Publicerat 2015-03-25 09:10

Polishögskolan blir högskola

Regeringen vill förändra polisutbildningen och göra om den till en riktig högskoleutbildning med poäng. En särskild utredare ska nu ta fram ett förslag som ska presenteras i april 2016 och kunna träda i kraft 2018.

Visserligen heter utbildningen Polishögskolan men dagens polisutbildning är inte någon högskoleutbildning. Det är en eftergymnasial utbildning på fem terminer som bedrivs vid Linnéuniversitetet, Umeå universitet och Södertörns högskola.

Polisens uppgifter blir allt mer komplexa och det krävs en mängd olika kompetenser för att utreda brottslighet som ständigt tar sig nya former. Regeringen vill därför ändra dagens polisutbildning.

På Regeringens hemsida beskrivs direktiven: Regeringens utredare får i uppgift att särskilt klargöra förutsättningarna för utbildningens praktiska moment, dimensionering och tillträde till utbildningen och beskriva förslagens ekonomiska konsekvenser.

– Brottsligheten utvecklas och då måste polisyrket också utvecklas, säger inrikesminister Anders Ygeman (S) till SVT Nyheter.

– Vi ser mer och mer brott som har IT-innehåll eller kvalificerat ekonomiskt innehåll och då måste polisrollen utvecklas och då är högskoleutbildning ett sätt att förändra rollen på.

Polisutbildningen är i dag en tvåårig utbildning - Nu går vi vidare och vill göra det till en riktig högskoleutbildning med riktiga högskolepoäng och möjlighet att kunna forska i polisämnet säger Anders Ygeman (S) till Svt Nyheter.

Doris Högne Rydheim, rektor för Polishögskolan säger till polisen.se att Polismyndigheten är positiv till kommittédirektivet och vi ser fram emot att samverka med utredaren i arbetet med en förändrad polisutbildning. Att utveckla grundutbildningen till polis genom en högskoleutbildning ökar självklart möjligheterna för polisen att kunna göra ett ännu bättre arbete..

Polisförbundets ordförande Lena Nitz ser positivt på att regeringen nu utreder hur polisutbildningen ska bli högskoleutbildning.

– Det är en seger för Polisförbundet att utredningen tillsätts. Vi har kämpat för detta länge. Vad gäller direktiven skulle vi ha velat se större fokus på polisforskning och en bredare syn på hur specialistutbildningen ska utredas, säger Lena Nitz.

Utredaren ska bland annat se över hur en polisutbildning för specialister kan utformas.

– Polisförbundet ser att framtidens komplexa krav på polisen gör att det finns behov av fler specialister. Det måste man ta hänsyn till när den nya utbildningen ska förverkligas. Men som direktiven nu är skrivna är de inriktade på hur man får personer med annan utbildning än polisiär att utbilda sig till specialister. Vår uppfattning är att det är minst lika centralt att poliser uppmuntras att studera vidare och specialisera sig inom olika områden, t ex inom IT eller ekonomisk brottslighet, säger Lena Nitz.

Den förändrade polishögskoleutbildningen ska enligt direktiven grunda sig i vetenskap och beprövad erfarenhet, liksom all annan högskoleutbildning. Polisförbundet anser dock att utredaren borde ha fått i uppdrag titta på hur polisforskningen ska utvecklas.

– Forskning i polisvetenskap är ett grundfundament i den nya högskoleutbildningen. Idag är det alldeles för otydligt hur man egentligen menar att den nya forskningsdisciplinen ska se ut. Dagens polisforskning är eftersatt, utspridd och har svag koppling till polisverksamheten. Nu har man chansen att ändra på det, men då borde utredaren ha fått ett mycket tydligare uppdrag i den frågan, säger Lena Nitz.

Polisförbundet anser att viktiga områden att forska på är metoder inom praktiskt polisarbete. Det kan handla om hur man minskar mängdbrott, förhörsteknik, våld i nära relationer, näthat, hatbrott, miljöbrott eller minskad våldsanvändning för att ta några konkreta exempel.

– Det är viktigt att skapa en gemensam bild av vad forskningen ska åstadkomma redan nu, så att man inte för sent upptäcker att olika intressenter har olika bild, säger Lena Nitz.

Polisförbundet kommer att lägga mycket fokus på att följa utredningen och påverka slutresultatet.

– Högskoleutbildning för poliser är en helt central fråga för oss. Vi vill se en ännu mer professionell polis som kan möta omvärldens krav för medborgarnas bästa, säger Lena Nitz.

Blåljus kommentar: Inte en dag för tidigt. Det motstånd om tidigare har funnits mot högskolereformen tycks snarast ha bottnat i en bild av polisarbete som en verksamhet som går ut på att släpa fyllon på lönehelger, lösa enklare konflikter och rapportera ordningsförseelser.

Medan verkligheten innebär att ingen polis när passet börjar vet om det blir just den polisen som kommer först på plats vid ett mord, en extrem olycka eller rent av terroristdåd. När det finns militärhögskola och sjuksköterskehögskola har det oss veterligen aldrig anförts som skäl att det inte skulle vara högskolor, bara för att det även innebär praktiska yrkesförberedande moment. Självklart lär sig sjuksköterskor att lägga förband eller ge injektioner. Förra Justitieministern använde rent av argumentet att en akademisering skulle skrämma bort lämpliga personer från polisyrket. Det säger något om synen på poliserna.

Tommy Hansson

Sammanfattningen av kommittédirektivet lyder:

En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna, ska lämna förslag till hur den grundläggande utbildningen till polisman kan omformas till en högskoleutbildning. Syftet med reformen är att säkerställa att Polismyndigheten har den kompetens som krävs för att utföra sitt uppdrag i ett allt mer komplext samhälle.

För att stärka polisens förmåga att bekämpa en brottslighet som ständigt

finner nya former, krävs en polisutbildning med tydlig förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Utredaren ska bl.a.