Jag nöjer med att ändra hans lite i hans slutord till text som bättre beskriver verkligheten……..
”Som ni märker är utmaningarna för många. Men vi har en ytterst orealistisk målbild, flera orealistiska satsningar och många desillusionerade medarbetare.
Vi kommer att falla långt. Mycket långt.”"
Rikspolischefen skrev ett brev till Robert där han beskrev vilka signaler han själv fått från olika delar av polissverige. Där fanns framtidshopp och en vilja till förändring med nya möjligheter. RPC frågade sig varför de såg så olika på verkligheten och uppmanade Robert att skriva några rader och förklara.
Så Robert skrev ett nytt brev:
"Hej Dan! Tack för att du svarade.
”Vad är det som gör att Du upplever situationen så annorlunda?”
Ja. Var ska jag börja …?
Problem med chefer och Rikspolischefer i synnerhet är att de ytterst sällan får ärliga svar när de är ute och pratar med ”polisen på gatan”.
De du möter är i allmänhet ”utvalda” av chefer som av naturliga skäl vill visa att alla ”längtar man efter förändring och nya möjligheter”.
Speciellt som det är mindre bra att man som chef har kritiska åsikter om hur omorganisationen genomförs…
Då passar man kanske inte som chef och får stiga åt sidan.
Många, många chefer är rädda för att det ska drabba dem själva. På så sätt får vi en tyst organisation som inte kommer att fungera.
Jag har inga som helst problem att både vädra mina åsikter, och så gott det går hindra de dumheter som skall genomföras till varje pris i omorganisationen.
En omorganisation som tar ytterst lite hänsyn till att polisverksamhet ser olika ut i Sverige.
Att polisverksamheten ofta kan skilja sig markant mellan storstad och glesbygd när det gäller hur medborgarna bäst får valuta för sina inbetalda skattepengar.
Men…arbetsmiljölagen gäller även polisorganisationen och de som leder den.
Att förändringar SKALL riskbedömas innan de eventuellt genomförs är för de flesta chefer på alla nivåer ett okänt begrepp.
Troligen kommer många chefer att få lära sig den hårda vägen att Arbetsmiljöverket inte tar någon hänsyn till att det är polisorganisationen som bryter mot Arbetsmiljölagen. Nu finns möjligheten att ge de chefer som tror sig kunna bryta mot Arbetsmiljölagen personliga viten.
Visst ska vi ändra på det som inte fungerar. Men att vi ska slå sönder fungerande arbetsmetoder som ger bra resultat, bara för att några på ”departementet” har hittat på något helt taget ur luften har jag ingen som helst förståelse för.
Vi som är anställda inom polisen kommer att få lida i många år av hur den här omorganisationen hanteras. Men mest synd är det om allmänheten som riskerar att få en dysfunktionell polisorganisation.
Om du önskar är jag, och den styrelse jag tillhör, Förbundsområde Kamraterna, region Stockholm, villiga, ja rent av glada, om vi fick prata med dig om hur vi fackliga/skyddsombud upplever omorganisationen."
Dan Eliasson tog Robert på orden, och har nu bett om ett lunchmöte. De håller just på att synkronisera sina kalendrar. Blåljus kan inte låta bli att känna respekt för det sättet att hantera kritik! Känner vi Robert rätt, kommer det att bli ett uppriktigt och frispråkigt meningsutbyte!