Polisförbundets förväntningar på nye justitieministern

Polisförbundets ordförande Lena Nitz skriver i dag på svd.se/opinion.

Läs hela debattartikeln på SvDs webb eller här nedanför:

Polisen måste bli bättre och mer effektiv. Det har sedan länge varit ett politiskt mantra. Ändå ignorerade den förra regeringen och justitieminister Beatrice Ask frågan om att göra polisutbildningen till högskoleutbildning. Polisförbundet presenterar idag siffror som visar att 66 procent av riksdagsledamöterna vill se en högskoleutbildning. Nu är det dags att visa politisk handlingskraft i frågan. Polisförbundet vill att den nya regeringen omgående ser till att frågan snabbutreds så att högskoleutbildningen kan bli verklighet.

I veckan har Polisförbundet sitt representantskap, där en av beslutspunkterna är Polisförbundets nya yrkespolitiska program, ”Tillsammans utvecklar vi en professionell polis.” En av de viktigaste punkterna i programmet är att polisutbildningen blir en högskoleutbildning.

Att polisyrket professionaliseras allt mer är en förutsättning för att polisen ska klara av att möta framtidens komplexa krav. Den framtida brottsligheten går mot att vara allt mer organiserad. Ekonomiska och IT-relaterade brott blir allt vanligare. Den kriminella världen följer i affärslivets fotspår; på samma sätt som affärsvärlden blir allt mer global, mer specialiserad och anpassar sina verksamheter efter internets genombrott så gör den illegala verksamheten samma resa och brottsligheten blir allt mer avancerad.

Att reformera polisutbildningen till en högskoleutbildning är inget nytt krav, frågan har Polisförbundet drivit länge. Det märkliga är snarare att ingenting har hänt. En valenkät som Polisförbundet genomförde före valet visade att 66 procent av riksdagsledamöterna ställer sig bakom kravet på högskoleutbildning.

Flera statliga utredningar har tidigare genomförts om polisutbildningen. Även där har slutsatsen varit att utbildningen bör omvandlas till en högskoleutbildning. Såväl utredare som remissinstanser har ställt sig positiva. Polisförbundet ställde också samma fråga till allmänheten i en TNS SIFO-mätning i juni. Där var 59 procent positiva och Beatrice Ask, som lagt frågan i malpåse, tycks inte ha stöd hos sina väljare. 64 procent av de tillfrågade i SIFO-mätningen, som uppgav att de skulle rösta på Moderaterna, var positiva till en högskoleutbildning.

Framtiden väntar inte. Utbildningen måste förändras och utvecklas. Det krävs en eftergymnasial utbildning på högskolenivå för många yrken för att ha konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Rörligheten av personal inom polisen är mycket låg. En utbildning som saknar värde utanför polisyrket har rimligen en hämmande effekt i dagens samhälle när en ung människa står inför att välja ett framtida yrke och utbildning.

För redan utbildade poliser är en reformerad vidareutbildning inom specialistområden en väg att höja kompetensen. En ny högskoleutbildning skapar också en plattform för polisforskning, så kallad polisvetenskap. Det saknas i dag en naturlig koppling mellan forskning, polisutbildning och polisverksamhet. Det angeläget att polisarbetet så snabbt som möjligt kan bedrivas utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den ”best practice” som man ofta utgår från idag är helt enkelt inte tillräcklig.

Mot bakgrund av den komplexa verklighet som poliser ska verka i, och framför allt våldsmonopolet, räcker det inte att det finns forskning på polisarbete utifrån kriminologiska, sociala, psykologiska m fl. discipliner. Polisvetenskapen måste utgå från behovet inom professionen.

Forskningen bör ges stort utrymme och rikta in sig på internationella samarbeten. All utveckling pekar på att internationellt samarbete blir allt viktigare för att utveckla verksamheten. Svensk polis har högt anseende internationellt och borde kunna vara ett föregångsland inom området.

Socialdemokraterna befinner sig nu i regeringsställning. De har gett utfästelser om att en polisiär högskoleutbildning blir verklighet med dem vid makten. Men från Polisförbundets sida är vi trötta på att vänta. Vi vill ge den nya regeringen, kommande justitieminister och utbildningsminister tre uppdrag att ta tag i direkt.

• Tillsätt en snabbutredning för att ta fram en högskoleutbildning som leder till en akademisk polisexamen
• Inrätta disciplinen polisvetenskap som en del av den polisiära högskoleutbildningen
• Starta ett internationellt forskningscentrum för polisiär forskning kopplat till den nya utbildningen.

Att reformera polisutbildningen är inte enda vägen till en professionell polis. Men det är en viktig del och det finns ingen anledning att vänta när det dessutom finns politisk majoritet i frågan. Vi uppmanar därför den nya regeringen, i synnerhet kommande justitieminister och utbildningsminister att visa större handlingskraft i detta än den förra regeringen.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet

Fakta:
Polisförbundets frågor ställdes inom ramen för Stora valenkäten, som administrerades av PR-byrån Westander. Enkäten sändes ut till 510 ledande riksdagskandidater och svarsfrekvensen var 75 procent.