Roliga och stimulerande arbetsuppgifter i Falun

Men förläggningen var en helt annan sak. Blåljus har fått tag på förstahandsuppgifter från en av de kommenderade poliserna till Skid-VM, och vi kan inte låta bli att fundera över om detta verkligen är rimlig boendestandard under kommenderingar.

"Jag var med på kommenderingen mellan 2015-02-26 till 2015-03-01 vilket innebar tre nätter på Top Lugnet, torsdag till söndag. Min tjänstgörningstid var 15-23 de fyra dagar jag var på plats.

Jag blev tilldelad sovplats i en sovsal för sex tjejer. Vi var sex tjejer i sovsalen alla dagar jag arbetande med kommenderingen. Vi som delade på sovsalen arbetade i tre olika skift under kommenderingen. Vi var två personer som arbetade 15-23. De övriga som delade sovsalen arbetade varianter av olika dagskift.

Vi två som arbetade 15-23 blev erbjudna en sovsal i en annan del av anläggningen, bland de tävlande från Kina. Det rum vi blev erbjudna i den korridoren var ett rum med enbart en våningssäng.

 Jag och min kollega bedömde det rummet som ett ännu sämre alternativt utifrån att sömnen skulle bli störd varje gång någon av oss rörde i den gemensamma våningssängen. Dessutom, att sova i den delen av anläggningen skulle innebära att vi var helt avskilda från den låsta korridor som tilldelats oss utifrån vår utrustning, Rakelladdare, möjlighet till avkoppling med kollegor. Våningssängen var så liten att det inte gick att sitta upp i nedre sängen utan att slå i huvudet. Därför vägrade vi att ta det rummet även fast det önskades så från annat håll såsom de vi delade rum med. Detta utifrån att vi störde deras sömn när vi gick och lade oss efter avslutat jobb. Min kollega hade dessutom tvingats byta rum tre gånger sitt första dygn på Top Lugnet. Hon påbörjade kommenderingen ett dygn tidigare än mig.

När vi kom tillbaka till boendet på nätterna hade de som jag delade sovsal med redan lagt sig. De började arbeta tidigt på morgonen. Detta innebar att jag fick smyga in i rummet för att inte väcka de övriga. Att få en egen stund till avkoppling, läsa mm var en omöjlighet utan att väcka de övriga. I det gemensamma rummet i korridoren fanns vakna kollegor och ingen möjlighet till någon minut av egen tid.

När jag sovit några timmar vaknade jag av att de övriga i rummet klev upp och gjorde sig i ordning för att påbörja dagens arbetspass. Klockan var då 05-06 och jag hade då sovit enbart några timmar. Detta i kombination med övertid gjorde att jag var väldigt trött under de dagar jag jobbade.

Den Alfagrupp jag arbetade i arbetade över på både fredagen och lördagen. Detta gjorde att det blev väldigt få timmars sömn om vi önskade äta frukost, då den enbart serverades fram till kl 09. Sedan stängde matsalen. Önskvärt om matsalen varit öppen längre och anpassats till att poliser i kommenderingen inte bara arbetade vanliga kontorstider. Vi arbetade till 01 på fredagen och till 01.30 på lördagen. En morgon kom jag ner kl kvart i nio, då var mycket av frukosten slut. Jag fick till svar att de snart kommer stänga matsalen och inte därför hinner plocka fram mer mat (som ägg).

Jag äter inte kött varvid jag meddelade detta omedelbart till kökspersonalen när jag kom upp till boendet. Jag fick till svar att de skulle ordna alternativ mat till mig. Detta fallerade varje gång de första dygnen. Jag fick vänta länge innan de ordnade något annat alternativ och någon gång fick jag fick äta enbart sallad och potatis.

 Väldigt olyckligt som jag ser det då våra arbetspass var långa vilket gjorde att vi behövde bra mat för att stå oss och arbetspassen var dessutom intensiva och tiden att sitta ner och vänta på att mat skall ordnas fram innebar stress för mig och kollegor. Jag pratade efter ett par dagar med Carola på Top Lugnet. Efter detta fanns det mat och det fungerade bättre.

Dessutom hade man missat att beställa middag för oss poliser i kommenderingen som arbetade fram till 23 på söndagen. Vi fick enbart lunch.

Sammantaget innebar detta boende för mig att vår boendemiljö skapade trötthet och stress. Maten var under alla kritik. Både kvalitén på maten, de tider matsalen hade öppet vilka inte var anpassades till våra arbetstider som poliser och den låna väntan på maten vissa gånger innan jag kunde börja äta.

Jag hade inga möjligheter till att få koppla av på egen hand efter avslutat arbetspass. I sovsalen fanns det sovande personer som skulle upp tidigt och i det gemensamma rummet i korridoren var det fullt med personal.

Själva arbetsuppgifterna under kommenderingen var väldigt roliga och stimulerande. Detta gjorde att trots sömnbrist och dålig mat blev arbetspassen bra."

Blåljus har tidigare kommenterat förläggningen under kommenderingen, och berättelsen ovan stärker oss i uppfattningen att det finns en stor förbättringspotential både när det gäller förläggning och ersättning, för de fall när det brister i förläggningens kvalitet. Och, vi tror fortfarande att det skulle vara en omöjlighet att förlägga andra än poliser på detta sätt. Hur skulle det se ut om ledningen bodde på motsvarande sätt?

Tommy Hansson