Publicerat 2016-12-22 09:20

Polismyndigheten siktar framåt

När vi är i den djupaste dalen, finns det bara en väg framåt, och det är uppåt. Det kommer att vara en uppförsbacken men visst kan det bli bättre. Så kanske rikspolischefens budskap i hans nyårsbrev till medarbetarna kan sammanfattas. Samtidigt presenteras ett exempel på att myndigheten faktiskt kan göra om och bättre!

Problemen som polisen kämpar med beskrivs väl av bland andra Polisförbundets ordförande Lena Nitz i detta klipp i Aftonbladet. Det handlar knappast om en person. Jerzy Zarnecki menar i klippet att det handlar om förberedelserna, dvs, Genomförandekommittén och att rikspolischefen är den person som är minst skyldig till det kaos som råder...

Å andra sidan, var det just Genomförandekommittén som satte prislappen på genomförandet. Det skulle kosta två miljarder extra, pengar som polisen aldrig fick, i bred politisk enighet. GFK skrev att om pengarna inte sköts till, riskerade de positiva konsekvenserna av omorganisationen att omintetgöras. Politikerna lyssnade inte, så blev det som det blev.

Rikspolischefens nyårsbrev finns på Intrapolis, och handlar om att vi ska åstadkomma bättre resultat hur det ska bli möjligt. Han vill fokusera på det som fungerar. Rikspolischefen skriver så här på Intrapolis:

Det som fungerar

Det känns bra att delar av omorganisationen levererar resultat. Som alla vet så har tillgängligheten på polisens kontaktcenter, PKC, via telefon nu förbättrats avsevärt. Våra digitala tjänster börjar utvecklas. Alla smarta telefoner som delats ut underlättar vardagen och stora utvecklingsinsatser görs på utredningssidan genom att civila anställs, med ny teknik och kraftfull metodutveckling. Vi blir gradvis fler i lokalpolisområdena, särskilt i de mest utsatta områdena, och planer börjar ta form för hur i princip alla lokalpolisområden ska stärkas fram till 2020. Antalet kommunpoliser och områdespoliser ökar. Vi inför nya system för att underlätta för våra nya polisassistenter att kunna söka sig till och jobba i de områden man önskar. System för ökad rörlighet för våra anställda införs. Regler för delpension har blivit mer generösa och allmänna friskvårdsbidrag införs. Vårt arbete med lönerevision utvecklas och alternativa karriärvägar är på väg att införas.

 

Lönebildning och rekrytering

I detta sammanhang märker jag att det finns en oro hos en del beträffande den pågående lönerevisionen.

 

En del verkar tro att det faktum att vi nu anställer mer personal gör att principerna i vår senaste lönerevision inte kommer att följas. Det är fel. Ingångna avtal ska naturligtvis hållas. Vi gör allt vi kan för att hitta så mycket budgetmedel som möjligt, för att inom ramen för det statliga lönebildningssystemet uppgradera polisanställdas löner och kanske då främst de arbetskamrater som jobbar närmast medborgarna.

 Vi har beslutat att anställa fler civilanställda och 1 500 fler poliser fram till år 2020. Samtidigt är det uppenbart att vi behöver fortsätta vår utmärkta dialog med vår uppdragsgivare om mer resurser, dels för att kunna anställa dessa och dels för att kunna fortsätta vårt arbete att uppvärdera polisyrket. I kommande budgetunderlag ska vi tydliggöra våra behov.

 

Rikspolischefen tackar även sina anställda för otroligt fina insatser och stor lojalitet till våra medborgares behov av trygghet under det gångna året. Ni har gjort stor skillnad trots svåra organisatoriska förutsättningar, skriver han. Brevet avslutas positivt med en önskan om ett bättre 2017.

 

På Intrapolis kan man också läsa om hur Polismyndigheten börjat tillämpa Delpensionsavtalet mer generöst, i avtalets anda, så att fler medarbetare fått möjligheten att arbeta längre upp i ålder med en viss nedtrappning av arbetstiden. Så här har det utvecklats under 2016:

 

Under 2016 beviljades 311 delpensioner av totalt 666 inkomna ansökningar, vilket motsvarar 47 procent.

 

Till sökomgången våren 2016 inkom 296 ansökningar. 81 beviljades delpension, vilket motsvarar 27 procent.

Till sökomgången hösten 2016 inkom 370 ansökningar. 230 beviljades delpension, vilket motsvarar 62 procent.

Under 2015 beviljades 118 delpensioner av totalt 558 ansökningar, vilket motsvarade 21 procent av antalet inkomna ansökningar.

 

Myndigheten skriver på Intrapolis:

 

”En tydlig trend inom statsförvaltningen är att antalet nybeviljade delpensioner har minskat de senaste åren, en utveckling som också gäller inom polisen. Vid höstens sökomgång har Polismyndigheten prövat en mer generös hållning till att bevilja delpension för att underlätta för erfarna medarbetare att stanna kvar längre i arbete. Tanken är att detta ska ge fler arbetade timmar totalt i verksamheten."

 

- Vi hoppas att denna mer generösa hållning till att bevilja delpension gör att fler väljer att stanna kvar längre, så att vi tar tillvara befintlig kompetens, säger HR-direktör Kajsa Möller på Intrapolis.

 

Blåljus menar att även om det finns mycket att klaga på, händer det även en del positiva saker i Polismyndigheten. Rikspolischefen påpekar sådant som mobilt datastöd, som är utmärkt när det äntligen fungerar. Utvecklingen av delpensionerna är en annan sådan positiv fråga. Polisförbundet har genom åren arbetat idogt för att komma till en rimlig tolkning av avtalet. Det kan gynna både medarbetarna och verksamheten. Innan omorganisationen fanns gynnsamma tolkningar och mer njugga i olika länspolismyndigheter. Den nya Polismyndigheten Sverige, valde att lägga sig på den njugga nivån. Att polisledningen nu lyssnat och gjort om, är ett lovande tecken i tiden. Ju mer ledningen lyssnar på Polisfacket, ju bättre kan det bli, för verksamheten, brottsoffren och poliserna.

 

En avgörande fråga i den närmaste framtiden, för att minska polisflykten, för att främja rekryteringten av lämpliga poliser och för att göra polisyrket attraktivt på riktigt, är lönefrågan. Den kan komma att ingjuta ny positivitet i Sveriges poliskår. Om resultatet lever upp till förväntningarna.

Tommy Hansson