Även en högskoleutbildning kan vara praktisk, allt beror på hur utbildningen utformas. Både studenter och poliser som har läst utbildningen efter 1998 efterlyser fler praktiska inslag i utbildningen.
Drivkraften för att söka till polisutbildningen är inte att bli chef; polisstudenterna ser istället fram emot möjligheten att få vara med och skapa trygghet och ställa saker till rätta.
Med en högskoleutbildning får vi reflekterande och analytiska poliser med förmåga att möta människor i svåra situationer. Poliskåren ska också spegla samhället. Därför behöver vi även attrahera kvinnor och personer med olika etniska bakgrunder till polisyrket. Högskoleutbildningar lockar ofta till sig dessa målgrupper.
Enligt statistik (2007) har 40 % av studenterna i Växjö en akademisk utbildning med sig när de påbörjar polisutbildningen. De andra polisutbildningarna visar upp liknande siffror. Studenterna på skolorna har uttryckt en vilja att jobba i yttre tjänst och vara med där det händer.
Det tar lång tid att växa in i yrkesrollen som polis. Har man polisiära befogenheter som leder till att man har rätt att göra inskränkningar i människors privatliv är förutsättningen en gedigen utbildning. Förslaget som går ut på att ”specialister” ska kunna läsa motsvarande sex månader för att sedan arbeta som poliser är en fara för rättsäkerheten.
Det finns flera praktiska utbildningar med högskolestatus. Sjuksköterskor och lärare är ett par exempel. Majoriteten av dessa arbetar i verksamheten medan ett fåtal forskar. De som väljer att forska är viktiga eftersom de i hög grad bidrar till verksamhetens utveckling.