Samhället sviker psykiskt sjuka

6 av 10 poliser i polisregion Stockholm upplever frustration vid minst vartannat handräckningsärende som involverar personer som lider av psykisk ohälsa. Frustrationen handlar främst om att de som lider av psykisk ohälsa får så dåligt stöd av samhället. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet utfört i samarbete med Novus Opinion.

Handräckning är en del av polisens uppdrag. Det innebär ofta att polisen på egen hand eller tillsammans med sjukvården ansvarar för att en psykiskt sjuk person kommer till sjukhus eller annan vårdinrättning för bedömning och vård. 

– Poliserna befinner sig längst ut i frontlinjen och ser konsekvenserna av de stora sprickorna i välfärden. Många gånger tar polisen hand om en person som vill ta livet av sig, kör vederbörande till akuten och träffar på samma person igen dagen efter, på samma plats och i samma situation. Det är ett samhälleligt svek att vi inte kan ta bättre hand om sjuka människor, säger Stefan Eklund, ordförande för Polisförbundet i Stockholm.
 
Handräckningen tar mycket tid och kritiseras ofta för att ta resurser från brottsbekämpning.  Polisförbundets undersökning ger en tydlig bild av polisers frustration kring detta. Det handlar både om att det tar resurser, men främst om att man upplever situationen för de sjuka som undermålig. 6 av 10 poliser i polisregion Stockholm upplever frustration i samband med handräckning. 8 av 10 upplever att de sjuka får för dålig hjälp av psykvården. 6 av 10 poliser upplever att samma personer ständigt återkommer och lika många poliser upplever att personerna är så pass sjuka att de för tillfället inte klarar sig ute i samhället.

Undersökningen visar också att poliserna ofta känner sig otillräckliga i mötet med människor som lider av psykisk ohälsa. Nio av tio poliser saknar vidareutbildning i hur man kan bemöta människor med olika psykiska svårigheter. Lena Nitz, Polisförbundets ordförande, är oroad:

– Det finns i grundutbildningen, men det räcker inte. 6 av 10 poliser i Sverige efterfrågar mer utbildning. Det handlar om polisernas arbetsmiljö och trygghet, men också om medborgarnas väl. Mötet mellan polis och den som är sjuk ska vara så professionellt som möjligt. I värsta fall kommer någon till skada och vi vill undvika allt onödigt våld. En central faktor i detta är vidareutbildning för poliser.

Handräckning är en del av det arbete där polisen kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa. Det sker givetvis även på andra sätt. I Stockholm får polisen varje vecka in ca 100 larm som på olika sätt involverar psykisk ohälsa. Där pågår just nu ett projekt med en psykiatrisk akutbil som under två år ska rulla alla dagar mellan 15 och 01. Det är då flest larm kommer in. En viktig uppgift för akutbilarna är att verka för att förhindra självmord.

Polisförbundets undersökning visar att 72 procent av de tillfrågade poliserna i polisregion Stockholm är mycket positiva till en sådan försöksverksamhet.
– Det är ett bra exempel på samverkan. Vi anser att det är värt att utveckla försöksverksamheten till hela Sverige, säger Stefan Eklund.

Polisens nya organisation som trädde i kraft vid årsskiftet där 21 myndigheter nu har blivit 2, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, har enligt undersökningen påverkat handräckningsarbetet.

– Det försvårar att den som fattar beslutet om handräckning inte känner till den lokala verksamheten i samma utsträckning som i den tidigare organisationen. Det kan innebära att ledningscentralen skickar ut fler handräckningsärenden än nödvändigt, säger Stefan Eklund.

Polisförbundets krav:

• Rikssatsning på psykiatriska akutbilar
  Utöka satsningen på psykiatriska akutbilar till hela Sverige
• Vidareutbildning för poliser
  Obligatorisk vidareutbildning för poliser i hur man möter människor med psykisk ohälsa
• Satsa på forskning
  Polisförbundet har länge krävt högskoleutbildning för poliser. Polisvetenskaplig forskning är en viktig del av högskolan. Polisens möte med människor med psykisk ohälsa i samhället är ett område som polisvetenskapen borde belysa närmare för att utveckla bättre arbetsmetoder.

Lena Nitz berättar även till SVT Nyheter, att det kan handla om en person som försöker ta sitt liv och poliserna lyckas rädda livet på den personen och kör sedan den till en psykiatrisk avdelning. Polispatrullen kan redan nästa dag stöta på samma person ute på gatan igen som då är i samma dåliga skick som dagen innan.

YB Södermalm, Johan Säfström fyller i: Vi säger ofta att vi lider av resursbrist och givetvis spelar det här in, så det vore bra om vi frigjordes från handräckningen i stora delar så kan vi lägga resurser på annat som är viktigare.

Blåljus har även tidigare berört hur utsatta människor riskerar att hamna mellan maskorna i samhällets skyddsnät. Det kan gälla hitresta barn eller ungdomar, eller missbrukare förutom de psykiskt sjuka...

Tommy Hansson