Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-12-17 18:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Regeringen vill ha bättre koll på vilka resultat satsningarna på polisen ger. Nu skärps kraven på vilken statistik de regionala myndigheterna ska leverera. Konkurrensen mellan länspolismästarna blir en bra sporre, enligt justitieminister Beatrice Ask (M) som intervjuas i SvD.
Justitie-minister Beatrice Ask vill höja kraven på resultatuppföljningen för polisen i det nya regleringsbrevet för 2010.
–När polisen fått 15 procent mer i resurser vill man också se bättre resultat. Vi får återkommande rapporter men de har inte varit så analyserade och tydliga. Vi vill se tuffare redovisningskrav, säger hon.
Rikspolischefen Bengt Svensson säger att den efterfrågade granskningen redan sker internt.
–Ministern vet om att jag har betydligt skarpare uppföljning på myndigheterna och en tydligare dialog än vad som finns i rapporterna, säger han.
Du som vill veta mer hittar hela artikeln HÄR!
Blåljusred kan i sammanhanget inte undgå att tänka på begreppet Compstat där statistik inom New York-polisen, NYPD, jämförs. Jag hade tillfälle att själv besöka ett Compstat-möte för några år sedan. Där redovisas veckovis all statistik ner på ren detaljnivå från alla enheter och precincts (ungefär distrikt). Under genomgången kan t ex plötsligt visas foton på en storbildsskärm av fyllerister och bråkmakare på ett torg. Chefen för berört precinct får en fråga varför det ser ut så. Frågan följs av en uppmaning att ta itu med saken. Kvarstår problemet vid kontroll några veckor senare riskerar chefen allvarligt obehag. I svåra fall kan oförmåga att agera leda till ganska så rask omplacering. Lek med tanken att vi var i Sverige och chefen hade titeln länspolismästare… Vad sägs, Beatrice?CC
Vill du se hur de har det i NYPD? Då klickar du HÄR!
SAMMANFATTNING:
Regeringen har nyligen överlämnat propositionen ”En reformerad grundlag” till riksdagen. I propositionen behandlas Grundlagsutredningens förslag till ändringar i bl.a. regeringsformen, vallagen och kommunallagen. Förslagen är utformade utifrån de breda parlamentariska kompromisser som uppnåtts i utredningen. I propositionen behandlas även Integritetsskyddskommitténs förslag till stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Inriktningen på arbetet med författningsreformen har främst varit att förbättra och fördjupa demokratin i Sverige. Här är en sammanfattning:
Valsystemet
Bestämmelserna om personval ändras genom att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från åtta till fem procent. Genom ändringen ges väljarna ökat inflytande över vilka kandidater som ska företräda dem i riksdagen.
Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september.
Det införs en möjlighet för fullmäktige i kommuner och landsting att besluta om extra val mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige röstar för det.
Folkomröstningar
Reglerna om kommunala folkomröstningar med anledning av s.k. folkinitiativ ändras så att folkinitiativ som väcks av minst tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting ska kunna avslås bara om minst två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig initiativet. Genom ändringarna ges de röstberättigade ökat inflytande över frågor som behandlas i fullmäktige.
Förhållandet mellan regering och riksdag
Riksdagens kontrollmakt stärks, bl.a. genom att konstitutionsutskottets rätt att få ut regeringens handlingar vidgas. Vidare införs en bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Ändringen leder till att regeringens parlamentariska förankring stärks.
Domstolarnas roll
I regeringsformen slås fast att ingen annan myndighet än domstol får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan domare. Vidare görs vissa ändringar i reglerna om prövning av frågor som rör domarnas anställning och om justitiekanslerns och justitieombudsmännens rätt att närvara vid domstolars och andra myndigheters överläggningar. Genom ändringarna tydliggörs domstolarnas och domarnas oberoende ställning.
Bestämmelsen om domstolarnas och andra offentliga organs lagprövning ändras genom att det s.k. uppenbarhetskravet tas bort. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.
Grundläggande fri- och rättigheter
Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras för att stärka skyddet mot intrång i fri- och rättigheterna. Det föreslås bl.a. att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom ska komma till tydligt uttryck i regeringsformen. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Skyddet för den personliga integriteten stärks i fråga om intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållan¬den. Det tas in en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. I regeringsformens målsättningsstadgande tydliggörs det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara och för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas.
Övriga ändringar
Kommunernas särskilda ställning markeras i regeringsformen. Bestämmelser om kommuner på lokal och regional nivå tas in i ett eget kapitel i regeringsformen. En ny bestämmelse tas in som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.
I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten och i den reglering som ska gälla i krig och krigsfara.
Vidare föreslås vissa ändringar i regeringsformen som främst syftar till att öka överskådligheten och göra regleringen tydligare.
Utökat grundlagsskydd
I en anslutande proposition föreslås att så kallad digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranleder vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslås att det ska bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder TV i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I propositionen föreslås också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tydliggörs att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslås genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen.
Slutligen lämnas ett antal förslag till lagändringar för att förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Vill du läsa SOU:erna? HÄR får du länkar till dem.
Vill du läsa propositionen får du en länk HÄR.
Gröna laserstrålar, som kan ge mycket svåra och bestående ögonskador, har blivit ett samhällsproblem. Det har blivit allt vanligare att framför allt polismän, men även privatpersoner och piloter i flygplan, attackeras med starka gröna laserstrålar från små laserpekare, skriver DN.
Strålsäkerhetsmyndigheten som samarbetar med polisen, Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen, ser över möjligheten att förbjuda försäljning av laserpekare till allmänheten.
Vill du läsa hela artikeln som bl a tar upp det senaste fallet 12 december där två poliser i Trelleborg skadades klickar du HÄR!
Polisen i Göteborg satsar på att komma närmare medborgarna i områden där förtroendet för polisen och andra myndigheter varit lågt. Genom en satsning på områdespoliser på fem platser i Göteborg ska förtroendet och tilliten öka.
I veckan fick Backa, Biskopsgården, Hjällbo/Hammarkullen, Bergsjön och Frölunda sina första områdespoliser. Då invigde justitieminister Beatrice Ask satsningen på områdespolisverksamhet i Frölunda.
Söderort är särskilt drabbat av det kraftigt ökande antalet butiksrån. Distriktet har det högsta antalet i landet - 13 procent av det totala antalet i Sverige, skriver TT.
Brandmän ska kunna rycka in som både poliser och ambulanssjukvårdare. Det vill Västernorrlands landshövding Bo Källstrand som nu vänder sig till regeringen för att få klartecken för försök med så kallade trygghetsstyrkor, skriver TT.
- Idén kommer ursprungligen från en utredning som har gjorts av försvarsdepartementet. Det handlar om att hitta alternativa lösningar, säger Källstrand till TT. Han är orolig för glesbygderna och deras negativa befolkningsutveckling.
Länsstyrelsen i Västernorrland föreslår att regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att pröva trygghetsstyrkor i Sollefteå. Det ska ske tillsammans med länsstyrelsen, kommunen, landsting, polis och räddningstjänst, skriver Tidningen Ångermanland.
Justitiedepartementet skriver en rad om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2008. Den som väntar sig spännande exempel blir förstås besviken. Allt är mycket – hemligt. En del intressanta saker kan dock utläsas – övervakningen ökar stadigt och 28 fall initierades av myndigheter utanför Sverige. Så långt har EU-samarbetet gått.
I skrivelsen redogörs för tillämpningen under år 2008 av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål. Skrivelsen omfattar dock inte användningen av dessa tvångsmedel i förundersökningar som handläggs av Säkerhetspolisen.
Vill du läsa hela skrivelsen är det bara att klicka HÄR!
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
Regeringen vill ha
framgångsstatistik
för budgetpengarna
Regeringen vill ha bättre koll på vilka resultat satsningarna på polisen ger. Nu skärps kraven på vilken statistik de regionala myndigheterna ska leverera. Konkurrensen mellan länspolismästarna blir en bra sporre, enligt justitieminister Beatrice Ask (M) som intervjuas i SvD.
Justitie-minister Beatrice Ask vill höja kraven på resultatuppföljningen för polisen i det nya regleringsbrevet för 2010.
–När polisen fått 15 procent mer i resurser vill man också se bättre resultat. Vi får återkommande rapporter men de har inte varit så analyserade och tydliga. Vi vill se tuffare redovisningskrav, säger hon.
Rikspolischefen Bengt Svensson säger att den efterfrågade granskningen redan sker internt.
–Ministern vet om att jag har betydligt skarpare uppföljning på myndigheterna och en tydligare dialog än vad som finns i rapporterna, säger han.
Du som vill veta mer hittar hela artikeln HÄR!
Här sitter chefen löst
Blåljusred kan i sammanhanget inte undgå att tänka på begreppet Compstat där statistik inom New York-polisen, NYPD, jämförs. Jag hade tillfälle att själv besöka ett Compstat-möte för några år sedan. Där redovisas veckovis all statistik ner på ren detaljnivå från alla enheter och precincts (ungefär distrikt). Under genomgången kan t ex plötsligt visas foton på en storbildsskärm av fyllerister och bråkmakare på ett torg. Chefen för berört precinct får en fråga varför det ser ut så. Frågan följs av en uppmaning att ta itu med saken. Kvarstår problemet vid kontroll några veckor senare riskerar chefen allvarligt obehag. I svåra fall kan oförmåga att agera leda till ganska så rask omplacering. Lek med tanken att vi var i Sverige och chefen hade titeln länspolismästare… Vad sägs, Beatrice?CC
Vill du se hur de har det i NYPD? Då klickar du HÄR!
SAMMANFATTNING:
En reformerad
grundlag
Regeringen har nyligen överlämnat propositionen ”En reformerad grundlag” till riksdagen. I propositionen behandlas Grundlagsutredningens förslag till ändringar i bl.a. regeringsformen, vallagen och kommunallagen. Förslagen är utformade utifrån de breda parlamentariska kompromisser som uppnåtts i utredningen. I propositionen behandlas även Integritetsskyddskommitténs förslag till stärkt grundlagsskydd för den personliga integriteten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
Inriktningen på arbetet med författningsreformen har främst varit att förbättra och fördjupa demokratin i Sverige. Här är en sammanfattning:
Valsystemet
Bestämmelserna om personval ändras genom att spärren för personrösterna i riksdagsvalet sänks från åtta till fem procent. Genom ändringen ges väljarna ökat inflytande över vilka kandidater som ska företräda dem i riksdagen.
Valdagen flyttas från den tredje till den andra söndagen i september.
Det införs en möjlighet för fullmäktige i kommuner och landsting att besluta om extra val mellan ordinarie val. Extra val ska hållas om minst två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige röstar för det.
Folkomröstningar
Reglerna om kommunala folkomröstningar med anledning av s.k. folkinitiativ ändras så att folkinitiativ som väcks av minst tio procent av de röstberättigade i en kommun eller ett landsting ska kunna avslås bara om minst två tredjedelar av fullmäktige motsätter sig initiativet. Genom ändringarna ges de röstberättigade ökat inflytande över frågor som behandlas i fullmäktige.
Förhållandet mellan regering och riksdag
Riksdagens kontrollmakt stärks, bl.a. genom att konstitutionsutskottets rätt att få ut regeringens handlingar vidgas. Vidare införs en bestämmelse om obligatorisk omröstning om statsministerns stöd i riksdagen efter ett val. Ändringen leder till att regeringens parlamentariska förankring stärks.
Domstolarnas roll
I regeringsformen slås fast att ingen annan myndighet än domstol får bestämma hur dömande uppgifter ska fördelas mellan domare. Vidare görs vissa ändringar i reglerna om prövning av frågor som rör domarnas anställning och om justitiekanslerns och justitieombudsmännens rätt att närvara vid domstolars och andra myndigheters överläggningar. Genom ändringarna tydliggörs domstolarnas och domarnas oberoende ställning.
Bestämmelsen om domstolarnas och andra offentliga organs lagprövning ändras genom att det s.k. uppenbarhetskravet tas bort. Ändringen innebär att en föreskrift i lag eller förordning som står i strid med grundlag eller annan överordnad författning inte ska tillämpas även om felet inte är uppenbart.
Grundläggande fri- och rättigheter
Regeringsformens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter ändras för att stärka skyddet mot intrång i fri- och rättigheterna. Det föreslås bl.a. att huvudprincipen om full ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande över enskilds egendom ska komma till tydligt uttryck i regeringsformen. Skyddet mot diskriminering utvidgas till att omfatta missgynnande med hänsyn till sexuell läggning. Skyddet för den personliga integriteten stärks i fråga om intrång som innebär övervakning eller kartläggning av enskildas personliga förhållan¬den. Det tas in en bestämmelse om att en rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. I regeringsformens målsättningsstadgande tydliggörs det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara och för att de nationella minoriteternas rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv främjas.
Övriga ändringar
Kommunernas särskilda ställning markeras i regeringsformen. Bestämmelser om kommuner på lokal och regional nivå tas in i ett eget kapitel i regeringsformen. En ny bestämmelse tas in som anger att en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte bör gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den.
I en ny bestämmelse anges uttryckligen att Sverige är medlem i EU och deltar i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Dessutom föreslås ändringar i bestämmelserna om normgivningsmakten och finansmakten och i den reglering som ska gälla i krig och krigsfara.
Vidare föreslås vissa ändringar i regeringsformen som främst syftar till att öka överskådligheten och göra regleringen tydligare.
Utökat grundlagsskydd
I en anslutande proposition föreslås att så kallad digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranleder vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslås att det ska bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder TV i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I propositionen föreslås också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tydliggörs att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslås genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen.
Slutligen lämnas ett antal förslag till lagändringar för att förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Vill du läsa SOU:erna? HÄR får du länkar till dem.
Vill du läsa propositionen får du en länk HÄR.
Polisen vill klassa
grön laser som vapen
Gröna laserstrålar, som kan ge mycket svåra och bestående ögonskador, har blivit ett samhällsproblem. Det har blivit allt vanligare att framför allt polismän, men även privatpersoner och piloter i flygplan, attackeras med starka gröna laserstrålar från små laserpekare, skriver DN.
Strålsäkerhetsmyndigheten som samarbetar med polisen, Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen, ser över möjligheten att förbjuda försäljning av laserpekare till allmänheten.
Vill du läsa hela artikeln som bl a tar upp det senaste fallet 12 december där två poliser i Trelleborg skadades klickar du HÄR!
Poliskontor översätts till
områdespolis i Göteborg
Polisen i Göteborg satsar på att komma närmare medborgarna i områden där förtroendet för polisen och andra myndigheter varit lågt. Genom en satsning på områdespoliser på fem platser i Göteborg ska förtroendet och tilliten öka.
I veckan fick Backa, Biskopsgården, Hjällbo/Hammarkullen, Bergsjön och Frölunda sina första områdespoliser. Då invigde justitieminister Beatrice Ask satsningen på områdespolisverksamhet i Frölunda.
Söderort hårdast drabbat
i landet av butiksrån
Söderort är särskilt drabbat av det kraftigt ökande antalet butiksrån. Distriktet har det högsta antalet i landet - 13 procent av det totala antalet i Sverige, skriver TT.
"Brandmän
blir poliser"
Brandmän ska kunna rycka in som både poliser och ambulanssjukvårdare. Det vill Västernorrlands landshövding Bo Källstrand som nu vänder sig till regeringen för att få klartecken för försök med så kallade trygghetsstyrkor, skriver TT.
- Idén kommer ursprungligen från en utredning som har gjorts av försvarsdepartementet. Det handlar om att hitta alternativa lösningar, säger Källstrand till TT. Han är orolig för glesbygderna och deras negativa befolkningsutveckling.
Länsstyrelsen i Västernorrland föreslår att regeringen ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i uppdrag att pröva trygghetsstyrkor i Sollefteå. Det ska ske tillsammans med länsstyrelsen, kommunen, landsting, polis och räddningstjänst, skriver Tidningen Ångermanland.
Hemlig
avlyssning
Justitiedepartementet skriver en rad om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2008. Den som väntar sig spännande exempel blir förstås besviken. Allt är mycket – hemligt. En del intressanta saker kan dock utläsas – övervakningen ökar stadigt och 28 fall initierades av myndigheter utanför Sverige. Så långt har EU-samarbetet gått.
I skrivelsen redogörs för tillämpningen under år 2008 av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt bestämmelserna i lagen (1995:1506) om hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål. Skrivelsen omfattar dock inte användningen av dessa tvångsmedel i förundersökningar som handläggs av Säkerhetspolisen.
Vill du läsa hela skrivelsen är det bara att klicka HÄR!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september