Publicerat 2018-04-19 07:40

Rikspolischefen om polisbrist, civilanställda och rekrytering

Vår nye Rikspolischef Anders Thornberg har blivit intervjuad av tidningen Publikt, som är organ för vårt systerfack inom Polisen, ST, vilka främst organiserar civilanställda. I intervjun berättar RPC om hur han ser på möjligheterna att stärka upp polisorganisationen med bland annat civilanställda och hur han ser på lönefrågan.

RPC beskriver bland annat hur han ser ett behov av att rekrytera ca 9000 civilanställda fram till 2024 för att stärka organisationen bland annat när det gäller att stärka organisationen och ersätta för avgångar. (avgångarna från civila tjänster inom polisen är ännu större än bland poliserna.) Dessutom har han tidigarelagt rekryteringen av 1000 civila experter som främst ska förstärka utredningsverksamheten, den forensiska verksamheten och det juridiska stödet. Dessutom behöver IT-stödet förstärkas upp.

Anders Thornberg kommenterar även Polisförbundets förslag om att anställa turlagssekreterare som skulle kunna lösgöra poliser till polisarbete. Det är inte närmare analyserat ännu, men att få ut fler poliser på gatan är en bra grundtanke säger han. Dock pågår processen att bestämma vilka kompetenser som ska rekryteras så några beslut i den riktningen är inte fattade. När polisen ska bli större, kommer det att behövas både fler poliser och civilanställda, det gäller att hitta den mix av kompetenser som är allra bäst. Och det går inte att bortse ifrån att poliserna har våldsmonopolet.

Tidningen noterar att poliserna fick åtta promilles högre lönepåslag än annan personal inom polisen och frågar hur rikspolischefen ser på det. -Det kan inte ha undgått någon att många poliser har slutat, och att rege­ringen som uppdragsgivare sagt att man ska titta på lönen för poliser, svarar RPC. Men eftersom många slutar även i andra kategorier behöver Polismyndigheten se över arbetsvillkor, arbetsmiljö och skydd för alla.  Till det kommer att karriär­stegar och utvecklingsmöjligheter gäller även civilanställda. Det är en överlevnadsfråga att vara en attraktiv arbetsgivare säger Anders Thornberg.

Till de civilanställda i Polismyndigheten framför högste chefen följande i Publikt:

– Ni behövs och jag blir glad av alla duktiga civilanställda jag träffat hittills. Vi ska vara ett team i svensk polis. Jag ska göra allt för att få till den bästa laguppställningen, det är mitt mål.

Blåljus hoppas att Thornbergs besked tas emot väl. Att de civilanställda inom polisen får möjlighet och motivation att göra ett bra jobb tjänar vi alla på. Polisarbetet blir oerhört mycket effektivare med de rätta stödfunktionerna - poliser kan inte vara och är inte bäst på allt. När det gäller de civilanställdas löner, har säkert många poliser noterat hur jätteduktiga civilanställda som kämpat på under decennier hos polisen ofta har skamligt låg lön. Trots att de blivit riktiga nestorer på sina områden. Samtidigt förekommer det att  nyrekryterade kan få avsevärt högre lön på ett bräde. Så visst behöver många civilanställda också högre löner.

 

Publikt skriver även en artikel om ett annan ämne som är aktuellt även inom polisen; Delpension. Tidningen beskriver hur en trotjänare på Länsstyrelsen som jobbat där sedan hon var 19 år, begärde delpension efter 42 år hos samma arbetsgivare, för att orka jobba lite längre upp i åren. Hon blev nekad, och sade upp sig i stället, precis som ganska många poliser gjort. STs förhandlingschef har noterat att urvalet för delpension skett godtyckligt och på ett restriktivt sätt som rimmar illa med avtalets intentioner. Och på vissa myndigheter tycks det finnas en policy att neka alla delpensioner. Därför har ST drivit frågan om att ge personalens företrädare större inflytande på delpensionsavtalets tillämpning.

 

Biträdande förhandlingschefen på arbetsgivarverket beskriver hur staten ser på avtalet: "Avtalet bygger på att det ska kunna vara olika. Det här är inte en rättighet. Varje arbetsgivare har möjlighet att utifrån verksamhetens förutsätt­ningar bedöma om man kan bevilja del­pension eller inte".

 

I artikeln konstateras att staten under ett antal år blivit mer restriktiva med deltidspensioneringar. Dock tycks den tråkiga trenden ha vänts under 2017. Det verkar som att tillfälligheter som svängningar i ekonomin kan ha en olycklig inverkan på avtalstolkningen; Länsstyrelsen beskriver varför trotjänaren ovan nekades: Vi hade ett sparbeting och hade tvingats säga nej till en annan person året före. Den personen sökte igen och fick ja när vi hade lagt in pengarna i budgeten och det var så vi uppmanade henne att göra också.

 

Även inom polisen har ekonomi uppfattats som ett skäl att neka deltidspension. Och tillämpningen av avtalet på olika enheter är varierande hos oss också. Se där ännu ett område där Polisförbundet och ST har gemensamma intressen, för våra medlemmars bästa.

 

Tommy Hansson