inte. Vi har inte fått några besked från regeringen och måste alltså anpassa kraven till den utbildning som pågår nu.

•Arbetslivserfarenhet räknas som en merit bara om den överstiger ett år.

Blåljus: Många unga har under studietiden t ex korta vikariat kanske på en ungdomsgård eller i äldrevården – värdefulla erfarenheter. Får de inte räknas?

Kim-Lena: Om de tillsammans överstiger ett år kan man få meritpoäng för helheten. Inte annars.

Plötslig ändring

av antagningskraven

Blåljus: Den 8 februari meddelar Rps att något ”blivit fel i informationen” om antaget.  Kravet på minst ”0,9 poäng på högskoleprovet eller ha 30 högskolepoäng” stämmer inte.

Kim-Lena: Under en kort period angav vi att den sökande skulle ha genomfört högskoleprovet eller ha 30 högskolepoäng. Detta krav slopades senare. Den grundläggande behörigheten för högskolestudier och den särskilda behörigheten tillsammans med övriga antagningskrav är tillräckliga krav vid ansökan till polisutbildningen. Vi bedömde att sätta högskoleprovet eller 30 högskolepoäng som krav riskerade att utesluta personer som skulle kunna bli bra poliser, därför är kravet borttaget.

Blåljus: Är det ett riktigt antagande att antagningskraven reformerats i syfte främst att få in flera unga män med invandrarbakgrund som sökande?

Kim-Lena: Det antagandet får stå för dig. De nya kraven för antagning till Polishögskolan är ett led i vårt ständiga arbete med förbättringar och att få fler att söka till polisutbildningen. Vi vill ha ett så brett underlag som möjligt när de som ska komma in på Polishögskolan väljs ut.

BLÅLJUS KOMMENTAR: Kim-Lenas svar på den nästa sista frågan innehåller en nyckelmening:

”Vi bedömde att sätta högskoleprovet eller 30 högskolepoäng som krav riskerade att utesluta personer som skulle kunna bli bra poliser, därför är kravet borttaget”.

Den avslöjar man är på väg tillbaka till grundsynen på en bra polis som en som är duktig på att slåss med buset i mörka gränder men som har det lite klent med intellektet och som har stora luckor i skrivförmågan och stavningen. Det är historielöst och tragiskt.


STEFAN EKLUND:

”En sänkning av kraven”

De nya antagningskraven tycks främst ha medfört en sänkning av kraven. Det gäller hälsa, fysisk förmåga (för manliga sökande) och kraven på kunskaper i svenska.

Vi menar att ändringar i kraven, även om de skulle medföra vissa sänkningar i vissa delar, kunde vara acceptabla, om de var ett led i att göra polishögskolan högskolemässig. Som vi uppfattar svaren från Rps, är det inte fallet. Då innebär sänkningarna av kraven närmast en risk för att personer anställs som inte fullt ut uppfyller de mycket höga krav vi menar att man har rätt att ställa på en blivande polis. Det är särskilt allvarligt om arbetsgivaren inte alltid ser till polisernas arbetsmiljö, så att även poliser som anställts enligt lägre kravspecifikation, har det stöd som gör att de inte t ex begår lagbrott eller felhandlingar på grund av detta.

Det hade varit mer naturligt att genomföra förändringarna i anslutning till den reformering av polisutbildningen som skall ske inom kort, och som borde ha skett för länge sedan. Det hade även inneburit att förhoppningsfulla blivande poliser hade stabila och förutsebara antagningskrav att inrätta sig efter.

Stefan Eklund
Ordförande i Förbundsområde Stockholms län

FAKTA:

Det här är ändringarna:

som genomförts:

•Den undre åldersgränsen blir 18 år.
•Det tidigare kravet på att ha skrivit högskoleprovet har tagits bort.
•Kravet om att de sökande inte får ha kroniska sjukdomar har tagits
bort.
•Det går inte att komplettera sin ansökan efter sista
ansökningsdag.
•De fysiska testerna är lika för män och kvinnor, samma gräns gäller.
• Tidigare krav om ett samtal på en polismyndighet för bedömning av
lämplighet tas bort.
•Språkprovet i svenska tas bort.
•Språkkunskaper utöver svenska och engelska ska styrkas med intyg.
•Arbetslivserfarenhet räknas som en merit bara om den överstiger ett år.
•Inga gamla resultat kan användas vid senare ansökan. Samtliga tester måste göras om när du söker igen.
•Endast polisens simintyg eller guldmagistern gäller som simintyg.
•Språkkunskaper utöver svenska/engelska ska styrkas med intyg.
•För att meriter ska räknas som ett meritvärde ska intyg bifogas i
ansökan.

Följande krav måste vara uppfyllda

när någon söker till polisutbildningen:

•Svenskt
medborgarskap
•Lämplig för polisyrket (personliga
egenskaper och
laglydnad)
•Vara lägst 18 år vid kursstart
•Körkort för bil
(B-behörighet)
•Normal fysisk förmåga
•Simkunnighet
•Fullgod
synskärpa
•Normalt färgseende
•Fullgod hörsel
•Grundläggande behörighet
för högskolestudier
(läs mer på www.studera.nu)
•Särskild behörighet,
lägst G, 3 eller E (Gy11) i Svenska B
Historia A, Samhällskunskap A